Elmhult: Jamen då vill du ha mitt nya bakdäck, Trailmax. Jag ska berätta lite mer om däcket här.
Jag avsåg att köra till VÄLLSTA och den där stora sköna avfallsanläggningen som ligger mellan Upplands Väsby och Kungsängen (väg 267). Men i passionens hetta på E4an i 110 kmh missade jag så klart avfarten, och hamnade istället på Rotebrokrossen och Thomas Betong. Det var inte meningen, men helt underbart, nu ska det testas bakdäck!
(Om Vällsta berättar jag i Olovlig Terrängkörning -tråden)
Nu måste vi förstå att jag är en lekman, alltså ingen proffs eller ens erfaren motorcyklist. Jag kan endast delge min begränsade upplevelse av detta däck, här på detta underlag.
Jag började med att köra lite sporadiskt slarvigt, svänga, gasa, och bromsa. Försökte få hojen i obalans på mitt lama nybörjarsätt (hoppas ingen filmade !!). Då jag inte riktigt hade utrymme att komma upp i någon högre hastighet, annat än på stenbergets baksida så kunde jag ändå redan här konstatera att däcket faktiskt håller vad Dunlop lovar;
"... särskilt för gatcyklar med större kapacitet. Trailmax har en hållbar nylonlagerkonstruktion som ger en trygg känsla både on- och off-road. Trailmax har testats under tuffa förhållanden och har ett slitbanemönster med hög kontakt och riktade mönsterklackar, vilket passar för torra och steniga förhållanden.".
Japp! Det här är *torra och steniga förhållanden*. Mitt mod när det gäller att GASA PÅ är begränsat av två faktorer, 1) min självbevarelsedrift och 2) min sympati för hojen. Men vi kan lugnt konstatera att detta däck gör sitt jobb här, visst hade ett grovnabbat MITAS C-02 haft bättre grepp, det kan t o m jag utröna av att titta på mönstret. Men att kombinera två egenskaper (asfalt & offroad) i ETT däck har Dunlop enligt mig gjort helt OK här.
På stenbergets baksida finns en bred fin grusväg. Ingen direkt paris-dakarstil för att gruset är just grövre grus och inte ökensand, det blir alltså inget löst underlag idag, dock tillåter vägen 60-70 kmh uppför backen, där just "uppför" utmanar bakhjulets stabilitet och fäste.
(Nerför var en annan femma, då utmanar vi framhjulet och bromsarna mest)
Backdäcket bet sig fast i marken mesta vägen, lite slir i början då jag med flit försökte rivstarta. Jag vet inte exakt lutning i grader på backen, det är inget hill-climb, men motorn fick i alla fall jobba. Och däcket hängde med!
Väl uppe stannade jag en stund, mest för att kolla den storslagna utsikten. Mycket vackert att se så här omkring sig uppe på berget, och lätt att tappa fokus. Men här och nu visste jag att jag gjort rätt val, Dunlops Trailmax hade tagit mig hit på motorväg i 90-110 kmh, samt hade däcket med lätthet skjutit mig uppför "Mount Väsby".
Finns det nån klass i 230cc motorcykel på Pikes Peak? Dom har väl asfalt där idag, hmm.. no problem! ?