Samtliga priser är inklusive skatter, det vill säga avser vad konsumenterna betalar vid pumpen.
Däremot tar graferna inte hänsyn till eventuella ekonomiska stöd som i efterhand sänker drivmedelspriset. Det svenska avdraget i deklarationen för bilresor till jobbet är ett stöd till bilister.
Graferna tar inte heller hänsyn till de skillnader i allmän prisnivå som finns mellan olika länder. Vidare är medianinkomsten i låt säga Ungern väsentligt lägre än i Sverige.
Andelen av medianinkomsten som går till bensin är högst i Rumänien, Sverige på plats 20 av 27. Även för diesel är andelen högst i Rumänien, medan Sverige ligger på plats 17 av 27.
Beräkningen bygger på data från Eurostat om inkomst efter skatt och ett teoretiskt antagande om samma förbrukning i alla länder: tusen liter drivmedel per person och år.
Men sannolikt är skillnaden i praktiken större än så eftersom bilparkerna i olika länder har olika bränsleförbrukning.
Data från Trafikverket visar att nya fordon i Sverige i dag kan köra 50 procent längre på en liter bensin än nya fordon kunde år 2000.