En sak jag inte förstår i debatten kring kamphundar är hundförespråkarnas brist på respekt för att det finns personer som är rädda för kamphundar.
Som jag ser det:
-ALLA hundar kan attackera!
Konsekvenserna av om jag attackeras av en tax, en schäfer eller en pitbull varierar, i alla fall i mina eventuellt felaktiga fantasier. Jag är egentligen helt ointresserad av hur gruppen hundar beter sig, om den är renrasig eller inte eller om ägaren anser sig vara en bra hundägare. Finns det förresten NÅGON som anser sig vara en dålig hundägare?
Det enda jag bryr mig om är vad händer om just den hunden som är fyra meter ifrån mig attackerar. Jag är inte rädd för en pudelattack, inte ens en schäfer då jag tror att den atteckerar och sedan drar sig tillbaka, men jag lite inte för fem öre på en kamphund!
Jag anser dessutom att det är min fulla rättighet att få gå var som helst i landet utan att ta hänsyn till eventuella hundar som finns. Jag vet inte hur många gånger jag varit ute och joggat och fått hundar som sprungit eller huggt efter mig. Ofta har detta följts av en hundägare, utan tvekan en som anser sig kompetent och ALDRIG klädd i hoodtröja, som sagt en av två saker: "Han brukar aldrig göra så här!" eller "Han vill bara leka!"
För två veckor sedan var det tre (!) Rottweilers som kom springade mot mig, inte kul... Å jag fullkomligt skiter i att de, tydligen, inte heller brukar göra så.
Personligen tycker jag att det är ointressant om kamphundar bara skulle attackera en tiondel så mycket som en annan ras om konsekvensen av attacken är så mycket allvarligare. I linje med att jag tycker det känns bättre om en som är dömd för snatteri kommer undran än en som misshandlar.
Så min fråga om kamphundarna är: Är deras attacker allvarligare eller inte? Om dem är det: Varför ska jag behöva ta hänsyn till det när jag är ute och rör på mig?
Jag bryr mig inte om ett förbud och har själv en kaxtax men jag ställer mig fortfarande frågande till varför bl.a min rädsla inte ska respekteras i debatten.
).
