Miljöpartiet förbjuder bensin från 2030

[BrooklynS]

Så hur ska pengarna fördelas då?
Per kvadratmeter, per person eller eftet behov?

Infrastruktur, skola, polis och sjukvård skall rimligen fördelas över hela Sverige.

 

[zoda]

Visst, det finns bitvis fler besiktningsstationer, men har det blivit billigare? Nej.

Men vad du betalar på plats är inte samma som vad det kostar. Jmfr vad du betalar för ett besök på vårdcentralen, eller vad du betalar för vård generellt.

 

[zoda]

Infrastruktur, skola, polis och sjukvård skall rimligen fördelas över hela Sverige.

Ja men det var inte min fråga.
Vad är tex hela Sverige? Hur långt ska man ha som max till en VC tex. När blir det orättvist?

 

[JvA72]

Och fordon tillverkas av…? Medicinteknik?

Skogs-, gruv- och verkstadsindustrin står för en brutalt stor andel av hela ekonomins förutsättningar. Det är nästan så att resten är ren spinoff.

Det är lätt att leta fram i öppna källor. Självklart är glesbygden missgynnad och det beror till största delen av okunskap, möjligen också ren dumhet här och var.

Sverige är ETT land, det vore bra om det framgick även i organisation och synen på människors förutsättningar.

Kommunaliseringen av skolan var början till slutet.

Fordon "tillverkas" mestadels av komponenter inköpta från mängder av underleverantörer. Det stora värdet i produkten är dock ingenjörstid och produktionslinan med all logistik runtom.
Att du vill att jag skall säga att utan gruvorna i norr kan inte Scania bygga lastbilar förstår jag, det är dock inte sant.

Den lilla "spinoffen" medicinteknik är under rubriken "Medicinska och farmaceutiska produkter" hos SCB den näst största exportposten. Inte heller den är råvarubaserad eller en tung landsbygdsbaserad industri.

Faktum är att de tre största posterna har sina högsäten i bland annat Södertälje, Torslanda och Mölndal.

Mycket riktigt finns det beroenden både fram och tillbaka för att få ett land att fungera. Men den lite (för ofta) framhållna bilden av att det är norra Sverige som levererar ekonomi till söder att spendera är helt enkelt inte korrekt.

 

[Wiseguy]

Det märks att OT2 har letat sig in i allmänna delen.
Men det håller ju SH levande med en massa nya inlägg under den stundande och långa vintern som kommer ?
? (vart är pop-corn smileyn när man behöver den?)

 

[BrooklynS]

Det handlar inte om norr och söder, det handlar om att vissa argumenterar för att vissa delar av ett land skall gynnas framför andra på grund att fler bor där.

Det är bara att titta på kritiken mot det kommunala utjämningssystemet. Fördomar och okunskap präglar debatten. Trots att det borde vara klart hur det fungerar och varför.

 

[Raderad medlem 51742]

Intressant diskussion. Tror de flesta som bor i glesbygd räknar med att man inte kan förvänta sig alls samma service som i storstan.

Visst kan man argumentera för att marknaden löser allt, även när det gäller geografisk resursfördelning, men det innebär då en rätt extrem hållning som mig veterligen inte tillämpas fullt ut på det sättet i någon modern demokrati.

Visst kan man argumentera kring vilka geografiska områden som skapar mest värde, men det blir då snabbt en väldigt knepig diskussion som ger helt olika svar och leder in i återvändsgränder eller cirkelresonemang, beroende på hur man definierar värde, hur man mäter det, om man ser på värdet aggregerat eller isolerat osv. När värde skapas är det ett väldigt komplext samspel av samverkande faktorer som bidrar och det blir inte mindre komplext av att det dessutom finns diverse regleringar och begränsningar som gör att marknaden inte är fri. Det är heller inte riktigt så enkelt att människor är 100% rörliga och automatiskt kan flytta var som helst för att tillgodose sina behov.

Vad de flesta förmodligen inser är nog ändå att skulle all service, infrastruktur osv i glesbygd lösas helt på marknadsmässiga grunder och man enbart ser det utifrån en förenklad bild utifrån folkmängd eller hur mycket skattepengar man får in lokalt skulle det på många ställen inte vara möjligt att upprätthålla den service som behövs för att människor skall kunna leva där.

Precis som inom många andra samhällsområden blir det då en fråga om att via skattsedeln subventionera sådan service och infrastruktur, därför att det finns ett tillräckligt stort värde för landet som helhet att människor skall kunna bo och verka där. Det finns ju dessutom mängder med arbete som behöver bedrivas runt om i landet, om vi nu anser att det är viktigt att Sverige även kan ha råvaruproduktion, skogsbruk, turism och en massa annat där värdet skapas utanför storstadsområdena. Man behöver inte tävla om vad som hamnar högst upp i värdekedjan, det räcker att ställa sig frågan om det är tillräckligt värdefullt för samhället att alls ha verksamheten för att man också på samhällsnivå skall skapa förutsättningar för att den skall kunna bedrivas, i de fall där marknaden inte kan lösa detta.

Det blir egentligen förenklat att tala om subventioner i sammanhanget. Om antagandet är att mer värde skapas i systemet som helhet om man tar en viss kostnad på samhällsnivå kan man ju också se det som att vissa förutsättningar behöver skapas på systemnivå för att ge utväxling. Driver man det motsatta resonemanget till sin spets kan man ju exempelvis ifrågasätta varför vi överhuvud taget skall ha nationalstater.

Exakt hur balanseringen av kostnad/nytta-ekvationen blir är förstås en politisk fråga, men det är som sagt knepigt att göra någon precis definition som blir användbar annat än i teorin. I praktiken blir det då snarare principer grundade i värderingar som påverkar. Det går ju exempelvis att argumentera för principen att alla i Sverige, inom rimliga gränser, skall ha tillgång till grundläggande samhällsservice som vård, skola, polis, räddningstjänst, omsorg osv.

 

[zoda]

Jag är inte helt med.
Vissa upplever alltså att det kommunala utjämningssystemet inte fungerar bra?

OnT:

Sidan kunde inte hittas – Privata Affärer – Privata Affärer – Placeringstips och råd om aktier, fonder, sparande och privatekonomi

www.privataaffarer.se

Vilken röra detta har blivit.

 

[JvA72]

Jag är inte helt med.
Vissa upplever alltså att det kommunala utjämningssystemet inte fungerar bra?

OnT:

Sidan kunde inte hittas – Privata Affärer – Privata Affärer – Placeringstips och råd om aktier, fonder, sparande och privatekonomi

www.privataaffarer.se

Vilken röra detta har blivit.

Det är intressant då väl valda partier envist hävdar att vi varken har eller kommer att få någon brist eller högt pris.

 

[Tegel1432]

Och hur mycket av dom pengarna har gått till socialbudgeten i rikets tre storstadsområden...? Och hur stort är detta belopp jämfört med statskassans intäkter från basindustrin placerad i just glesbygden...?

Du kör med sjuttiotalsargument om en tärande glesbygd. Läs på.

Första frågan, vet ej exakt. Dock går mer skattekronor till en person i glesbygd jämfört med en person i storstad så fördelningen är till fördel för glesbygden. Andra frågan, mycket liten andel. Jag tror fortfarande hans hundratals miljoner har gjort skillnad. Jag ser inte relevansen i jämförelsen.

Infrastruktur, skola, polis och sjukvård skall rimligen fördelas över hela Sverige.

Håller med. Till exempel polistäthet per invånare borde vara samma. Samma med de övriga sakerna du nämner. Det betyder inte att Norrland ska få fyrfiliga vägar a la essingeleden eller att allt ska ligga runt hörnet var man än bor.

Det handlar inte om norr och söder, det handlar om att vissa argumenterar för att vissa delar av ett land skall gynnas framför andra på grund att fler bor där.

Det är bara att titta på kritiken mot det kommunala utjämningssystemet. Fördomar och okunskap präglar debatten. Trots att det borde vara klart hur det fungerar och varför.

Kommunala utjämningssystemet – Wikipedia

sv.wikipedia.org

”Syftet är att de ska kunna tillhandahålla likvärdig service för sina kommunmedborgare oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Systemet finns också för att kompensera kommuner vars investeringar för ökad produktion av kommunens näringsliv ger skatteintäkter som främst kommer andra ur boendesynpunkt mer attraktiva grannkommuner till godo.[2]”

Syftet är som ovan. I realiteten tar det bort incitament för kommunen att sköta sina finanser och stimulera arbetsmarknaden. Stockholm med omnejd bidrar mest per invånare. Norrlands inland belastar systemet mest per invånare.

Är du nöjd med nuvarande fördelning eller vill att Stockholmare ska subventionera Norrland ännu mera? I så fall, varför?

Intressant diskussion. Tror de flesta som bor i glesbygd räknar med att man inte kan förvänta sig alls samma service som i storstan.

Visst kan man argumentera för att marknaden löser allt, även när det gäller geografisk resursfördelning, men det innebär då en rätt extrem hållning som mig veterligen inte tillämpas fullt ut på det sättet i någon modern demokrati.

Visst kan man argumentera kring vilka geografiska områden som skapar mest värde, men det blir då snabbt en väldigt knepig diskussion som ger helt olika svar och leder in i återvändsgränder eller cirkelresonemang, beroende på hur man definierar värde, hur man mäter det, om man ser på värdet aggregerat eller isolerat osv. När värde skapas är det ett väldigt komplext samspel av samverkande faktorer som bidrar och det blir inte mindre komplext av att det dessutom finns diverse regleringar och begränsningar som gör att marknaden inte är fri. Det är heller inte riktigt så enkelt att människor är 100% rörliga och automatiskt kan flytta var som helst för att tillgodose sina behov.

Vad de flesta förmodligen inser är nog ändå att skulle all service, infrastruktur osv i glesbygd lösas helt på marknadsmässiga grunder och man enbart ser det utifrån en förenklad bild utifrån folkmängd eller hur mycket skattepengar man får in lokalt skulle det på många ställen inte vara möjligt att upprätthålla den service som behövs för att människor skall kunna leva där.

Precis som inom många andra samhällsområden blir det då en fråga om att via skattsedeln subventionera sådan service och infrastruktur, därför att det finns ett tillräckligt stort värde för landet som helhet att människor skall kunna bo och verka där. Det finns ju dessutom mängder med arbete som behöver bedrivas runt om i landet, om vi nu anser att det är viktigt att Sverige även kan ha råvaruproduktion, skogsbruk, turism och en massa annat där värdet skapas utanför storstadsområdena. Man behöver inte tävla om vad som hamnar högst upp i värdekedjan, det räcker att ställa sig frågan om det är tillräckligt värdefullt för samhället att alls ha verksamheten för att man också på samhällsnivå skall skapa förutsättningar för att den skall kunna bedrivas, i de fall där marknaden inte kan lösa detta.

Det blir egentligen förenklat att tala om subventioner i sammanhanget. Om antagandet är att mer värde skapas i systemet som helhet om man tar en viss kostnad på samhällsnivå kan man ju också se det som att vissa förutsättningar behöver skapas på systemnivå för att ge utväxling. Driver man det motsatta resonemanget till sin spets kan man ju exempelvis ifrågasätta varför vi överhuvud taget skall ha nationalstater.

Exakt hur balanseringen av kostnad/nytta-ekvationen blir är förstås en politisk fråga, men det är som sagt knepigt att göra någon precis definition som blir användbar annat än i teorin. I praktiken blir det då snarare principer grundade i värderingar som påverkar. Det går ju exempelvis att argumentera för principen att alla i Sverige, inom rimliga gränser, skall ha tillgång till grundläggande samhällsservice som vård, skola, polis, räddningstjänst, omsorg osv.

Jag tycker jag hör flera i tråden som klagar på att de inte har samma service i Norrland som i Stockholm.

Fördelningspolitik kan mycket riktigt inte skötas av en marknad. En marknad belönar människor efter deras förmåga. Staten fördelar till de som har behov. Hela diskussionen landar väl i det. Mitt, ditt eller vårt. Höger-vänster. Sosse eller moderat. Lantis eller stadsbo.

Jag står till höger på den politiska skalan och bor i storstad så det är klart att min utgångspunkt är väldigt olik en sosse i Pajala. Jag tycker människor ska få behålla så mycket av sin lön som möjligt för att försörja sig själv och sina nära. Andra tycker något annat. Tror det är svårt för en moderat att övertyga en vänsterpartist men debatten i sig har ett värde, enligt mig.

 

[Raderad medlem 51742]

Första frågan, vet ej exakt. Dock går mer skattekronor till en person i glesbygd jämfört med en person i storstad så fördelningen är till fördel för glesbygden. Andra frågan, mycket liten andel. Jag tror fortfarande hans hundratals miljoner har gjort skillnad. Jag ser inte relevansen i jämförelsen.

Håller med. Till exempel polistäthet per invånare borde vara samma. Samma med de övriga sakerna du nämner. Det betyder inte att Norrland ska få fyrfiliga vägar a la essingeleden eller att allt ska ligga runt hörnet var man än bor.

Kommunala utjämningssystemet – Wikipedia

sv.wikipedia.org

”Syftet är att de ska kunna tillhandahålla likvärdig service för sina kommunmedborgare oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Systemet finns också för att kompensera kommuner vars investeringar för ökad produktion av kommunens näringsliv ger skatteintäkter som främst kommer andra ur boendesynpunkt mer attraktiva grannkommuner till godo.[2]”

Syftet är som ovan. I realiteten tar det bort incitament för kommunen att sköta sina finanser och stimulera arbetsmarknaden. Stockholm med omnejd bidrar mest per invånare. Norrlands inland belastar systemet mest per invånare.

Är du nöjd med nuvarande fördelning eller vill att Stockholmare ska subventionera Norrland ännu mera? I så fall, varför?

Jag tycker jag hör flera i tråden som klagar på att de inte har samma service i Norrland som i Stockholm.

Fördelningspolitik kan mycket riktigt inte skötas av en marknad. En marknad belönar människor efter deras förmåga. Staten fördelar till de som har behov. Hela diskussionen landar väl i det. Mitt, ditt eller vårt. Höger-vänster. Sosse eller moderat. Lantis eller stadsbo.

Jag står till höger på den politiska skalan och bor i storstad så det är klart att min utgångspunkt är väldigt olik en sosse i Pajala. Jag tycker människor ska få behålla så mycket av sin lön som möjligt för att försörja sig själv och sina nära. Andra tycker något annat. Tror det är svårt för en moderat att övertyga en vänsterpartist men debatten i sig har ett värde, enligt mig.

Så är det förstås och vi värderar saker olika, vilket gör att vi förespråkar olika lösningar. Men jag tycker också frågan är intressant även om man ser på den mer analytiskt. Ofta finns det ju en massa underliggande antaganden som ligger till grund för varför man förespråkar en viss lösning. Genom att synliggöra och diskutera dessa antaganden tror jag man kan lära sig något av varandra och få en intressantare och mer konstruktiv diskussion.

Ett sådant antagande skulle då t ex kunna vara att maximala möjligheter till lokal nyttomaximering skapar mest total nytta som helhet - eller omvänt - vilket då skall skiljas från värderingen att lokal nyttomaximering är överordnad den totala nyttan som skapas (eller omvänt).

Ett antagande (där man är överens om slutmålet) går att ifrågasätta på ett helt annat sätt än slutmålet som sådant eller en värdering som ofta är djupt rotad.

 

[BrooklynS]

Först googlar man utjämningssystemet. Sedan visar man upp kombinationen okunskap och fördomar på ett mycket flagrant vis.

Det är just det här som är problemet i debatten. Dunning-Krüger hade i sanning en stor poäng i sin forskning.

 

[Tegel1432]

Så är det förstås och vi värderar saker olika, vilket gör att vi förespråkar olika lösningar. Men jag tycker också frågan är intressant även om man ser på den mer analytiskt. Ofta finns det ju en massa underliggande antaganden som ligger till grund för varför man förespråkar en viss lösning. Genom att synliggöra och diskutera dessa antaganden tror jag man kan lära sig något av varandra och få en intressantare och mer konstruktiv diskussion.

Ett sådant antagande skulle då t ex kunna vara att maximala möjligheter till lokal nyttomaximering skapar mest total nytta som helhet - eller omvänt - vilket då skall skiljas från värderingen att lokal nyttomaximering är överordnad den totala nyttan som skapas (eller omvänt).

Ett antagande (där man är överens om slutmålet) går att ifrågasätta på ett helt annat sätt än slutmålet som sådant eller en värdering som ofta är djupt rotad.

Andra stycket. Säg att man tar bort utjämningsbidragen och alla andra stöd till glesbygd. Då tror jag många hade behövt flytta till ställen där arbete fanns. Arbetsgivare som har svårt att hitta kompetens kommer få lättare att rekrytera. Kommuner som är välskötta kan erbjuda invånare lägre skatt. Misskötta kommuner får högre incitament att locka arbetsgivare. Kan bli tufft för somliga och det lär uppstå klyftor. Jag har inget problem med det för jag tror nettonyttan är störst.

Först googlar man utjämningssystemet. Sedan visar man upp kombinationen okunskap och fördomar på ett mycket flagrant vis.

Det är just det här som är problemet i debatten. Dunning-Krüger hade i sanning en stor poäng i sin forskning.

Fantastiskt. Där briljerade du med din kunskap och fördomsfrihet på ett mycket flagrant vis. Snyggt! ?

 

[JvA72]

Först googlar man utjämningssystemet. Sedan visar man upp kombinationen okunskap och fördomar på ett mycket flagrant vis.

Det är just det här som är problemet i debatten. Dunning-Krüger hade i sanning en stor poäng i sin forskning.

Eventuellt skulle du kunna höja dig en nivå och förklara vad som är fel med Wikipedias beskrivning av utjämningssystemet istället för att raljera och förklara dig som ensamt kompetent. På mycket tunna underlag dock.
Vart tror du det skulle föra debattklimatet?

 

[BrooklynS]

Inget fel med wikipedias artikel. Det är slutsatserna från den som är helt felaktiga. Vilket man borde inse om man läser den.

 

[Tegel1432]

Inget fel med wikipedias artikel. Det är slutsatserna från den som är helt felaktiga. Vilket man borde inse om man läser den.

Ok jag lyssnar. Du som säger dig ha kunskap, vilka slutsatser är felaktiga och varför?

 

[JvA72]

Inget fel med wikipedias artikel. Det är slutsatserna från den som är helt felaktiga. Vilket man borde inse om man läser den.

Men sprid då din visdom istället för att ondgöra dig över andras tillkortakommanden!

Eller är det möjligen så att slutsatserna inte överensstämmer med dina egna tankegångar? Det är inte nödvändigtvis synonymt med felaktigt. Eller okunnigt.

 

[zoda]

Är det inte ganska enkelt egentligen map incitament och bidrag/subventioner? Får jag pengar för att slappa så minskar mitt incitament till att rycka upp mig.

Om en kommun har många som jobbar offentligt och få som jobbar privat så kan det leda till att kommunen inte får in tillräckligt med pengar - de får en dålig ekonomi - för att klara av att bedriva de verksamheter de ska bedriva. Om det kommunala utjämningssystemet då ser till att justera denna snedhet så innebär det i någon att kommuner med dålig ekonomi också har mindre incitament till att få ordning på ekonomin?
Incitamentet må/kan vara superlitet MEN det är inte noll.

Är detta en felaktigt bild av bidrag och incitament på ett generellt plan?
-----------------------------------------------------------------------------------------
Denna åsikt från ett par centerpartister var ju intressant i sammanhanget med det som diskuterats i denna tråd de senaste sidorna:

DEBATT: Misskötta Malmö utarmar det svenska skattesystemet

Malmö tar ensamt emot mer pengar från utjämningssystemet än de 52 minsta kommunerna gemensamt får dela på. Samtidigt läggs byskolor ned i allt snabbare takt i norr, och det sparas på personal på äldreboenden. Se över hela den kommunala skatteutjämningen, skriver Helena Lindahl och Helena...

www.expressen.se

På den svenska landsbygden försöker kommunpolitiker krama ut sista droppen ur varje skattekrona för att kunna hålla byskolan öppen, erbjuda grundläggande välfärd och i vissa fall klara av att hålla gatubelysningen tänd. Det är en mycket svår, beundransvärd och i många fall ojämn kamp som många av dessa politiker utkämpar.

Här erbjuder det kommunala utjämningssystemet en god hjälp i att stötta de minsta kommunerna, som ofta ligger utanför de större arbetsmarknadsregionerna och erbjuder sämre möjligheter till arbetspendling.

Så var det i varje fall tänkt att det skulle fungera, men i dag har storstadsregioner blivit allt större mottagare av stödpengarna.

För samtidigt som kampen pågår i landsbygdskommunerna så tar storstaden Malmö ensamt emot mer pengar från utjämningssystemet än de 52 minsta kommunerna gemensamt får dela på. Bland de tio kommuner i Sverige som får mest pengar från det kommunala utjämningssystemet finns inte en enda landsbygdskommun.

Exempelvis har Malmös bidragsdel ökat från 3,7 miljarder till 5,5 miljarder mellan 2011 och 2019. Det är en ökning på massiva 48 procent. Under samma tid växte anslagen till de 52 minsta kommunerna i betydligt långsammare takt, knappt 31 procent.

Tyvärr innehåller det systemet inte några effektiva morötter – eller piskor – som ger incitament till att sträva efter en större kommunal självförsörjning. Om en kommun ökar sina intäkter görs ett avdrag i skatteutjämningssystemet med nästan lika mycket.

Vi tror att det är precis det som minskar dessa större städers benägenhet att förändra sitt bidragsberoende.

Det här innebär att ett fåtal kommuner, primärt runt huvudstadsregionen, tvingas dra ett orimligt tungt lass och det försvagar såväl incitament som möjligheter för dessa att bli ännu mer framgångsrika eftersom en stor del av kakan försvinner i väg till andra stora kommuner. Det innebär också att stödet till landsbygden urholkas över tid.

 

[BrooklynS]

Bra Zoda, där hittade du något mer relevant.

Det är också så att utjämningssystemet bygger på de <faktiska> demografiska förhållandena. Inte på skattesatsen eller om neg… förlåt, kommunpolitikerna är lata eller inte (travesti Tage Danielsson).

I en kommun som har en stor andel äldre som behöver vård och omsorg samt en liten andel i produktiv ålder blir det svårt att få de egna skattepengarna att räcka till. Lägg till att man troligen har skolskjutskostnader som ligger 20 gånger högre än en tätortskommun osv osv. Oavsett om man har lägst arbetslöshet i landet så räcker inte kvoten till. Detta är huvudanledningen till att det ser så olika ut.

Grundproblemet är att samhället måste erbjuda service till medlemmarna oavsett om man bor i Täby eller Dorotea. Staten lägger också på nya pålagor som kommunerna förväntas utföra - kanske mot statsbidrag - men när kvoten enligt ovan är så skev blir det fortfarande förlust för kommunen. Ett avloppsreningsverk kostar 70 miljoner att bygga oavsett om det är i Överkalix eller i Vellinge. Gissa var det märks på skattsedeln för den enskilde?

Infrastruktur är en helt annan sak. Den byggs inte för att de lokala skall nyttja den utan för att ALLA skall kunna kommunicera, resa osv.

Man kan börja där, men ingen skall förvänta sig att bli matad med kunskaper av andra. De finns att ta del av själv idag när nästan all information finns tillgänglig. Är det bara ignorans som gör att man låter bli?

 

[Tegel1432]

Bra Zoda, där hittade du något mer relevant.

Det är också så att utjämningssystemet bygger på de <faktiska> demografiska förhållandena. Inte på skattesatsen eller om neg… förlåt, kommunpolitikerna är lata eller inte (travesti Tage Danielsson).

I en kommun som har en stor andel äldre som behöver vård och omsorg samt en liten andel i produktiv ålder blir det svårt att få de egna skattepengarna att räcka till. Lägg till att man troligen har skolskjutskostnader som ligger 20 gånger högre än en tätortskommun osv osv. Oavsett om man har lägst arbetslöshet i landet så räcker inte kvoten till. Detta är huvudanledningen till att det ser så olika ut.

Grundproblemet är att samhället måste erbjuda service till medlemmarna oavsett om man bor i Täby eller Dorotea. Staten lägger också på nya pålagor som kommunerna förväntas utföra - kanske mot statsbidrag - men när kvoten enligt ovan är så skev blir det fortfarande förlust för kommunen. Ett avloppsreningsverk kostar 70 miljoner att bygga oavsett om det är i Överkalix eller i Vellinge. Gissa var det märks på skattsedeln för den enskilde?

Infrastruktur är en helt annan sak. Den byggs inte för att de lokala skall nyttja den utan för att ALLA skall kunna kommunicera, resa osv.

Man kan börja där, men ingen skall förvänta sig att bli matad med kunskaper av andra. De finns att ta del av själv idag när nästan all information finns tillgänglig. Är det bara ignorans som gör att man låter bli?

Ser du några problem med att det kan leda till lägre incitament att sköta finanserna i en kommun? Är vi överens om att det finns kommuner som missköter sin ekonomi?

Personligen tror jag att incitament är A och O. Ta Malmö som exempel. Har goda skatteintäkter, tätbefolkat osv. Bra förutsättningar. Utnyttjar utjämningssystemet rejält år efter år. På utgiftssidan är det katastrof samtidigt som de lägger 485ksek på en inspelning av ett tyst bibliotek. https://skattebetalarna.se/arets-varsta-sloseri-2020/
Finns många liknande exempel. Var finns incitamenten för att inte bränna pengar när det ändå fylls på med nya fräscha kronor via bidrag?

Gällande grundläggande samhällsfunktioner typ skola, polis och sjukvård är vi nog hyffsat överens om att det måste fungera i hela landet. Alla andra exempel på när kommuner vill leka affär är ju horribelt att se.