Portad från Söndagsskolan, avstängd en tid från lekskolan efter att ha sagt: "släpp mig kärringjävel" till min fröken då hon tog mig i örat och krävde att jag skulle hjälpa till och städa undan efter de andra ungarna som stökade mer än jag. klarade första åren i grundskolan med nöd och näppe och det snackades om att gå om, kunde inte sitta still eller sluta snacka.
Nåväl, det är ju skoltvång i det här landet så så småningom sjönk jag in i någon form av melankolisk astenisk letargi (hämta lexikon) och led mig genom skolan fram till 8-9 då jag sporadiskt gick dit. Dock gick jag på skrivningarna och räddade godkänt med nöd och näppe. Påbörjade Naturvetenskaplig linje men hoppade av med underkänt i 14 av 17 ämnen. Gick Verkstadsteknisk linje(för att kunna tillverka fräsiga fotpinnar till motorcykeln) med hyfsade betyg. Jobbade som verkstadsmekaniker i 1½ år och fick riktig ångest vid tanken att hålla på med detta resten av livet. Läste in Natur med, hoppsan, 5
![Eek! :eek: :eek:]()
r i alla ämnen men hatade fortfarande skolan så jag började jobba som hissmontör på traktamente och tjänade riktigt bra. Byggkris i början på 90-talet och efter några månader som arbetslös fattig risätare(dyyyra lån, MC och bil samt A-kassa) som låg på sängen och rökte hemrullade cigg så bestämde jag mig för att börja plugga. Självdestruktiv skolhatare som jag är valde jag den längsta utbildningen med högst betygkrav och sökte in på läkarlinjen för att riktigt plåga mig själv. Universitetet var ännu värre och efter de första årens depression började det lossna för att sista åren bara vara en allmän plåga och det pallar man om man har klarat sig igenom den själsdödande, likriktande, bror duktig, räcka upp handen och "jag borde få bättre betyg för jag är minsann aktiv på lektionerna" och "alla ska sitta still i bänkarna 40 minuter åt gången dag ut och dag in för det är normalt och passar alla barn" svenska skitskolan. Belöningen är att man har fått världens tveklöst mest fascinerande jobb där ens inlevelseförmåga, lust att kommunicera med människor, viljan att hjälpa är av nytta samt att man får den ultimata kicken i att få operera, en äkta larger than life upplevelse. Det var värt varenda sekund av den självuppoffring studierna innebar.
Skön revansch när man inser att man är ungefär dubbelt så smart som den genomsnittlige grundskolläraren som hela tiden förklarat att "du anstränger dig inte tillräckligt" med den enda följden att de sänkte ens självförtroende. Jag ansträngde mig varenda jävla dag som jag gick till skolan och det var inte förrän jag var vuxen som jag kom på hur just jag skulle göra för att lära mig. Så mitt tips till er som fortfarande går i skolan: om era lärare försöker säga er något så slå dövörat till, dom har fel och du har rätt, så tillvida du inte är stöpt i den "rätta" formen.
/Hising