Nu är ju inte det där hela sanningen.
Jag har sedan Juli mailat cirka 200företag och ringt ett 50-100tal. Cirka 20 av företagen jag mailat har svarat och samtliga jag ringt har på ett fint sätt bett mig dra åt h-e.
Om man gått en teoretisk linje på gymnasiet är man inte vatten värd.
I princip alla "vanliga" jobb kräver praktisk utbildning och "skit"jobben vill inte ha med en att göra eftersom de räknar med att man kommer plugga vidare inom en snar framtid (vilket i mitt fall är helt sant).
Och du kanske inte är medveten om det, men vända burgare får man inte ut mer än 7-8 efter skatt (absolut max) på en heltidstjänst (som bara det är jävligt ovanligt). Åtminstone till att börja med (iaf på de ställen jag talat med).
Bor man då 10mil ifrån bär det sig inte att pendla. Än mindre att försöka hitta ett boende där det finns pengar över till mat, inom en vettig tidsram.
Folk som säger att det bara är lata personer som går arbetslösa gör mig rent ut sagt förbannad.
Förövrigt lyder ordspråket "silkesvantar".
Edit:
Förövrigt var mitt första möte på AF riktigt trevligt. Damen knapprade in mina betyg i daTTorn och sade "Återkom om tre månader, då är vi skyldig att ge dig en praktikplats"
Sen var det tack & adjö
Nu hoppas jag att de flesta förstod att jag inte försökte dra alla över en kam och att det självklart finns dem som arbetar stenhårt för att få ett jobb.
, det är de curlande ungarna vi pratar om, de som tycker att mamma o pappa ska betala deras uppehälle för att de inte vill ta vilka jobb som helst..
Jag har själv haft erfarenhet av hur det är att vara arbetslös och ha det knappert. Bodde själv från det att jag var 17 och efter gymnsiet fick jag ingenting i ersättning, a-kassa hade jag inte jobbat ihop o soc var att glömma då jag hade pengar på banken, som var låsta fram tills jag var 21("barnpension i kapitalfonder".) Alla sa "flytta hem till farsan" men i farsans ögon var jag vuxen och hade klarat mig själv i tre år så flytta hem var det aldrig tal om!
Jag tog ett jobb som telefonist på 40 kr i timmen!, halvtid!så jag vet hur det är börja från scratch, jag fick ut 4000 i månaden men jag bet ihop och när jag var 20 hade jag en fast tjänst som läkarsekreterare ..ja den gruppen tjänar fortfarande jävligt dåligt
..men istället för att gnälla, som många av mina kollegor, har jag tagit gjort ngt åt det. Jag valde att söka jobb på annan ort och har idag
16mil enkel resa hemmifrån men har gjort spikrak karriär och höjt lönen med 6000 de senaste fyra åren.
Jag har farsan att tacka för att jag tidigt vågade gå min egna väg och att jag är där jag är idag och skulle jag bli arbetslös så skulle jag inte ha ngt emot att vända burgare...eller jobba som telefonist igen..det var oerhört lärorikt och ngt jag har tagit med mig i nuvarande jobb
O sorry..silkesvantar heter det..så kan det gå när man skriver mer latin än svenska