Skrev, raderade, skrev igen och raderade.
Länkar hit ist:
Den allmänna rättsuppfattningen är väl så nära ett svar man kan komma.
Förenkling av något som inte riktigt är så enkelt - Om man dömer efter den allmänna(om det nu finns en sådan, det är en annan fråga) rättsuppfattningen så kommer du inte straffas om du hugger ner någon annans träd för att få värme om du är vilse i skogen mitt i vintern(tror jag).
I skriven lag så kan det stå att det är förbjudet att hugga ned andras träd och ev undantag när det är ok. Står inte ditt undantagsfall med så straffas du för trädhuggningen oavsett vad allmänhet och den faktiska markägaren anser.
Du har rätt, det är långt ifrån enkelt...
Det allmänna rättsmedvetandet är förstås en viktig grundläggande princip, men även stabila principer som är hållbara över tid är viktiga.
Aron Flam och Henrik Sundström hade för några år sedan ett intressant samtal om detta och bakgrunden till den svenska rättstraditionen. Rekommenderas.
https://aronflam.com/2018/08/22/2018-8-21-91-henrik-sundstrm-om-rttvisa/
Sundström (och Flam) argumenterar rätt mycket till förmån för naturrätten och i bemärkelsen att det behövs stabila grundläggande och guidande principer i ett samhälle kan jag hålla med. Problemet med naturrätten är dock att det ses som något statiskt och "av gud givet", vilket jag betraktar som en absurd utgångspunkt. Problemet är att den socialistiskt influerade "motreaktionen" mot denna anglosaxiska rättstradition i form av utilitarism och i förlängningen "anything goes" är minst lika absurd.
Istället tror jag man bör se detta som en dynamik, där saker förändras i olika takt utifrån hur samhällen utvecklas. Stabila principer som ger välfungerande samhällen över tid etableras i första hand som en del av kulturen och så småningom i mer begränsad utsträckning som mer kodifierade principer i form av lagar osv. Men lagarna kan aldrig omfatta eller ersätta allt det som inte är nedskrivet. Det behöver också finnas en fortsatt dynamik så att samhället fortsätter utvecklas.
Så det är inte antingen eller, utan både och där vissa av de stabiliserande principerna också är det som möjliggör en dynamisk fortsatt utveckling.
Med detta som utgångspunkt går det också lätt att förklara varför vissa delar av världen präglas av ständig instabilitet och sämre fungerande samhällen, trots att de tycks utgå från uråldriga principer.