Tänkte att den här historien hör hemma i den här tråden.
En killes berättelse:
Jag har aldrig riktigt kommit
underfund med varför mannens och
kvinnans sexualdrift skiljer sig
så mycket. Jag har aldrig heller
förstått det där med Venus och
Mars. Jag har aldrig kommit
underfund med varför männen
tänker med huvudet och kvinnor
med sina hjärtan. Låt mig ge ett
exempel;
En kväll förra veckan gick min
flickvän och jag till sängs.
Passionen börjar glöda i
sovrummet när hon plötsligt
säger; '- Jag känner inte för
det, jag vill att du bara ska
hålla om mig'. Jag sa; '- VA ??!!
Vad var det där?!'. Då säger hon
de där orden alla killar fasar
för att höra; '- Du är inte i
tillräckligt kontakt med mina
emotionella behov som kvinna för
att jag ska kunna tillfredsställa
dina fysiska behov som man'. Min
frågande min besvarade hon med
att säga; '- Kan du inte bara
älska mig för den jag är och inte
vad jag gör för dig i sovrummet?'
När jag förstod att inget skulle
hända den natten så somnade
jag...
Nästa dag så tog jag ledigt från
jobbet för att vara med henne. Vi
gick ut och åt en fin lunch och
gick och shoppade i ett stort,
stort onämnt shoppingcenter. Jag
gick med henne i affärerna när
hon provade flera olika verkligt
dyra klädesplagg. Hon kunde inte
bestämma sig vilken hon skulle ta
så jag sade åt henne att vi tar
alla. Hon ville ha skor som
komplement till hennes nya
kläder. Så jag sa att vi får köpa
ett par till varje ensemble. Vi
gick sedan till juvelavdelningen
där hon valde ut ett par
diamantörhängen. Tillåt mig säga
..... Hon var så upphetsad! Hon
måste ha trott att jag var ett
steg från mentalsjukhuset. Jag
började tro att hon testade mig
när hon frågade om hon kunde få
ett tennisarmband, eftersom hon
inte ens kan spela tennis. Jag
tror att hon trodde jag var knäpp
när jag sa, '- Det går bra
älskling'.
Hon var nästan nära sexuell
tillfredställelse av allt
shoppande. Med ett jättestort
leende sade hon till sist, '- Jag
tror att det är allt älskling, vi
går och betalar'. Vi gick mot
kassan och ställde oss i kö. När
det närmade sig vår tur vände jag
mig mot min flickvän och sa; '-
Älskling, jag känner inte för
det...'
Hennes ansikte blev helt vitt och
hennes haka föll till marken med
ett förvånat 'VA?!?'. Jag sa
sedan '- Älskling, jag vill bara
att du håller sakerna en stund.
Du är inte i tillräcklig kontakt
med mina finansiella behov som
man, för att jag ska kunna
tillfredställa ditt shoppingbehov
som kvinna'. När hon sedan såg ut
som om hon skulle döda mig,
fortsatte jag; '- Kan du inte
bara älska mig för den jag är och
inte för de saker som jag köper
åt dig?'.
Tydligen kommer jag inte att ha
sex ikväll heller...
Men om jag valt att skaffa barn så hade jag fortfarande behållt de intressen jag har. Jag avskyr folk som slutar leva för att de skaffar barn, de går ner sig och ser ut som drägg. Man måste fortsätta ta hand om sig själv öven om man skaffar partner eller barn annars kan man nog aldrig bli riktigt lycklig.
Men jag brukar göra som jag vill ändå och hyrde. 
