I fredags lyckades jag ta mig ner till Mantorp igen. Efter mycket om och men så fick jag ta ledigt på fredagen under förutsättning att jag jobbade under lördagen utan OB. Vad gör man inte för racingen..
Jag fick tillfälle att köra in mitt skinnställ som satt OTROLIGT TIGHT. Det var nästan pinsamt. I början mådde jag typ illa för att den klämde åt så hårt (på obekväma ställen...) Jag gick runt med skinnstället i stort sätt från klockan 08:00 tills dess att prisutdelningen var klar runt 17:30. Det skulle stretchas ut så mycket som möjligt!
Känslan under dagen var fantastisk. Lite stelt och svårt med stället till en början men det gav med sig lite, eller så anpassade jag mig lite grann. Då transpondersystemet tydligen inte var igång (hur kan det kosta 18k för en dag att använda det!?) så fick jag förlita mig på min 10Hz-laptimer aka actionkameran från Garmin. De första 2 körpassen struntade jag helt i varvtider och körde bara för skojs skull. För att komma in i körningen och vänja mig vid skinnstället. Vid tredje passet så höjde jag framgaffeln 2mm i styrkronan (alltså sänkte hojen fram) i min förhoppning om att mer tryck på framhjulet skall resultera i en mer stabil hoj vid nedlägg utan chatter. Jag har haft problem med att framhjulet inte riktigt vill vara med vid relativt djupa nedlägg. Dock borde jag kunna luta hojen betydligt mer innan däcken tappar grepp.
På köpet så borde de svänga lättare, bli lite mindre stabil i högre hastigheter och inbromsningar och bakhjulet borde sladda mer.
Det jag märkte var: vibrationer/skakningar/chatter fram var borta. I övrigt var det ingen direkt skillnad alls på hojen. Den svängde inte in lättare även om det var en marginellt annorlunda känsla som var svår att sätta fingret på. Huruvida jag har bättre grepp vid max nedlägg är svårt att avgöra just nu men det märker vi allt eftersom. Jag skyndar långsamt. Armbågsskrap känns stabilt (och ascoolt
) men jag valde bara att göra det i första kurvan efter start/mål. Mantorp är en skitig bana.. Speciellt i pariskurvan.
I klubbmästerskapet så sänkte jag mitt personbästa från förra träningsdagen. Då var tiden 1,23.2. Jag hade inte så mycket att sätta emot Tony Schrenckh, men jag lyckades hålla undan de andra literklubborna åtminstone
Jag borde sätta en kamera baktill på hojen också. På 4-varvsracet så körde jag följande tider:
1. 1,26.286
2.
1,22.900 (nytt pb)
3. 1,23.104
4. 1,23.088
Jämnt och fint. Det här är ett tempo jag bör kunna hålla under varje varv på endurancen, låga 1,23 dvs, utan större problem. Förutsatt att jag inte blir blockerad av andra förare. Jag har uthålligheten och den mentala skärpan för det. Det kommer bli sååå galet kul! Härnäst väntar dock Bike Week!