Ja delvis då samt den totalt idiotiska miljöpolitiken. "Grön el"...bara på hur fint det ligger i munnen så inser man att det måste vara någonting bra.
Att sen ett elsystem handlar om mer än en produktionskälla och dess kWh är inte så noga.
Man skulle kanske kunna uttrycka det som att med nuvarande miljöpolitik så ligger det inte i ansvariga politikers (och därmed heller inte i ansvariga myndighetschefers) intresse att påtala allvarliga risker som på något sätt skulle kunna ifrågasätta rimligheten med att lägga ned ett antal kärnreaktorer i förtid.
Symbolhandlingen att snabbt avveckla kärnkraften blir viktigare än att utveckla/bibehålla ett robust och säkert elsystem, eftersom det senare inte är något man vinner eller förlorar val på, såvida risken inte infaller, men det kan man ju hoppas att den inte gör. Man kan därför strunta i att vänta in de åtgärder för att förstärka stabiliteten i elnäten som först behöver göras för att kunna stänga ner kärnkraftsreaktorer, om de ens kan bli tillräckliga, och istället sticka huvudet i sanden och hoppas på att risker som äventyrar elförsörjningen infaller först under nästa mandatperiod.
När kejsaren nu är naken kan man kanske gissa på att skademinimeringen nu kommer bestå i att först förneka problemets existens in i det längsta, sedan avleda uppmärksamheten från att den egna förda politiken skulle vara orsaken, och istället bolla över svarte petter på myndigheterna (som naturligtvis inte kommer kunna ställas till ansvar), samtidigt som man kommer göra allt för att koppla problemen till tidigare beslut hos någon borgerlig regering, men framhäva att regeringen satsar på att utveckla elinfrastrukturen och naturligtvis är garanten för en både säker och grön elförsörjning.
Historien upprepar sig. Vårt politiska system är perfekt konstruerat för att med kirurgisk precision och gång på gång leverera precis de resultat vi ser när det gäller förmågan att hantera risker och förutse konsekvenser av åtgärder (eller avsaknaden av dem).