Sverige idag..

[Steffo K]

Punktlig som tåget sa man fortfarande för 30 år sedan men redan då förstod man(jag) knappt ens varför det hänvisades till just tåget som punktligt. Därefter har det bara blivit värre, numera vågar man inte åka tåg ifall man har ett viktigt möte inbokat.
Hänger det ihop med att tjänstemannaansvaret avskaffades 1976?

Det låter rimligt. Jag kan bara inte fatta hur det kunde tas bort?
En läkare som felbehandlar sina patienter får ta ansvar. En taxichafför som ger fan i att stanna för rött och krockar får ta ansvar. Men våra myndigheters tjänstemän ska inte ha något ansvar för vad det gör? Vari ligger logiken!?

 

[BrooklynS]

Mycket fokus på "tjänstemannaansvar" och det verkar vara en populär lösning på det mesta. En symbolfråga nästan utan praktisk verkan, vilket var en anledning till att man tog bort det. Läs på vad det innebar så ser ni att det är helt irrelevant.
Visa annars gärna på hur ett tjänstemannaansvar av typen pre-76 hade åtgärdat eller motverkat problemen i svensk järnvägstrafik.


Mer vederhäftig kausalitet föreligger förmodligen med avregleringar och uppdelningar i olika bolag där alla skule gå med vinst. Underhåll skall gå med vinst samtidigt som biljettförsäljningen, vagnleasingbolagen och trafikbolagen osv osv osv skulle gå med vinst. Istället för helhet blev det snuttifiering där slutprodukten - förflyttandet av människor och gods - snarare sågs som en besvärande och ovidkommande faktor.

 

[BrooklynS]

Det låter rimligt. Jag kan bara inte fatta hur det kunde tas bort?
En läkare som felbehandlar sina patienter får ta ansvar. En taxichafför som ger fan i att stanna för rött och krockar får ta ansvar. Men våra myndigheters tjänstemän ska inte ha något ansvar för vad det gör? Vari ligger logiken!?

De har såklart ansvar för vad de gör. "Tjänstemannaansvar" är något annat.

 

[Steffo K]

De har såklart ansvar för vad de gör. "Tjänstemannaansvar" är något annat.

Nja, de har inte längre personligt ansvar för hur de sköter sitt jobb. Om de kör mot rött privat så får de ta ansvar, men om de beslutar att lägga en miljard av skattepengarna på att köpa in marsipanrosor till herrelösa hundar istället för att underhålla järnvägen så blir det inga konsekvenser. Eller har jag fel?

 

[Raderad medlem 51742]

De har såklart ansvar för vad de gör. "Tjänstemannaansvar" är något annat.

Ansvar betyder ju inte så mycket om det inte också finns rätt incitament för att handla "rätt". "Rätt" får väl i det här fallet definieras som att agera utifrån medborgarnas bästa, så som det är definierat i myndighetens uppdrag.

Om en återgång till tjänstemannaansvaret så som det var definierat före -76 är rätt väg att gå vet jag inte, men jag tror helt klart att frågan behöver ses över och uppdateras till vad som är adekvat för vår tid.

Rent generellt, oavsett verksamhet, är det ofta en dålig idé att ha ett allt för långtgående ansvar med hot om bestraffning för misstag man gör i tjänsten, eftersom det leder till att problem sopas under mattan istället för att åtgärdas, alternativt att man inte alls vågar ta beslut. Åtminstone så länge det handlar om relativt komplexa frågor. För "enklare" gränsdragningsfrågor som t ex efterlevnad av lagar, regler osv. eller där tjänstemannen uppenbart handlat i andra syften än det som är det bästa för medborgarna skulle ansvaret förmodligen behöva vara tydligare. Känns som ganska många sådana exempel finns, där generaldirektörer och motsvarande kan komma undan med nästan vad som helst och där enda konsekvensen blir att man får byta till en annan välbetald tjänst inom staten.

Sannolikt är dock merparten av sådana frågor som sticker i ögonen på folk inte så självklara gränsdragningsmässigt att det hade hjälpt med ett tjänstemannaansvar, i synnerhet inte om man även väger in risken att man istället i högre utsträckning försöker dölja problem eller inte vågar ta några beslut.

Därför behöver man nog vidga frågan från att enbart handla om tjänstemannaansvar till att också inkludera vad som skapar incitament för myndighetspersoner att agera i medborgarnas intressen. Där har vi nog sett allt för många exempel på hur man agerar utifrån helt andra syften, som t ex den egna karriären, vad som ger positiv publicitet osv.

Motsvarande problematik gäller ju även det du tog upp kring bl.a. avregleringar. Jag tror det skulle behöva en betydligt större översyn av vår myndighetsutövning än enbart tjänstemannaansvar, som blivit just en symbolfråga. En översyn som på allvar behöver ställa frågan hur vi skapar rätt incitament så att våra skattepengar verkar för medborgarnas bästa.

 

[BrooklynS]

Nja, de har inte längre personligt ansvar för hur de sköter sitt jobb. Om de kör mot rött privat så får de ta ansvar, men om de beslutar att lägga en miljard av skattepengarna på att köpa in marsipanrosor till herrelösa hundar istället för att underhålla järnvägen så blir det inga konsekvenser. Eller har jag fel?

De har fortfarande precis samma ansvar, det är bara "avsättning" och "suspension" som avskaffats. Straffrättsligt ser det likadant ut i övrigt. Det har också att göra med de arbetsrättsliga reformer som gjordes under sjuttiotalet, där arbetsrätten reglerades och blev ett eget område.

Det är fortfarande politiker som beslutar om budget och var pengarna skall läggas, sedan utför tjänstemännen det politiker bestämt.

Du kan fortfarande begå tjänstefel och bli av med jobbet SAMT bli föremål för civilrättsligt straffansvar för eventuella brott begångna i tjänsten. Se tex muthärvorna i Gbg, arbetsmiljöbrott osv.

Jag menar att det mest är missförstånd både kring hur det var då och hur det är nu som ligger bakom att frågan om tjänstemannanansvar kommer upp då och då.

Vi skall också komma ihåg att statliga tjänstemän på den tiden också hade konstitutorial, dvs var oavsättliga. Där kommer avsättning och suspension in i bilden.

 

[RymdBörje]

Ansvar betyder ju inte så mycket om det inte också finns rätt incitament för att handla "rätt". "Rätt" får väl i det här fallet definieras som att agera utifrån medborgarnas bästa, så som det är definierat i myndighetens uppdrag.

Om en återgång till tjänstemannaansvaret så som det var definierat före -76 är rätt väg att gå vet jag inte, men jag tror helt klart att frågan behöver ses över och uppdateras till vad som är adekvat för vår tid.

Rent generellt, oavsett verksamhet, är det ofta en dålig idé att ha ett allt för långtgående ansvar med hot om bestraffning för misstag man gör i tjänsten, eftersom det leder till att problem sopas under mattan istället för att åtgärdas, alternativt att man inte alls vågar ta beslut. Åtminstone så länge det handlar om relativt komplexa frågor. För "enklare" gränsdragningsfrågor som t ex efterlevnad av lagar, regler osv. eller där tjänstemannen uppenbart handlat i andra syften än det som är det bästa för medborgarna skulle ansvaret förmodligen behöva vara tydligare. Känns som ganska många sådana exempel finns, där generaldirektörer och motsvarande kan komma undan med nästan vad som helst och där enda konsekvensen blir att man får byta till en annan välbetald tjänst inom staten.

Sannolikt är dock merparten av sådana frågor som sticker i ögonen på folk inte så självklara gränsdragningsmässigt att det hade hjälpt med ett tjänstemannaansvar, i synnerhet inte om man även väger in risken att man istället i högre utsträckning försöker dölja problem eller inte vågar ta några beslut.

Därför behöver man nog vidga frågan från att enbart handla om tjänstemannaansvar till att också inkludera vad som skapar incitament för myndighetspersoner att agera i medborgarnas intressen. Där har vi nog sett allt för många exempel på hur man agerar utifrån helt andra syften, som t ex den egna karriären, vad som ger positiv publicitet osv.

Motsvarande problematik gäller ju även det du tog upp kring bl.a. avregleringar. Jag tror det skulle behöva en betydligt större översyn av vår myndighetsutövning än enbart tjänstemannaansvar, som blivit just en symbolfråga. En översyn som på allvar behöver ställa frågan hur vi skapar rätt incitament så att våra skattepengar verkar för medborgarnas bästa.

Det vore väl inte helt fel med ansvar för/i situationer där man bryter regler, underlåter att kontrollera t.ex. Ansvar i sin enklaste form är inte en bedömningssport utan rätt så entydigt följt reglerna eller ej. Det skulle givet vilket kaos som råder i alla fall vara en bra början. Sen så behöver man fila på reglerna...

 

[Two stroke man]

De har fortfarande precis samma ansvar, det är bara "avsättning" och "suspension" som avskaffats. Straffrättsligt ser det likadant ut i övrigt. Det har också att göra med de arbetsrättsliga reformer som gjordes under sjuttiotalet, där arbetsrätten reglerades och blev ett eget område.

Det är fortfarande politiker som beslutar om budget och var pengarna skall läggas, sedan utför tjänstemännen det politiker bestämt.

Du kan fortfarande begå tjänstefel och bli av med jobbet SAMT bli föremål för civilrättsligt straffansvar för eventuella brott begångna i tjänsten. Se tex muthärvorna i Gbg, arbetsmiljöbrott osv.

Jag menar att det mest är missförstånd både kring hur det var då och hur det är nu som ligger bakom att frågan om tjänstemannanansvar kommer upp då och då.

Vi skall också komma ihåg att statliga tjänstemän på den tiden också hade konstitutiorial, dvs var oavsättliga. Där kommer avsättning och suspension in i bilden.

Nej, tjänstemän har inte samma ansvar som före 1976, det krävs numera att en tjänsteman ska agerat uppsåtligt eller kriminellt för att han ska ställas till ansvar. Så länge tjänstemannen kan skylla på inkompetens kommer han numera undan med vad som helst.

Därav tar politiker gärna på sig tjänster de inte behärskar och tillsätter sina lika inkompetenta politikkompisar på andra tjänster finansierade av skattebetalarna.

Nämn en chef på ett statligt verk idag som har relevant utbildning för sin uppgift.

 

[zoda]

Det omtvistade tjänsteansvaret

Politikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade om att det är rätt väg att gå.

www.publikt.se

Frågan om den enskilde tjänstemannens ansvar har långa historiska rötter. Fram till 1870-talet fick de statliga ämbetsmännen svära en ed där de lovade att uppfylla kraven på bland annat nit, redlighet, oväld och oegennytta. Och ända fram till 1970-talet kunde en ämbetsman både bli personligen skadeståndsskyldig och straffas i domstol för alla slags fel och underlåtelsesynder. Domstolen kunde även avsätta eller suspendera tjänstemannen från arbetet.

Större delen av dessa straffbestämmelser ströks i den stora ämbetsansvarsreformen 1976. Kvar blev brottet tjänstefel, som kunde leda till böter eller fängelse. Men endast fel i samband med myndighetsutövning var nu straffbara, och ”ringa” fel undantogs från straffansvar.

Advokaten - Allt fler ifrågasätter regler om fel i tjänsten

www.advokaten.se

År 1975 genomfördes den så kallade ämbetsansvarsreformen som innebar en kraftig avkriminalisering av fel som begicks i offentlig verksamhet. För att kunna straffas krävdes antingen att tjänstemannen varit grovt oaktsam eller handlat uppsåtligt.
Reformen innebar att det blev nästan omöjligt att fälla en myndighetsperson för tjänstefel.

Ser det likadant ut för vanliga människor?

https://lagen.nu/1962:700#K20

Har förtroendevalda politiker samma personliga ansvar för sina beslut som förtroendevalda i ett aktiebolag tex?

 

[BrooklynS]

Poängen är att det nu hanteras inom "arbetsrätten".

Det är alltså arbetsgivaren som avgör konsekvenserna i dessa fall.

Politiker har en annan typ av ansvar...

 

[Two stroke man]

Politiker har en annan typ av ansvar...

Ja, det var inget understatement.

 

[BrooklynS]

Ja, det var inget understatement.

Hehe, ja det blev faktiskt lite kul...

 

[Old Badger]

Finnarna kan skratta åt svenskarna nu men de ska avreglera och privatisera järnvägen så de får troligen samma problem om 10 år.

Britterna avreglerade och fick de problem de vi nu har, ändå genomfördes det här av ideologiska skäl. Eftersom marknaden alltid kan lösa problem bättre!

Nu ska många olika, gärna utländska, järnvägsföretag dela på vinsten...

Äldre fordon utan modärn teknik klarade kyla bättre. Växlarna var inte eluppvärmda så de skottades rena från snö. Med lite snö som ska smältas bort fungerar det. Vart tar smältvattnet vägen när det är kallt och snöar mycket kan ni fundera på!

När man sedan anställer människor utan branscherfarenhet som ska "tänka utanför lådan" måste man uppfinna hjulet igen för de vet inte var lådan är, än mindre vad som finns i den.

Den historiskt intresserade känner till ordet tågvärmefinka! Koleldad ångvärme är trevligt men nu är allt elektriskt så en generator för tågvärme. Med amerikaniseringen kan kanske vi bygga en modärn heater caboose!

Nu måste avregleringen stoppas​

Vinterns trafiksammanbrott riskerar att bara vara början på svenskt tågkaos. Om avregleringen fullföljs blir samordningen på spåren ännu sämre. Jag kräver att infrastrukturministern lägger avregleringen åt sidan, skriver trafikutskottets ordförande Lena Hallengren (S).

Publicerad 2010-03-05



Den borgerliga regeringens avreglering av järnvägen riskerar att leda till ytterligare oreda och nya olägenheter för resenärerna.

Det stora grundproblemet för tågtrafiken är varken beredskapen, signalfel eller isbildning i växlar och hjul. Det är kapacitetsbristen, att det är fullt på spåren, som är det svenska järnvägssystemets riktigt sårbara punkt. Istället för att ta itu med att det är fullt på spåren har regeringen ägnat sig åt att avreglera, bolagisera och privatisera trafikpolitiken.

Regeringen har varit ideologiskt förblindad i sin tro att det enbart är ökad konkurrens och fler operatörer på spåren som kan leda till förbättrad och utökad trafik. Detta trots att all internationell erfarenhet visar att en avreglering minskar attraktionskraften för tåg- och kollektivtrafiksresande.

Nu måste avregleringen stoppas

DEBATT. Vinterns trafiksammanbrott riskerar att bara vara början på svenskt tågkaos. Om avregleringen fullföljs blir samordningen på spåren ännu sämre. Jag kräver att infrastrukturministern lägger avregleringen åt sidan, skriver trafikutskottets ordförande Lena Hallengren (S).

www.svd.se

 

[Wunder]

Jag pratade med en som åkt tåg i Ryssland (för ganska länge sedan) dom hade en kolkamin i vagnen och en vagn med kolsäckar, skulle skiten stanna, så samlade man ihop folket i så få vagnar som möjligt och startade kolkaminen.

Men just mot nedrivna kontakledningar har jag en annan lösning, en Dieselmotor ombord, som drar en generator, som försörjer hjulmotorerna med ström, så kan man på det sätter köra förbi avbrottet och ta sig till en sträcka där dom kan slå på elen igen...

Man skulle kunna kalla det, dieselelektriskt hybridtåg.... Man kör på kontaktledning så länge det finns en, sen kör man på en dieselmotor förbi felen (möjligen väldigt sakta en bit) och sedan skickar man upp pantografen igen...

Det fungerar i andra länder, jag ser inte riktigt varför det inte skulle fungera här....

Mer avancerade signalsystem, automatiserade växlar, vagnar och lok som inte har markfrigång och inte är konstruerade för snö och kyla... Lägg till sämre underhåll under decennier.

Blir ett tåg stående pga nedriven kontaktledning när det är -30 grader ute är det en fråga om någon timme innan det blir farligt på riktigt för passagerare.

Det är lite märkligt att det som är ryggraden i transportsystemet är det som är mest känsligt för väder. Flygen går ju när tågen stannar. Helt sjukt.

Jag är lite av en tågnörd även om jag aldrig jobbat inom järnvägen. Är däremot med i en trevlig FB-grupp (Järnvägar förr och nu) där det emellanåt pratas om status för järnvägen i Sverige.
En vanligt förekommande åsikt är att det är stor brist på snöröjningsfordon. Detta kan spåras till tidigt 2000-tal när flera på varandra följande varma och snöfattiga vintrar fick dåvarande Banverket att skrota flera lok av typerna Tc och Tb, vilka är specialiserade snöröjningslok. Förutom detta har även annan material för snöröjning skrotats, och järnvägsunderhållet generellt blivit kraftigt bantat.

Det som gjorts på senare tid för att förbättra tillförlitligheten på järnvägen är införandet av strategiskt placerade "räddningslok", vilka är dieselelektriska lok som ska kunna rycka ut och dra bort tåg vid nedrivna kontaktledningar.
Det har även kommit några loktyper i trafik som har en "hjälpmotor" som kan driva tåget när det blivit strömlöst.

Inget av det här hjälper tyvärr mot bristande snöröjning.

 

[GuW]

Jag är lite av en tågnörd även om jag aldrig jobbat inom järnvägen. Är däremot med i en trevlig FB-grupp (Järnvägar förr och nu) där det emellanåt pratas om status för järnvägen i Sverige.
En vanligt förekommande åsikt är att det är stor brist på snöröjningsfordon. Detta kan spåras till tidigt 2000-tal när flera på varandra följande varma och snöfattiga vintrar fick dåvarande Banverket att skrota flera lok av typerna Tc och Tb, vilka är specialiserade snöröjningslok. Förutom detta har även annan material för snöröjning skrotats, och järnvägsunderhållet generellt blivit kraftigt bantat.

Det som gjorts på senare tid för att förbättra tillförlitligheten på järnvägen är införandet av strategiskt placerade "räddningslok", vilka är dieselelektriska lok som ska kunna rycka ut och dra bort tåg vid nedrivna kontaktledningar.
Det har även kommit några loktyper i trafik som har en "hjälpmotor" som kan driva tåget när det blivit strömlöst.

Inget av det här hjälper tyvärr mot bristande snöröjning.

Näe, snöröjningen måste ju skötas, när jag var barn fans det förutom rena snöröjningslok även en spetsplog framtill på alla lok, den tog ju inte riktigt ända ner på rälsen, eller något på sidorna, men varje lok körde bort lite av drivorna som bildades så att dom inte var för höga när nästa lok kom samma sträcka.

Det går ju förstås inte om man köper italienskt designade plastlok som ser ut som en tvålkopp.

Jag pratade med en gammal tåg-gubbe, på hans tid hade dom wires, kastblock och motorsåg i loken, så hade det fallit ett stort träd över spåret stannade dom helt enkelt och gick ut och sågade av trädet så att dom kunde köra igenom (små träd knuffade dom bort med spetsplogen), wire och kastblock använde dom om något behövdes dras bort från spåret, visst, det blev en liten försening, men betydligt mindre än att backa tillbaks till föregående station och sätta in bussar.

Han berättade att ett år jobbade han julhelgen, och strax innan en station plöjde han genom en renhjord (inget ovanligt) men när han kom in på stationen förstod han att något var galet på folket på perrongens reaktioner.

Förutom att loket var rejält nerblodat satt det ett renhuvud mitt fram som en makaber kylarprydnad, det var nog många barn på perrongen som undrade om tomtens släde skulle komma det året...

 

[FettSnok]

”Färre mord när flera kriminella sitter häktade” säger löpet.

OOFAN! Jag behöver tvätta hornhinnorna med terpentin, detta kan ju inte stämma enligt gängse vänsterorienterade ledarskribenter och politiker.

 

[zoda]

Äntligen.

Människorättsinstitut på gång för 50 miljoner

Sverige ska inrätta ett institut för mänskliga rättigheter, föreslår regeringen. Det blir en ny myndighet under regeringen som samtidigt ska vara oberoende.

www.aftonbladet.se

 

[Two stroke man]

Äntligen.

Människorättsinstitut på gång för 50 miljoner

Sverige ska inrätta ett institut för mänskliga rättigheter, föreslår regeringen. Det blir en ny myndighet under regeringen som samtidigt ska vara oberoende.

www.aftonbladet.se

Ja, den svenska coronahanteringen visar ju tydligt att det behövs ett institut som skyddar folket.

 

[Alatalo]

Ingen dum ide att även inrätta en myndighet som kan lära befolkningen ett och annat om mänskliga SKYLDIGHETER...?

 

[Raderad medlem 51742]

Misstänker att det blir ännu en myndighet som främst syftar till att förhindra allt annat än vänsterideologiskt inriktad politik i framtiden. Det blir som en trojansk häst. Vem kan opponera sig mot mänskliga rättigheter, liksom?