Åsså sprack vevhuset.... Kul.
Mekanik är bra på det sättet att det oftast syns tydligt vad som gått sönder...
Grundorsaken är däremot en annan femma!
Vevaxeln är klen på dessa modeller. Detta är den versionen som satt på 2005-2008 (628cc, 80mm slag och 35mm vevtapp). Den äldre hade 644cc, 82mm slag och 32mm vevtapp.ramlagret gått på lunch....., en rullhållare som inte pallat trycket eller för tight lagerspel (iom rejäl stressning och höga temperaturer?)
hur som- jävligt trist och lider när man ser en motor som självdestruerat på det viset.
//jj
Veven spreadar utan tvekan och det är onödigt jobbigt för vilka rullningslager som helst. Det är snålt med plats, annars hade sfäriska rullager varit en lösning kanske. Men egentligen borde grundorsaken åtgärdas, dvs veven.Ja det verkar ju onekligen som att du kan ha rätt i dina tidigare erfarenheter. Att ramlagren är den svaga punkten i denna bottendel.
Det kan ju endera vara att de helt enkelt belastas korrekt (radiellt) men för hårt.
Eller så är det att veven spreadar, så att lagrena tar axialbelastningar plus lite vinkelfel. Eller så är det en kombination av båda, som gör att de inte orkar med.
Olja tycke de ju ha.
Det känns som att du kan ha passerat nivån när man kan ha spårkullager som ramlager.
Det skulle ju kännas bättre med tex motvända koniska rullager på iaf drivsidan. De kan ta upp axialkrafter och styr dessutom upp veven. Men man borde också ha ngn sorts axiallager på andra sidan. Håller man emot på båda sidor kan inte veven spreada. (Om det nu är det som har skett...)
Veven verkar onekligen vara det som är trickigt på vassa stånkor och V-twinnar.
Vi har kört några FEM-simuleringar på olika vevtappar och kommit fram till att problemet med Husabergs vevaxlar löses inte med större vevtapp. Det är vevskinkans tjocklek i presspassningen (dvs längden på pressförbandet) i förhållande till vevtappens diameter som är boven. Vevskinkan klarar inte att hålla tag i vevtappen pga hålkanttrycket på "utsidan" av hålet blir för stort. Det är däremot fullt tillräckligt med material "utanför" hålet i vevskinkan, så spänningarna är moderata. Av de lösningar vi simulerade var det en tjockare vevskinka som gav bäst effekt (läs: Höll vevtappen på plats bäst). Efter denna säsongs frekventa ramlagerbyten får vi se vad för lösning det blir...Jag har för mig du bytt ut vevtappen till bet grövre än Husans flexande på tok för smala vevtapp? Med org vevtapp flexade ju vevhalverna som fiskmåsar på 650cc husor så ramlagren sa upp sig på detta vis.
Hur grov vevtapp har du nu och hur grov var Husa org tappen?
På xr650 håller vevaxeln väldigt bra trots 125 bromsade hk. Mitt turbokitt går nu på en Norsk xr650 och den har ca 700 mil på sig utan lilla minsta fel och han tar ut ca 105brhp! Norskens enda hållbarhetsmodd är svetsad vevtapp samt Falicons braiga vevstake. Xr 650 har stort rullager med lös innerbana på drivsidan och kullager modell stort på magnetsidan.
Jag skulle rek köpa ramlagren (bägge sidor) från Honda xr 650r årg 00-05 och fippla in dem i blocket då har du förmodligen de hållbaraste du kan hitta förutom glidlagrat.
Jag kan ev ha något ramlager löst för måttning.
Det kan mycket väl vara en bidragande faktor! Jag har aldrig haft några problem med kopplingen (ej heller nu), men nu har det blivit märken i kopplingscentrumet efter lamellerna på den gamla typen. Jag ska sätta ihop den igen med den nyare kopplingstypen med hylsorna. Jag tänker också att massan från svänghjulet också hjälper till att lindra vibrationerna och accelerationskrafterna som vevaxeln utövar på ramlager och vevhus. Dvs inte bara i rotationen, utan också de radiella krafterna... Jag kommer att sätta ihop den igen med stora svänghjulet, eller nån motsvarande stålklump.Du var ju själv inne på att svänghjulet, eller snarare dess frånvaro hade med haveriet att göra. Efter som detta är ett webforum där ordet är fritt (nåja), jag älskar att spekulera, samt att det blir oerhört svårt att bevisa haveriorsaken kommer här en hypotes:
Att köra utan svänghjul ger större variationer i vevens rotationshastighet under de fyra takterna. Kan det vara så att masströgheten av hållaren för kulorna och kulorna själva gör att de inte riktigt hänger med i tempoväxlingarna, och att det då uppstår glidning (liten, kanske renta av mikroskopisk, men ändå glidning) istället för rullning vilket snart skulle leda till haveri? De är ju relativt stora lager dvs sitter hållare och kulor på en relativt stor radie och vän av ordning vet ju att masströgheten ökar med kvadraten av radien.
Finns det liknande motorer (en cyl, höga effektuttag, raceapplikation) där man lyckats köra utan svänghjul utan att påverka lagrens hållbarhet?
Svedea vinner SKI:s utmärkelse ”Sveriges nöjdaste privatkunder” – igen
Försäkringsbolaget Svedea f... |
|
2025 års Kawasaki Z900 uppdateras
Inför 2025 års säsong är Ka... |
|
Indian Springfield SE
Indian Springfield var en h... |
|
Nya Triumph Speed Twin
Mitt i Triumphs fauna av ho... |
|
MV Agusta firar med Ottantesimo Collection
Screenshot MV Agusta fir... |
|
Helt ny Scout Sixty tillbaka
Nya Scout Sixty importeras ... |
|
BMW visar upp Concept F 450 GS
BMW Motorrad har visat upp ... |
|
Sena 60S intercom
Sena 60 S med förbättrad Me... |
|
Triumph Speed Triple 30 år
Tiden flyger, som man säger... |
|
Nytt varumärke för elmotorcyklar från Royal Enfield
Royal Enfield har tagit ste... |