Bushido
Skånsk Säckpipsninja
- Gick med
- 9 Sep 2006
- Ort
- Sydöst
- Hoj
- HD Ultra Limited - 19, HD Heritage Softail -03, Yamaha R1 -99, Yamaha RD350YPVS -83, Yamaha DT125LC -85, Kawasaki KV75 -78, Yamaha YSR80 -86
Då ska även möjligheten finnas för pappan att bli förälder om inte mamman vill.
Alltså en genomgången graviditet där barnet lämnas över till pappan om nu han vill bli förälder.
Allt är inte så lätt. Allt är inte svart eller vitt.
När väl barnet är fött är det utan tvekan ett människoliv vi pratar om där vi uppenbarligen vill bestämma om det barnet ska få några föräldrar eller inte.
Nej, för då kan mannen ställa krav på kvinnan och min poäng var att ingen av dem egenhändigt ska ha bestämmanderätt över den andres livsval. hon ska inte kunna tvinga honom till föräldraskap, och han kan inte tvinga henne. Mannen kan ju av naturen inte skaffa barn själv så han är rökt, simple as that. Män och kvinnor är annorlunda oavsett vad vissa feminister vill hävda, kan man inte så kan man inte. Vill han ha kids får han hitta en villig surrogatmamma som är beredd att bära barnet åt honom och sen överlämna det med full vårdnad efter födseln.
Edit: I dagsläget finns det två alternativ till hur en oväntad graviditet vidareutvecklas, och i båda fallen bestämmer mamman. Antingen är man överens om vad som ska göras, och då uppstår inga problem. Eller så är man inte överens, och då kan det gå till på två sätt.
Scenario 1:
- Älskling, jag är med barn...
"Verkligen!? Så fantastiskt! Vi ska bli föräldrar!"
- Nej, jag ska ta bort det.
"VA!? Men, men..."
- Inga men, min kropp, jag bestämmer. Frågor på det? Nej, tänkte väl. Deal with it.
Abort.
Scenario Två:
- Älskling, jag är med barn...
"Va!? Det måste du ta bort, jag vill inte bli far"
- Nej, jag ska behålla det.
"VA!? Men, men..."
- Inga men, min kropp, jag bestämmer. Frågor på det? Nej, tänkte väl. Deal with it. Nu är det du som öppnar pluskan och betalar.
Kvinnan blir mor, mannen betalar underhåll.
Tänk dig nu istället om mannen skulle ha samma bestämmanderätt som kvinnan i de här båda fallen. Då skulle det istället se ut såhär:
Scenario 1:
- Älskling, jag är med barn...
"Verkligen!? Så fantastiskt! Vi ska bli föräldrar!"
- Nej, jag ska ta bort det.
"Det ska du inte alls det, jag vill ha barnet. Nu är det du som bär det och sen tar jag över, och så får du betala underhåll"
- Eeh, va!?
"Inga men, jag bestämmer, jag vill ha barnet, nu är det du som föder det åt mig. Frågor på det? nej, tänkte väl. Framåt.
Mammam föder barnet, pappan tar över vårdnaden, mamman betalar underhåll.
Scenario Två:
- Älskling, jag är med barn...
"Va!? Det måste du ta bort, jag vill inte bli far"
- Nej, jag ska behålla det.
"Det ska du inte alls, jag vill inte ha barnet, nu är det du som gör abort"
- Men, nej? Det är min kropp, jag bestämmer väl över den?
"Nej, det gör du inte. Jag vill inte bli far, du gör abort. Frågor på det? Nej, tänkte väl. Framåt."
Mamman tvingas till abort.
Ingen ifrågasätter att mamman har full bestämmanderätt, men INGEN skulle acceptera att mannen skulle få det eftersom det är kvinnans kropp. Det moraliska dilemmat skapas därför genom att mammam därigenom får full bestämmanderätt över hur mannens liv ska te sig framöver. Jag ifrågasätter inte att hon har bestämmanderätt över sin kropp, det jag är skeptisk till äör att mannen inte har bestämmanderätt över sitt eget liv. Ska det vara jämlikt, och det ska det ju tydligen, så borde han ha lika mycket valmöjlighet som hon att bestämma över sitt eget liv. Henne kan han aldrig bestämma över så hon borde inte kunna bestämma över honom.
Last edited: