Kära dagbok,
vaknade tidigt idag också. Usch, fortfarande förkyld.
Jag förundras varje gång över att så mycket kan rymmas i en så liten näsa och att man kan börja svettas över den otroliga kraftansträngning det innebär när man går ut och hämtar posten fem meter utanför ytterdörren.
Tomt i kylen var det också. Drog fram tramphojen och begav mig till det närmsta snabbköpet, måste ju ha något i magen iaf. Förutom att jag är förkyld och därmed även dödssjuk eftersom jag är kille så håller jag nu även på att svälta ihjäl..
Trampar sakta men säkert halvannan kilometer till butiken. Svajar sakta fram mellan hyllorna och rafsar ner det jag ska ha. 100 m senare med svettpärlor överallt så står jag vid kassan.. Deja vu-känsla.. får genast ICA-tjejen-tråden på hjärnan..! Där står jag med sunkkläder och svettpärlor som tränger fram.. och där sitter hon
, en fräsch rookie som jag aldrig sett förut, som fyrar av ett bländande leende.. Åh gu', kunde hon inte ha suttit där någon annan dag..
Betalar snällt och tyst utan att ens göra en minsta antydan till raggning och ångrar bittert att jag inte cyklade till den andra butiken som ligger dubbelt så långt bort..
Med hennes vackra ögon och charmerande leende (och
) på näthinnan så trampar jag hemåt igen. Nu har jag iaf glass.. alltid nåt att trösta sig med! Tre meter från ytterdörren går påsen sönder.. KRASCH.
Här sitter jag nu och bävar inför olycka nummer tre idag.. kommer min tv att brinna upp under Sverige-England ikväll..? Kommer min dator att bryta ihop när jag precis håller på att skriva ihop det sista i rapporten?
Bäst jag släcker ner allt här tror jag och stänger av..
PS. Hur skriver man dagbok egentligen?