Korrekt. Grundlagar är till för att bakbinda staten. Yttrandefriheten är till för att vi ska kunna håna staten, inte varandra, primärt.
Jag tror att du är lite snett ute.
De bara ser islam som islam är och kallar en spade för en spade och menar att islam är ren och skär förstörelse för det sverige vi känner. Islam är inte förenligt med det vi ser/har sett som det svenska. <0% islam i ett samhälle är dömt att gå åt skogen. Det kommer att förvanskas till något annat, det är bara en tidsfråga.
Lite så fattar jag deras retorik.
Men lyssnar någon av toleransprojektets riddare?
Med all respekt, men jag tror att du eventuellt bortser från en dimension.
Naturligtvis skall man kunna kritisera islam, som alla religioner, och det finns dessutom synnerliga skäl att göra det just när det gäller islam. Det är jag helt med på, liksom att man bör rikta stark kritik mot hur det politiska och offentliga Sverige hanterat toleransfrågor i migrations- och integrationsproblemens kölvatten.
Men att många SD-företrädare och anknutna röster framför allt syftar till att höja konfliktnivån betydligt för att kunna flytta gränsen för vad som är acceptabla åtgärder är inte ens en tolkningsfråga utan något som är direkt uttalat. Exempel på detta är formuleringar som antyder att vi är i krig mot islam. I krig är allt tillåtet.
Dimensionen som då tappas bort (förutom risken för allvarliga konsekvenser av en sådan linje) är att en mycket stor del av poängen med det demokratiska samhälle som yttrandefriheten utgör ett fundament för är att vi som lever i ett samhälle skall kunna göra det tillsammans och lösa konflikter utan att ta till våld.
Den retorik som används går snarare i motsatt riktning och att kritisera den innebär inte att man inte står upp för våra grundläggande principer som vårt samhälle bygger på - snarare tvärtom. En sådan retorik ger snarare intrycket av ett resonemang liknande:
"vi försvarar Sveriges demokrati och yttrandefrihet, men för att göra det måste vi först utkämpa ett krig mot islam och sätta grundläggande principer på paus, så får vi reparera demokratin sen, när slaget är vunnet." Den typen av resonemang går att säga mycket om, men det räcker att knastertorrt konstatera att utfallet knappast skulle bli den förändring man hoppats på.