När min son började på förskolan fick jag instruktion av förskolan:
När ni kommer hit och hämtar är det dagens viktigaste möte, då pratar ni inte i telefon samtidigt.
Det sa dom inget om här, men dagis frågade om det var ok att säga åt vår son om han gjorde fel. Dom behövde fråga eftersom många föräldrar är väldigt lättkränkta. Vi gav dom fria händer.
Jag märker att lilleman har ett ganska bra dagis nog, relativt.
Jag har aldrig varit med om att dagis skulle försöka uppfostra föräldrarna - det låter absurdt.
Inte heller finns det någon diskussion om huruvida de ska få tillrättavisa barn eller ej, dagis har sina regler, och när man är där förväntas man följa dem.
Sedan är de ibland lite blyga med att säga åt barnen. MEN, det betyder att barnen får lösa sina konflikter och olikheter själva mellan varandra, och klura ut hur man gör det. -Ju förr desto bättre, tänker jag.
Angående hämtning så brukar junior ha så skoj att han inte riktigt har tid med pappa, alla roliga kompisar är ju där och leker. Bästa brukar vara att gömma sig bakom ett träd, så kommer han smygande. Sen ska man åka axlar till bilen och vinka till alla kompisar - och pärshinalen, som dom heter.