Strokie skrev:
... Ja tänkte mer typ garagevändning, inte motstr man väl där? ...
I teorin är det så här:
Du rullar in mot "garaget" med knarren exakt rakt upp och exakt rakt. För att då kunna svänga vänster måste du ju luta vänster. Iofs är lutningen extremt liten eftersom det går så sakta men den måste ändock finnas. För att få till denna minimala lutning måste du börja med att svänga höger en liten anings.
Men det var i teorin det.
I praktiken får man ju aldrig till det där med
exakt rakt och upprätt, det brukar ju vara så att man vinglar lite hit och dit på väg in mot "garaget" och nån av dessa vingel agerar ju motstyrning även om man inte
avsiktligt motstyr i den normala bemärkelsen (dvs i samband med brutala nerlägg och fullt spett ut ur böjarna på bana). Dvs nån av dessa vingel resulterar ju i att knarren lutar aningens vänster och då lär man ju styra vänster om man inte ska ramla ikull inåt, alltså är då vändningen inledd.
Alltså: Motstyrningen finns
alltid vid färd med ett 2-hjuligt fordon men man kanske inte alltid använder det så
aktivt som när man bryter ner knarren inför en böj på favvovägen. Motstyrningen är liksom den absoluta grunden för att kunna hålla balansen och svänga med ett 2-hjuligt fordon.
Edit:
Och i garagevändningen brukar i alla fall jag luta knarren mer än mig själv. Dvs jag lutar ner knarren friskt och sätter v sida av arschlet på sadeln och lutar mig själv upp. Syftet med detta är ju att minska styrradien med hjälp av geometrin i fronten. Principen med oavsiktlig "motstyrning" tack vare vinglet fungerar dock i alla fall men i exemplet ovan utgick jag från att man sitter upprätt för att öka förståelsen av exemplet.
//Edit.
heimdal skrev:
... har tänkt på det, att när man gasar sig ur en kurva (och inte korrigerar nått med styret (eller man kanske gör de omedvetet?)) så vill ju hojen resa sig av sig själv lite granna, e de gyro eller e de cetrifugal/petial blabla krafter? eller e de en blandning?
Det är inte gyro, det är centrifugalkraften som ökar eftersom hastigheten ökar. Och eftersom centrifugalkraften då får mer att säga till om än centrifpetalkraften (som drar inåt) så reser sig knarren. Reservation för om jag blandat ihop beteckningarna på de båda krafterna men budskapet går säkert hem ändå.
Ett prov på gyrokrafternas stabiliserande effekt kan alla uppleva genom att göra små och korta styrutslag i låga och höga hastigheter (tänk på trafiken!!), i högre hastigheter åtgår mer kraft för att vrida på styret. Detta beror på att gyrokrafterna "håller emot".
Eller den mer korrekta förklaringen är att den gyroskopiska precessionens förflyttning av krafterna med 90 gr gör att vridning av styret medför en kraft som vill tippa på hela hjulet i sidled och därmed hela knarren. Och alla vet att det är tyngre att tippa på (eller resa upp) hela knarren än att bara vrida på styret.
Ozzian skrev:
... Det är ju för jäkligt, jag vet inte hur jag kör, jag bara gör det ...
Visst är det så. De flesta av oss lärde oss cykla genom att skrapa sönder knäna mot asfalten "hemma på vår gata i stan" på en enklare trampcykel. Då lärde vi oss omedvetet att motstyra och detta har sedan dess blivit en rent automatisk reflex för att hålla balansen och succesivt har vi lärt oss att motstyra för att få ikull/resa upp en knarr i rörelse. Och eftersom det "sitter i ryggraden" så är det nåt vi "bara gör". Och därmed uppstår reaktionerna, "Jag motstyr inte" eftersom det är nåt vi gör omedvetet.
Var glad att vi inte måste tänka minsta lilla rörelse vi behöver göra för att hålla balansen och styra. Det skulle antagligen resultera i "något" större skadekonto.
ft, var håller du hus? Du ska vara här och säga ifrån om jag säger fel när jag förklarar!