Personligen ser jag förmågan att vara förutseende som den viktigaste tätt följd av tekniskt körförmåga, båda förvärvas genom att tänka till före, under och efter körning och sedan försöka bättra där så är möjligt. Generellt gäller ändå att vi aldrig blir nog kompetenta som hojåkare då det handlar om en ständig utveckling.
Resonemanget om att inför mer krav för att få köra R-hoj tycker jag är orimligt då samma tänk då måste införas för övriga fordon. Sedan kan man inte automatist räkna med att de som kör R-hoj alltid kör som idioter, idioter är alltid idioter och kommer alltid att agera därefter oavsett fordon så det problemet ligger inte i fordonets natur. Här är receptet SMC-kurser, fler och oftare med sponsring av VV
Kanske skulle VV/SMC rikta sig direkt till folk som äger R-hoj (via fordonsregistret)och erbjuda utbildning, detta tror jag skulle minska olyckorna markant.
Man måste känna sina begränsningar och även vara förutseende om att väglaget varierar och att anpassning mot dessa parametrar måste ske kontinuerligt, övningar som ökar insikten om detta är bra och då färdigheten ökar så kommer marginalerna vid "vanlig" körning att öka och därmed säkerheten. Man måste ändå räkna med att folk som tränat upp sin körförmåga inte hela tiden tar ut det i ökad fart överallt utan att det istället leder till att dessa kanske reder upp en olyckssituation så det inte blir en olycka eller att skadeverkningarna reduceras pga bästa möjliga agerande från deras sida.
Problemet att många R-hojsåkare åker på bakan, gasar "helvete" osv ligger i att de som väljer att köra dessa ofta gör dessa val. Att du "Mike" skapar en tråd där du skriver hur illa vissa kör och att DU kan köra om dem på yttern utan knäskrap medan de skrapar.. leder bara till att dessa vill träna ännu mer i ännu högre farter så de blir lika "bra". Alla som lägger upp körtider mm på allmän väg dukar för att fler orutinerade skall försöka bräcka dessa tider mm. Så fort det man gör blir mätbart för andra kommer någon/ra att vilja försöka bräcka det. I rutin ingår även att fatta ovanstående, dvs att yngre förmågor ofta vill vara "värst" och att rutin innebär att man håller inne med sina bravader så dessa ej blir mätbara och därmed "tävlingsbara". När man som "rutinerad" samåker med mer orutinerade behöver man inte försöka visa att man är snabbast på landsvägen, vet att det kan kännas surt att hålla ner tempot men det känns rätt bra när man vet att detta leder till att alla kommer fram.