Träningsrapport från måndagen 2016-05-30!
Förmiddagen har ägnats åt tvätt, storhandling med mera. Karin anlände som bekant med flyg i söndags kväll och det är en oerhört värdefull avlastning eftersom schemat är extremt späckat nu under träningsveckan med körningar varje kväll i det fina vädret
Här kommer ändå en kort träningsrapport från gårdagen...
Om man ska kunna kapa några tiondelar måsta man även vara beredd att kapa några mm...
I går var det bara träning för de stora hojarna, supersport och superbike, vilket betydde att mitt TC racing-team bara behövde bekymra sig om att ställa i ordning min supersport-Honda. Jag kom ut tidigt även detta träningspass vilket betydde att det visslade friskt runt öronen när jag blev omkörd eftersom så gott som alla superbikeförare prioriterade sina 1000cc-maskiner då det var första träningstillfället som dessa monster var tillåtna på banan. Hästkrafterna i superbike-hojarna talade sitt tydliga språk på de långa rakorna.
Jag försökte att inte stressa upp mig över detta utan bygga upp mitt tempo i lugn och ro. Det var ju bara andra träningskvällen på banan och jag märkte tydligt under de första två varven att den där sista precisionen saknas genom vissa partier och kurvor. Dessutom kom jag på fel växel i vissa kurvor där jag blandade ihop växlingsmönstret med det som jag använder på Lightweight-hojen som har helt annorlunda motorkaraktär.
Efter första tankstoppet kom jag ikapp en kille som också körde en Honda 600cc men som jag var något snabbare än och jag passerade honom på Cron-y-Woddy rakan. Efter Ginger hall fick jag dock några rejäla wobbel och jag var tvungen att slå av lite tidigare in i Glenntramman för att pumpa ut bromspadsen igen varpå han kontrade. Berget är min starkaste del av banan men jag ville inte ge mig på någon "do or die"-manöver (dem sparar vi till tävlingsveckan) och lugnade mig tills jag kunde passera på ett betryggande sätt ner mot Hillberry.
Mitt fjärde varv var ett flygande och utan alltför många gulflaggor och utan att jag hade några konkurrenter som var i vägen lyckades jag bättra på min varvtid till 118,3 MPH vilket är snabbare än vad jag lyckades prestera någon gång på träning i fjol och inte så långt ifrån mitt personbästa på 119,8.
Väl i depå upptäckte jag att GPR-styrdämparen inte pallat med tempot utan hade spytt ur sig hydralolja över gaffelkronan under sista varvet, så den måste vi byta till nästa pass. Dessutom är Mick, min teamchef, orolig för att vår enda trimmade motor inte ska överleva till tävlingsveckan så jag kommer sannolikt få restriktioner för hur många varv till jag får köra på den innan första racet på måndag.
Nu ska jag upp till depån...
På återhörande!
/Björn
Själv har jag ingen möjlighet att följa med i allt som händer här borta på mediafronten.
) men detta funkar som sagt bara när det är verksamhet på banan.
