Vi har många vintrar/år som detta framför oss.
Rent generellt så klarar vårat elnät bra mycket mer av till exempel vindkraft, och detta beror till stor del av att vi är lyckligt lottade med den vattenkraft som vi har.
Vi sitter dessutom ”ihop” med grannländerna när det gäller att dela roterande massa, så det är ganska väl förspänt där.
Däremot så bör man i dagsläget bygga produktionen där den behövs, och se vilka förutsättningar som finns där.
Vattenkraft är, som "Notrightrider" skriver, omöjligt att bygga idag, på grund av tillståndsprocesser, så där behövs i så fall en lagändring.
Vindkraft är möjligt, och med det förtydligandet att den levererar endast energi om det blåser, eftersom det verkar vara en livligt diskuterad punkt.
Kärnkraft är i dagsläget en något mer långdragen process, men inte omöjlig.
Jag tycker personligen att den färska utredningen från WSP är intressant att lyfta in i debatten.
Den visar kortfattat på två scenarion där den första SMR-reaktorn skulle kunna vara på plats 2030, OM Sverige tar på sig en ledande roll i utvecklingen, mer troligt är annars 2035.
Viktigt att ha med sig är att produktionen fortfarande måste byggas i närhet till konsumtionen.
Men även här, och som tidigare skrivits, - Vem ska ta det beslutet, och hur många lagar och regler måste förändras för att göra det till ett möjligt scenario?
Svenska Kraftnät släppte sin 5-års rapport i nyligen, och den har också sin tydliga kompassnål.
Givetvis bygger den också på antaganden, men vi bör ju beakta att det kan bli så att ”den gröna industrisatsningen” lyfter, och tar fart, och då blir stamnätet inget problem längre (den så kallade flaskhalsen mellan SE1 och SE4).
Elpriserna kommer att jämna ut sig, men vara fortsatt höga sett till historiken.
Prognosen säger att de södergående flödena inom Sverige är på ungefär samma nivå fram till år 2025, för att därefter minska tydligt, framförallt 2027. Under 2027 slutar även Finland att vara nettoimportör av el från Sverige för att istället bli nettoexportör.
Jag är inte ”religiöst” lagd när det kommer till valet av produktionskälla.
Men enligt min högst personliga uppfattning så måste vi bygga det som går att bygga, där det behövs, och varje dag vi väntar så skjuter vi bara problemet framför oss.
Vindkraft är absolut ingen frälsning, och det tar oftast minst 5år från det att man tittar på kartan till den första kilowattimmen finns tillgänglig.
Men vi är där vi är nu, och staten bygger inte produktion, det gör någon kommersiell kraft som behöver långsiktiga och tydliga spelregler.
Därför byggs det mycket vindkraft nu, den går att räkna hem på rimlig tidshorisont med den elmarknadsmodell som finns just nu, och som har en viss tröghet på grund av det antal länder som är inblandade.
Så för att återkomma till trådens start (den består av många frågor, så jag tar den första), så är svaret att 2040 borde vara en realistisk tidpunkt när bensin är helt borta om politiken har ambitionen att gå den vägen.
Då har vi SMR-reaktorer som det står ”Circle K” på istället för en GDS-hall, och där fyller man på med energi, batteriladdning, vätgas, eller….någonting annat.
Och sedan krävs det naturligtvis vissa ombyggnationer i det lokala elnätet, men det har man ju redan bestämt att det är en mindre utmaning.
I och med detta så kan transportsektorn "elektrifieras", och så även de privata transporterna.
Putin sa ju igår att det inte fanns några finansiella gränser för den ryska försvarsmakten när det gäller att lösa sitt uppdrag, och då kanske den vägen kan vara möjlig även i svensk politik?
Så, helt seriöst ser jag inte att det kan ske före 2040….det hemska scenariot att jag inte kan kicka igång min gamla Tenere 34L…..men mina barn kan få problem, för 2040 vettetusan om jag kickar igång en 600cc.....på grund av andra orsaker…