valmers skrev:
Lugn i stormen. Elitnivå menade jag, trodde det framgick.
Klargörande: jag är inte ute efter att gnälla. RR, i alla dess former, är bland det roligaste jag vet. Dock är jag övertygad om att fyrtakt är framtiden, i enlighet med utvecklingen i GP-VM (steget till GP-VM från svensk RR är givetvis gigantiskt, men jag menar på lång sikt). Jag gillar fyrtakt mycket mer än tvåtakt, mycket på grund av ljudet. Jag är inte ensam.
Stor heder åt alla ideella insatser i svensk RR! Vi är för många soffpotatisar!
Har du läst följande?
http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=36162
Man är alltså inte så sugen på att ta död på de mindre klasserna i gp-vm som man tidigare trott. Jag personligen har skrivit det hur många ggr som helst förut, jag skiter i grund och botten antalet takter, bara motorn är lätt och producerar en jävla massa hk, helst ska motorn inte ge för mycket gyrokrafter heller. I dagsläget, tvåtaktsmotorer fortfarande överlägsna fyrtaktsmotorer i samma storlek, för rejsing. Men jag är inte mot en fyrtaktifiering, de är enklare att köra, särskilt med de bra slirkopplingarna som dykt upp på senare tid, och vi är väl på väg åt det hållet så småningom.
Jag ogillar inte standardrejsing, jag har suttit som klistrad vid både gp-vm och superbike-vm under i stort sett hela 90-talet, jag uppskattade alltså bägge sorternas rejsing, även om jag hela tiden ansett gp-vm vara nummer1, där de värsta hojarna och allra snabbaste förarna körde. Sen andra halvan av 90-talet när det mer och mer blev ducati-cup och reglerna blev löjligare och löjligare, med vikter hit, cylinderantal dit, där någon såg ut att få fördelar hela tiden, tröttnade jag på det.. Men bygger "fejk-homolgiserade" hojar för att få vara med och tävla, men om man inte är multimiljonär har man råd att köpa den homologiserade hojen, vad gör det för att "folk ska känna igen sina hojar". Bläh säger jag.