juha01 skrev:
2441588 Kunde inte länka till denna debattartikel, så jag klistrar in den istället. Läsvärt!
[/I]
Läste den artikeln och blev ganska paff. Tillräckligt paff för att för första gången skriva en insändare till en tidning!
Den människans uppfattning om hur saker och ting funkar stämmer inte överrens med min, han har snurrat ihop en hel del saker. Här e utkastet till mitt svar. (som aldrig kom med i tidningen
)
Inget angrepp på dig Juha, tycker du brukar skriva vettiga saker.
Edit:
Hsb-chrille, du kan ju läsa det här om du orkar. Det här är ganska vanliga tankar om "hur det funkar" med privat sjukvård ur högerns perspektiv.
--------------------------------------------------------------------------
Angående artikeln i "Vinstdriven vård löser inte sjukvårdens brister" i GP 28 aug 2006.
Du skriver om hur du anser att en marknadsstyrd sjukvård fungerar och jag tycker du missar en del saker i ditt resonemang.
Ett exempel på skillnaden mellan statlig och privat serviceverksamhet.:
I stad A finns det tre frisörer som ska klippa invånarna. En överfrisör bestämmer vilka som ska klippas. Överfrisören bestämmer att den ena är tillräckligt långhårig, den andra ska ha en viss frisyr och den tredje får gå hem och vänta för att hon inte har tillräckligt långt hår.
I stad B finns det frisörer som klipper privat. Kunderna får klippa sig så ofta de vill. Om de inte är nöjda med sin frisör kan de gå till en annan, de kan även välja mellan en dyr klippning eller en billig.
Men ska det inte vara lika för alla? Jag är inte så säker på att alla vill ha samma kvalité. En del personer vill göra hundra tester så fort dom fått huvudvärk medans andra nöjer sig med ett recept på huvudvärkstabletter. Det kan vara bra att läggas till!!
Om det knackar på hundra extra kunder på dörren i stad A så ser man ett stort problem. Mera jobb till samma lön. Man börjar ransonera klippningarna.
Samma kunder i stad B leder till att frisörerna blir glada för dom tjänar mer pengar, och på sikt utbildas fler frisörer och fler salonger öppnas.
Du skriver att cancermedicinen skulle vara för dyr i förhållande till nyttan. Hur säger man det till en person som vill se sina barnbarn födas?
I stad A är medicinen för dyr. Där finns det begränsade resurser.
I stad B så kan en döende person sälja bilen och sommarstugan för att köpa medicin som leder till några extra månader i livet. Det tar inte av någon annans resurser, medicinen tillverkars på löpande band, men är tyvärr är det förbjudet för döende människor att köpa medicin idag.
I praktiken greppar dom efter halmstrån istället och köper div. märkliga extrakt och dunderkurer till hutlösa priser. Dessa medel har sällan genomgått prövningar och ofta finns det inte några riktiga vetenskapliga studier på att de har någon som helst effekt.
Glöm inte att större delen av lönen omfördelas av staten, den delen som är kvar i plånboken tillhör individen och är inte upp till någon annan att omfördela igen. Tycker man i framtiden att det är för stor skillnad på rikas och fattigas vård är det inkomstfördelningen som är nyckeln. Låt staten stå för omfördelningar och marknaden för effektivitet.
Även överbehandlingar tas upp. De fall som du nämner med räkningar från sjukhus utomlands tror jag inte är relevanta för en fungerande inhemsk marknad. Jag kan tänka mig att ett privat sjukhus utomlands gärna saltar räkningen lite extra om dom vet att fakturan går till ett försäkringsbolag i ett annat land. Vad kunderna betalar för i sista ändan är inte behandlingar, långtifrån. Dom betalar för att vara friska.
Det sjukhus som levererar mest friskhet för pengarna kommer att tjäna mest pengar.
Som en bonus gallras inkompetent vårdpersonal ut. Alla som har haft någon kontakt med vården vet att det finns personal som felbehandlar år efter år. Precis som i alla andra yrken hamnar fel person på fel plats ibland, och folk tappar fokus. Dessa kommer att ha svårt att överleva i fri konkurrens vilket är fördelaktigt för konsumenten.
Vad som inte heller nämns är att vårdköerna kostar pengar. Kötid är inte gratis, fråga vilken arbetsgivare som helst. Dessutom mår inte individerna bra av att vänta på operationer.
Det enda argumentet som jag tycker är vettigt som talar för offentlig vård, vilket du inte nämner, är dom svagaste i samhället. Detta kan mycket väl bli ett problem med privata sjukhus även dom säkerligen får lagstadgad rätt till vård. I teorin får dom samma sjukvård som alla andra med dagens system, men i praktiken blir det inte så, man lägger inte gärna in knarkare och fyllon med dagens system heller.
Problemet är alltså inte så att "sjukvårdens möjligheter och befolkningens behov ökar snabbare än den ekonomiska tillväxten" som du skriver. Resurser finns, sjuka människor betalar gladeligen allt dom äger för att bli friska. Problemet är att dom inte tillåts köpa vård för pengarna.
