Kan inte bestämma mig - Ska jag göra det?

[Aryey]

Blev sugen efter några avsnitt av SOA???

Själv fick man gåshud varje gång man hörde en mc dra på rakan utanför och stod och dreglande varje gång jag hittade en parkerad!

Du kanske ska åka moppe en sommar innan du lägger 15kkr på ett körkort...

 

[Tuxedo]

Kan inte påstå att jag följt Sons of Anarchy, men zappat förbi någon gång och den serien speglar väl inte riktigt oss hojåkare här på SH (hoppas jag). Ställ dig frågan vilka delar av det hojåkande du ser i serien du triggas av. Är det att på en stor glidare mullra genom stadens gator, stilen på knuttarna eller någonting annat som lockar?

För mig är hojåkandet främst en frihetskänsla och upplevelse. Närheten till naturen, intrycken, fartkänslan, ljudet, prestandan ... m.m m.m.

Kan bara säga att jag aldrig ångrat att jag tog lappen!

 

[jika]

Jag har gått och funderat på att skaffa motorcykel (eller egentligen motorcykelkörtkort) i ett halvår nu... men jag blir inte visare, så jag tänkte fråga internet om råd.

Jag är 23 år gammal (fyller 24 om några månader) och pluggar sista året på en civilingengörsutbildning i Lund. Jag har haft vanligt körkort i några år, men är ärligt talat inte så bra på att köra bil. Är väl inte så "äventyrlig" av mig egentligen, men provar ibland lite annorlunda grejer. Började t ex ta fallskärmscertifikat men chickened out efter några hopp.

Allt började med min svägerska. Hon sa att hon hade blivit sugen på att köra motorcykel efter att ha kollat på Sons of Anarchy. Jag såg några avsnitt och så hände samma sak för mig! Blev verkligen jättesugen direkt, lärde mig en massa smågrejer relaterat till motorcyklar o s v.

Men jag vet ju inte, har aldrig åkt motorcykel (blev skjutsad på en vespa en gång, var jävligt roligt) så jag vet inte om det är värt det! Att skaffa mc-körkort är ju en investering, tid och pengar, och det kanske inte ger mig så mycket i slutändan. Det finns ju en del uppenbara nackdelar med motorcykling också.

Det är såklart en svår balans att bedöma för er, men någon input kanske man kan få!
Och att ni är motorcykelentuseaster gör väl eventuella råd partiska men ni har väl säkert haft svårt att bestämma er för något i livet.

Så vad tror ni, hur borde jag tänka/göra?

Sen har jag några praktiska frågor, som någon gärna får svara på om ni pallar.
* För att få mc-körkort ska man göra teoriprov, knarkinfomöte, halkbana och uppkörning, och that's it, korrekt?
* Vad är en rimlig kostnad för hela mc-körkortet?
* Ungefär hur lång tid tar det att lära sig/få körkort?
* Kan ni rekommendera någon prisvärd körskola i Lund/Malmö?
* Hur farligt är det egentligen att åka mc? There are bold riders and old riders, but there are no bold and old riders?

Jättetack på förhand

Hej och välkommen till SH.com! Nedan följer en wall of text. Ber om ursäkt för detta men hoppas samtidigt att du finner en del svar på dina frågeställningar.

Det är alltid kul med människor som får upp ögonen för nya saker, vad det än gäller och vad det än är som har skapat det nya intresset. Att du också lyckas knåpa ihop ett bra och självinsiktsfullt första-inlägg är ju också strålande

Mitt korta svar på din fråga är helt klart JA! Klart du ska testa! Det handlar väl i mångt och mycket om den individuella livsfilosofi man lever efter men jag är ganska säker på att man gör dödsbädden mindre ångerfull för sig om man iaf har testat på saker man velat göra under sitt liv. Det behöver inte vara en dålig sak att man inte genomför aktiviteten fullt ut, snarare tvärtom - man kan stolt inse att man iaf prövat på något men att det inte är ens kopp te.

Med det sagt så har jag har fetmarkerat lite saker i ditt inlägg som får mig att fundera lite på det du beskriver.

Du beskriver att du vill skaffa motorcykel med körkortet som det sekundära intresset. Det kanske bara är semantikrelaterat men redan här börjar en del varningsklockor ringa, iaf för mig.
Jag har flertalet vänner som, snarare än tanken på att få köra hoj, gillar tanken av sig själv körandes på en hoj. Det är värt att nämna att ingen av dessa idag har skaffat sitt körkort trots övningskörningstillstånd i sådär 5-6 år och att de ägt flertalet hojar under denna tiden.

Som någon skrev tidigare i tråden krävs det ofta en del för att klassa sig som en "inte så bra bilförare". Det är bra att du tar upp detta! Min erfarenhet säger mig att man blir bra på det man tycker är kul och eftersom man tycker det är kul är det lätt att bli bra på det. Den stora frågan som du måste ställa dig är väl kanske då: Trivs du i trafiken?
Innan du besvarar frågan vill jag tillägga att svaret kanske bör baseras på trafiken [utanför Lund] eftersom Lund är en förbannat otrevlig stad att framföra motorfordon i .

Fallskärmshoppningscertet.. "Fegade" du ur för att det inte var det du hoppats (phun intended) på eller svalnade helt enkelt intresset efter ett tag? Om det sistnämnda stämmer bra, känner du att du har ett relativt kort intressespann och att saker ofta nästan bara är roliga till en början? Jag kan nämligen känna igen mig i lyckan av att göra förstudien till ett projekt, vad det än gäller, för att sedan sakteligen tappa intresset under själva genomförandet om jag inte har ett vettigt mål.
Nästa stora fråga du måste ställa dig: Vad är ditt mål med körkortet?

Du skriver också att det finns "uppenbara nackdelar med motorcykling". Personligen ser jag detta som ett fritidsintresse. Fritidsintressen kostar ofta både tid och pengar så dessa faktorer bortser iaf jag ifrån eftersom man sällan kommer ifrån dessa.
Den enda uppenbara nackdelen för mig, jämfört med andra fritidsintressen, är isf den relativt höga säkerhetsrisken. Man sätter helt klart sitt liv på spel för sitt fritidsintresse men man får ju väga denna risk mot vad man får i gengäld. Det finns många säkerhetsåtgärder man kan vidta, framför allt genom sitt egna beteende. Det är precis som i "vanliga" livet - Man får helt enkelt se sig för innan man går över gatan, tugga maten innan man sväljer, inte glömma andas etc etc.
Ser du några nackdelar utöver dessa kanske det innebär extra friktion i ditt körkortstagande. Så ställ dig själv frågan om vilka nackdelar som finns och om de är möjliga att minimera och/eller kanske helt eliminera i sammanhanget.

Den kanske mest fruktade delen i motorcykelkörkortsprocessen är manöverbanan (konbanan). Den ingår som en del i uppkörningen och du kommer inte få "köra upp" i trafiken förrän denna är avklarad.
Denna bit är för många svår men handlar i mångt och mycket om att träna och på uppkörningen ta det lugnt och inte stressa upp sig.
Om du inte redan gjort det; kolla upp hur manöverprovet ser ut på youtube. Skapa dig en uppfattning om det går till. Räds dock inte för mycket

Jag läser många inlägg från andra som rekommenderar dig att ta kortet eftersom de ångrar att de inte gjort detta tidigare. De har haft en livslång dröm att ta kortet men att det inte blivit av. Min gissning är att dessa människor, redan från början, har ett större mc-intresse än dig (annars hade du kommit på detta innan du såg SoA).
Dock är det aldrig för sent att hitta nya egna intressen. Men det ska det ju vara just ditt intresse, inte någons som tog sitt mc-kort 10 år för sent.

Avslutningsvis önskar jag dig all lycka med ditt eventuella hojkort. Jag hoppas verkligen att du testar och känner samma glädje som många av oss andra, första gången vi hoppade upp på en hoj.
Skaffar du kortet får du hojta till så kör vi en runda! Jag bor ju i grannkommun'.

 

[The-Jesterhead]

Jag bor sj utanför lund så bestämmer du dig för o köra så finns det ett gäng du alltid kan köra med

 

[Dooh]

Det är inget för dig, då hade du aldrig haft dessa tankar. Visst, du kanske tar kortet och kör en säsong, max. Men sedan står hojen där i garaget och samlar damm tills du säljer den. Egna erfarenheter från personer som likt dig varit lite tveksamma.

 

[Mr123]

Fortsatta tankar

Tack allihopa som svarat!

Jag råknade inte med så många svar. Övervägde att multicitera alla, men insåg efter att ha läst igenom det att det blir för mycket.

Men! Det har fått mig att fundera vidare, speciellt inlägget några steg upp. I meningsformuleringingar gömmer sig ofta det vi egentligen tycker. Jag vet inte om jag verkligen ser fram emot att åka mc, i Sverige. Jag är ganska tekniskt intresserad så mycket av mina motorcykeltankar har gått till att fundera på hur det egentligen fungerar, vad det finns för problem/förbättringsmöjligheter etc. När jag tänker på att åka mc så är det som håller emot inte att jag vanligtvis inte trivs i trafiken (för det gör jag inte, att köra bil är tråkigt* (förutom första gången på länge)) utan att det känns ganska roligt men så jävla farligt. Jag har haft jättemånga hobbys, många av dem svalnar av ganska snabbt men totalt sett har jag nog fler levande hobbys än de flesta... anledningen till att jag aldrig tog fallskärmscertifikatet var dock inte att det inte verkade kul, utan att det var så överväldigande att jag verkligen fick ångest (uthoppet, att styra skärmen var kul, men det var typ några sekunder av mer skräck än jag någonsin upplevt**). Är fortfarande lite intresserad av skydiving, men det krävs mycket jobb+skräck för att komma över uthoppet.

Risken alltså, jag tror det är det som håller mig tillbaka... Dö vill man ju inte göra i förtid. Tanken på att få t ex nackkotorna krossade gör ju att jag ångar att jag tänkt tanken på att åka mc. Att få lite småskador är väl jobbigt för alla, men ett annat tidsfördriv jag blivit besatt av de senaste åren är träning, så även där finns extra mycket att förlora.

Jag tänker lite att det nog är många som är fartdårar sen innan som kör mc, och att det ökar olycksstatistiken... men det kanske bara är önsketänkande.

Jag har läst några kurser med läkare som föreläst... och man hör saker som "motorcyklister, vet ni vad vi kallar dem? donatorer". Usch.

Kör alla ni här alltid med ryggradskydd förresten? Bara nyfiken på vilka försiktighetsåtgärder folk använder.

Angående SoA! (Mystiskt att ni alla använder akronymen, finns det några fans här inne?) Jag gillar serien, men fattar ju att det handlar om något annat. Och jag fattar att det tex inte egentligen finns en enda riktigt god rollfigur. Och det som tilltalade mig med mc var nog sådant som "Something happens at around 92 miles an hour - thunder-headers drown out all sound, engine vibrations travels at a heart's rate, field of vision funnels into the immediate and suddenly you're not on the road, you're in it." Mmmm.

Om jag ska köra mc blir det dock inte Harleys och sånt (se South Park) men inte heller sådana där japanska crotch rockets... (allt detta är baserat på hur coolt det verkar, har ju aldrig åkt så jag vet ju inte!). Snarare någon lite mer... klassig stil, typ Ducati Monster eller en sådan där nygammal Triumph (men realistiskt sett något billigare med samma stil (naked bike?).

Priset var något som tilltalade mig. Jag visste att det var dyrt att ta körkort men när jag kollade på blocket såg jag att man kan få en ganska snygg mc som man säkert kan ha kul med för typ 10k.

Summa kardemumma. Jag tror det är riskerna som får mig att tveka. Sen är jag nog mest sugen på att åka en liten tur på sommaren hos föräldrarna i Blekinge. Måste ju vara sjukt opraktiskt om jag börjar jobba i Malmö och bor kvar i Lund och samtidigt ska försöka vara så säker som möjligt -> riddarutrustning på/av + regn + fortfarande inte lika säkert som tåget/bil. Egentligen kanske det är landsbyggden som tilltalar mig, och bil/mc kvittar. Vet inte. Osäker på hur roligt de är med mc. Kanske har jag sett för många motogeo-avsnitt på youtube?

Tack för all respons. Det är faktiskt väldigt vackert om man tänker på det, detta med internet och fri kommunikation.

*Detta gör nog att jag kör sämre. Alltså, jag tror inte jag är jättedålig som förare, jag tror bara jag insett att jag inte är bra. Jag har lite gjort självärlighet till en grej. Jag brukade vara ganska bra på att fickparkera och sånt, men jag driftar iväg i tankarna rätt mycket... tror eventuellt jag körde mot rött en gång för att jag skulle kolla om det kom nått tåg längre fram eller nått.

**Men nu vet jag det! Låter mesigt men det var en väldigt svårt känsla att hantera så jag tror jag skrek lite och min hjärna hanterade liksom inte vad som hände.

 

[Orecic]

Summa kardemumma. Jag tror det är riskerna som får mig att tveka. Sen är jag nog mest sugen på att åka en liten tur på sommaren hos föräldrarna i Blekinge. Måste ju vara sjukt opraktiskt om jag börjar jobba i Malmö och bor kvar i Lund och samtidigt ska försöka vara så säker som möjligt -> riddarutrustning på/av + regn + fortfarande inte lika säkert som tåget/bil. Egentligen kanske det är landsbyggden som tilltalar mig, och bil/mc kvittar. Vet inte. Osäker på hur roligt de är med mc. Kanske har jag sett för många motogeo-avsnitt på youtube?

Det är inte mesigt att "fega ur", men om du aldrig vill ta risker så kommer du aldrig uppnå någonting över huvud taget. "A man not willing to take risks will accomplish nothing in life" - Muhammad Ali

Ett annat bra citat av Hellen Keller (världens första blinda högskole lärare);
"Security is only a superstition, it does not exist in nature, nor do the children of men as a whole experience it. Avoiding danger in the long run is not safer than outright exposure. Life is either a daring adventure, or nothing."

Bli inspirerad av rädslan istället för att kuva under den. Här får du lite bättre inspiration istället för en Tv-Serie, verkligheten;

 

[Hobbe]

When in Doubt Stay Out

 

[Lindgren95]

Att du tvekar lite pga olycksrisker m.m är ganska förståeligt med tanke på att det är lätt att skada sig ganska rejält även vid relativt små incidenter, i en liten krock där man i en bil endast behöver byta lite plåtdelar kan du som motorcyklist exempelvis behöva gå i gips en längre tid, eller förvänta dig värre skador, vilket jag antar att du tänkt på
Jag ska inte vara nekande och säga att man inte skadas så länge man själv kör lugnt, för det finns som sagt väldigt stora risker med bland annat bilar som inte kommer se dig, kommer att behandla dig som en mopedist, tränga dig, stirra ilsket på dig vid rödljus osv, listan kan bli otroligt lång.

Naturligtvis kan du för din egen säkerhet och även för andras påverka det både positivt och negativt beroende på hur du kör, hur bra du/dina kläder syns, hur du förutser eventuella faror m.m.

Nu vet jag givetvis inte vad den största olycksrisken bland motorcyklar är, men jag skulle gissa på att de flesta olyckorna kan relateras till alldeles för höga hastigheter, ouppmärksamhet eller att man kör över sin förmåga.

Men som många skrivit, så tycker jag ABSOLUT att du iallafall ska testa!

 

[Ulvhamne]

Tack allihopa som svarat!

Jag råknade inte med så många svar. Övervägde att multicitera alla, men insåg efter att ha läst igenom det att det blir för mycket.

Men! Det har fått mig att fundera vidare, speciellt inlägget några steg upp. I meningsformuleringingar gömmer sig ofta det vi egentligen tycker. Jag vet inte om jag verkligen ser fram emot att åka mc, i Sverige. Jag är ganska tekniskt intresserad så mycket av mina motorcykeltankar har gått till att fundera på hur det egentligen fungerar, vad det finns för problem/förbättringsmöjligheter etc. När jag tänker på att åka mc så är det som håller emot inte att jag vanligtvis inte trivs i trafiken (för det gör jag inte, att köra bil är tråkigt* (förutom första gången på länge)) utan att det känns ganska roligt men så jävla farligt. Jag har haft jättemånga hobbys, många av dem svalnar av ganska snabbt men totalt sett har jag nog fler levande hobbys än de flesta... anledningen till att jag aldrig tog fallskärmscertifikatet var dock inte att det inte verkade kul, utan att det var så överväldigande att jag verkligen fick ångest (uthoppet, att styra skärmen var kul, men det var typ några sekunder av mer skräck än jag någonsin upplevt**). Är fortfarande lite intresserad av skydiving, men det krävs mycket jobb+skräck för att komma över uthoppet.

Risken alltså, jag tror det är det som håller mig tillbaka... Dö vill man ju inte göra i förtid. Tanken på att få t ex nackkotorna krossade gör ju att jag ångar att jag tänkt tanken på att åka mc. Att få lite småskador är väl jobbigt för alla, men ett annat tidsfördriv jag blivit besatt av de senaste åren är träning, så även där finns extra mycket att förlora.

Jag tänker lite att det nog är många som är fartdårar sen innan som kör mc, och att det ökar olycksstatistiken... men det kanske bara är önsketänkande.

Jag har läst några kurser med läkare som föreläst... och man hör saker som "motorcyklister, vet ni vad vi kallar dem? donatorer". Usch.

Kör alla ni här alltid med ryggradskydd förresten? Bara nyfiken på vilka försiktighetsåtgärder folk använder.

Angående SoA! (Mystiskt att ni alla använder akronymen, finns det några fans här inne?) Jag gillar serien, men fattar ju att det handlar om något annat. Och jag fattar att det tex inte egentligen finns en enda riktigt god rollfigur. Och det som tilltalade mig med mc var nog sådant som "Something happens at around 92 miles an hour - thunder-headers drown out all sound, engine vibrations travels at a heart's rate, field of vision funnels into the immediate and suddenly you're not on the road, you're in it." Mmmm.

Om jag ska köra mc blir det dock inte Harleys och sånt (se South Park) men inte heller sådana där japanska crotch rockets... (allt detta är baserat på hur coolt det verkar, har ju aldrig åkt så jag vet ju inte!). Snarare någon lite mer... klassig stil, typ Ducati Monster eller en sådan där nygammal Triumph (men realistiskt sett något billigare med samma stil (naked bike?).

Priset var något som tilltalade mig. Jag visste att det var dyrt att ta körkort men när jag kollade på blocket såg jag att man kan få en ganska snygg mc som man säkert kan ha kul med för typ 10k.

Summa kardemumma. Jag tror det är riskerna som får mig att tveka. Sen är jag nog mest sugen på att åka en liten tur på sommaren hos föräldrarna i Blekinge. Måste ju vara sjukt opraktiskt om jag börjar jobba i Malmö och bor kvar i Lund och samtidigt ska försöka vara så säker som möjligt -> riddarutrustning på/av + regn + fortfarande inte lika säkert som tåget/bil. Egentligen kanske det är landsbyggden som tilltalar mig, och bil/mc kvittar. Vet inte. Osäker på hur roligt de är med mc. Kanske har jag sett för många motogeo-avsnitt på youtube?

Tack för all respons. Det är faktiskt väldigt vackert om man tänker på det, detta med internet och fri kommunikation.

*Detta gör nog att jag kör sämre. Alltså, jag tror inte jag är jättedålig som förare, jag tror bara jag insett att jag inte är bra. Jag har lite gjort självärlighet till en grej. Jag brukade vara ganska bra på att fickparkera och sånt, men jag driftar iväg i tankarna rätt mycket... tror eventuellt jag körde mot rött en gång för att jag skulle kolla om det kom nått tåg längre fram eller nått.

**Men nu vet jag det! Låter mesigt men det var en väldigt svårt känsla att hantera så jag tror jag skrek lite och min hjärna hanterade liksom inte vad som hände.

Om du inte trivs i trafiken är det inte omöjligt för dig att satsa på bana istället. Skaffa banhoj och ta licens och kör bana. Dyrare, men man slipper blockmongon i trafiken och man får köra skiten ur hojen.
Annars, om du vill testa hur det känns i sadeln på en hoj finns det ofta möjligheter att göra det hos körskolor, och förra året kunde man på ett par av SMCs bankurser komma och prova på som gröngöling, och titta på massa snygga hojar.

Riddarutrustningen är för övrigt en del av njutningen.

Men känns risken hindrande är nog motorcykelkörning kanske inget för dig. Det är inte så jävla farligt egentligen, men det är inte ofarligt. Och att adrenalinet pumpar när man viker ner genom en härlig kurva med alldeles lagom mycket fart...
Sedan får man plötsligt ett bakhjulssläpp, eller man möter en jävla pizzavagn (Audi/bmw o dyl) som inte kan hålla sig på sin sida vägen i en kurva eller en fin grussträng.

 

[Orecic]

Nu vet jag givetvis inte vad den största olycksrisken bland motorcyklar är, men jag skulle gissa på att de flesta olyckorna kan relateras till alldeles för höga hastigheter, ouppmärksamhet eller att man kör över sin förmåga.

Den primära gruppen som omkommer är "supersport" (18/31 omkommna) gruppen, m.a.o. som de flesta på forumet kör. Vanligaste olyckan ter sig vara krock med personbil. Supersport borde inte vara den statistiskt vanligaste motorcykeln i Sverige; Om man därför slår ihop de båda så inser man att de troligtvist har kört för fort.


Statistiskt är det inte så farligt att köra hoj idag, jämfört med bil. Speciellt inte om man jämför 1984 med idag.

 

[mkii]

Ah, sant... Vikten missar man helt klart på en enduro, lite oavsett hur man ser på det.

Vet inte om detta hjälper för enduro ^^

"Den ska ha en nettoeffekt av minst 50 kW och en tjänstevikt som överstiger 175 kg, och om motorcykeln drivs av:

en förbränningsmotor ska den ha en cylindervolym av minst 595 cm3.
en elektrisk motor ska förhållandet mellan nettoeffekt och tjänstevikt vara minst 0,25 kW/kg.
En övergångsregel tillåter motorcyklar med lägre tjänstevikt än 175 kg och lägre effekt är 50 kW (dock minst 40 kW) till och med den 31 december 2018."

http://www.korkortsportalen.se/jag-ska-ta-korkort/A--Motorcykel-huvudsida/motorcykel/Korprov/Fordon/

 

[Two stroke man]

... Jag är ganska tekniskt intresserad så mycket av mina motorcykeltankar har gått till att fundera på hur det egentligen fungerar, vad det finns för problem/förbättringsmöjligheter etc. ....

Då finns ju varianten att skita i körkortet. Köp ett renoveringsobjekt eller nåt sånt och börja pillra med den. Vill man så kan man skruva och modifiera i det oändliga utan att köra en meter.

Fast risken finns ju förvisso att du så småningom vill provköra ditt objekt...

 

[Naccache]

Risken alltså, jag tror det är det som håller mig tillbaka... Dö vill man ju inte göra i förtid. Tanken på att få t ex nackkotorna krossade gör ju att jag ångar att jag tänkt tanken på att åka mc. Att få lite småskador är väl jobbigt för alla, men ett annat tidsfördriv jag blivit besatt av de senaste åren är träning, så även där finns extra mycket att förlora.

Om du tycker det är jobbigt med risker så är nog inte MC för dig, dels för att hornen gärna växer ut och man ibland utsätter sig själv för situationer man själv senare inser var livsfarliga. Men framförallt för att andra förare knappt ser dig, vet inte hur många gånger folk nästan kört in i en.

Känns lite töntigt att säga det, men du behöver nog "man up" litegranna om du ska köra MC - det säger jag inte för att vara elak.

 

[Maverickgoose]

Den primära gruppen som omkommer är "supersport" (18/31 omkommna) gruppen, m.a.o. som de flesta på forumet kör. Vanligaste olyckan ter sig vara krock med personbil. Supersport borde inte vara den statistiskt vanligaste motorcykeln i Sverige; Om man därför slår ihop de båda så inser man att de troligtvist har kört för fort.
View attachment 397517

Statistiskt är det inte så farligt att köra hoj idag, jämfört med bil. Speciellt inte om man jämför 1984 med idag.
View attachment 397518

Hur ser statistiken ut för skadade?

Det är ganska lätt att dö om man nu råkar illa ut men det är väl betydligt vanligare att få allvarliga skador som sedan påverkar en resten av livet?


Att säga att hoj är riskfritt är en rejäl underdrift. Vi är oskyddade, syns dåligt och har en tendens att köra fort och aggressivt.
Efter mina två år på "riktig" hoj så har både jag och mina vänner skadats i trafikolyckor där majoriteten var motpartens fel/väglaget.

Som two stroke man sa, det är efter den första kraschen man inser om hojåkandet var värt riskerna eller inte. Jag personligen levde i en falsk trygghet och tänkte att med min körning (där fort och aggressivt stämde ganska ofta) där jag alltid körde med insidan av huvudet skulle slippa olyckor men icke, jag hamnade på sjukan ändå.

Det är när man ligger där, fastspänd och neddrogad på en spineboard på väg till/ut ur trauman och man möter sina nära och käras blickar, det är då man börjar reflektera över riskerna.
Jag har inga problem att bli skadad så länge jag blir återställd men den stressen och oron jag gav min familj och vänner innan de visste hur illa skadad jag var, den tog hårt, riktigt hårt.
När extradosen av morfinet inte räcker till när man ska försöka att gå för första gången på fyra/fem dagar, det är då man verkligen börjar fundera, är det värt riskerna?


För min del, NJA. Jag vill inte hamna på sjukan igen men jag kan inte sluta åka hoj, det är så jävla kul. Med andra ord, jag kommer fortsätta att åka. Om det går långsammare eller snabbare på vägarna efter olyckan vet vi i sommar

 

[kogi04]

Jag håller med Naccache. Du måste visa lite mer jävlar annamma och ha lite mer driv själv. Inte för att jag menar att detta betyder att du skall köra dumdristigt eller ta onödiga risker.

By the way, satsa på att köra hoj, inte åka hoj. Köra är mycket roligare

 

[Randonörd]

Man skall åka hoj för att man vill och tycker det är roligt.
Inte för att leva upp till andras förväntningar eller spela en roll som man inte passar in i.
Det är farligt att köra hoj och det skall man vara medveten om, -annars blir det ännu farligare.

Många av oss har skadat oss, men vi fortsätter ändå. - varför ?

 

[Naccache]

Många av oss har skadat oss, men vi fortsätter ändå. - varför ?

För att får så jävla mycket brudar

 

[WebGringo]

Tycker inte du ska göra det

 

[Cawasapien]

De enda raka , köp en liten billig cross ! Testa att köra utan trafik på nån crossbana , testa lite konkörning , slira runt lite och ganska snart känner du om suget ökar eller försvinner !

Själv tycker jag att drifta på gräsäng med 10 - 15 cm snö är roligast ! 1 an , 2 an , 3 an till ventilsläpp med crossen ! Då får man ibland tillfälle att träna "hoppa av" vid crash oxå !

Sen kan du köpa en 600 cc - 800 cc retro cafe´ racer och åka lagligt så är nog olycksrisken acceptabel !

Lycka till !