Tack för trevlig helg! Jättekul att träffas och få ett nylle till avataren! Bilder kommer så småningom, måste sortera lite. Jag måste tydligen förkovra mig i fotograferingens ädla konst, inte enbart åkning (eller byta upp mig till GSX1000 så jag kan åka ifrån er på rakorna...) Jåke, du kunde Photoshoppa va? Kan du inte fixa till bilderna på mig, det syns ju t.o.m. att det går långsamt... Vaknade idag öm i hela kroppen, 110 mil varav nästan 25 på bana sätter sina spår. Kör på ynglingar, när ni blir gamla koommer det att kosta
Reseberättelse: (av hänsyn till inblandade så försöker jag raljera över mig själv enbart, därav vissa luckor
)
Edit: sorry, det blev långt...
Sammanfattning
-Ducatikartan suger
-Gräs är gott
-California SuperbikeSchools instruktörer kommer att bli glada
-Jag har förbrukat två av mina liv
-SM i roadracing gick på Sviestad, inte Mantorp Park
Nedresan, premiär för körning med packning, tankväska har jag haft tidigare, men packrulle har jag inte testat. Fult som stryk, (ljusblått skumgummi är inte en accesoar som rekommenderas till en röd hoj. Åkte förbi lokala skinnsömmaren, som skulle ha monterat kardborre (sic!) på mina byxor.
-"Måste vara klart senast fredag eftermiddag!"
-"OK, inga problem"
-"Ring om det inte funkar"
-"Lugnt len, det fixar vi!"
Fredag eftermiddag:
-"Skinnbyxorna? Kan du hämta dem strax innan 18?"
-"Nope, hit med dem ditt oprofessionella skräddarmähä" (fast så sa jag inte, jag kan vara trevlig... Och såhär i efterhand så var det ju ingen riktig katastrof heller
)
Hade jag kommit 30 minuter senare, så hade han hunnit sprätta upp sömmarna, och då hade jag varit tvungen att vänta till han var klar...
Nåväl, iväg, ordentlig åskskur strax efter att jag lämnade Hufvudstaden, fint, det här blir kul. Det visade sig sedan vara den blötan jag skulle se på ett tag. Torra vägar, men mest tråkiga vägar. När jag kom till Jönköping, konsulterade jag Duccekartan med "Utmärkta vägar" som den heter, för att få lite kul på slutet. Började rätt skapligt mot Angeredshestra (låter som det ligger på västkusten...), men sen... Grusväg i 8 km, följt av dåligt lappad oljegrusväg med decimeterdjupa stalpar. Där rök en halvtimme, och därför hade Jåke och Laila redan hunnit hämta nyckel till stugan, och satt tillsammans med två "quislingar" och pimplade pilsner när jag kom fram.
Lördag morgon, ingen frukost, ingen soppa, inga kontanter. Gislaved var stängt när vi kom dit. Efter lite irrande hittade vi en bankomat, en besninstation med konto/sedel, och lycka, ett kondis som öppnade kl 0800. 0755 satt vi med frukost och en ångande kopp kaffe, skönt med icke principfasta människor! Väl framme på Anderstorp klarades besiktning och betalning snabbt av, och vi kunde sammanstråla med T-rex, TRX-Jocce och Froven. Efter en del racepreppande (en del hävdar att tejpa glas, ta bort backspeglar osv har samma effekt som att ta med ett paraply om man är orolig för regn, och så här i efterhand kanske det kan ligga något i det...)
Jag var ju lite fundersam vilken grupp jag skulle åka i, efter att ha deltagit i en broms och kurvkurs på Sviestad och kört tre gånger på Rörkens Gocart bana. Det verkar vara lite annan standard på både hojar och förare på en "riktig" bankörning... Jag tog dock det mogna beslutet att börja lugnt och anmälde mig till den långsamma gruppen. I efterhand kanske jag t.o.m. skulle önskat mig en snigelgrupp
. På förargenomgången bestämdes att det bara skulle bli två grupper, en långsam och en snabb. Nåväl, ut på banan i lugnt tempo, för att lära lite om spårval, depåstopp etc. Efter två eller tre varv har farten trissats upp lite, och då händer det: I slutet av vad nu kurvan heter, så har de inte gjort utgången tillräckligt bred, utan jag dammar av i gräset... Klassiskt misstag, tittar åt fel håll, spänner mig, och vips så tror både jag och hojen att det här kommer aldrig att gå, och det gjorde det naturligtvis inte heller... Som tur är hinner jag räta upp ekipaget, och det blir enbart en kort "de-tour" där TRX:ens off-road egenskaper prövas. Jag kan i lugn och ro kasta en blick över axeln, och fortfarande med skaplig fart rulla in på banan igen. Tur i oturen att det gick bra, och att det hände innan man fått upp tempot ytterligare, men det var lite hämmande, speciellt den där kurvan (som har ett käckt namn som man inte kan komma ihåg...) kändes kymig nästan resten av dagen.
Nästa pass körde jag med instruktör, och fick tips om spårval, tekniker etc, ni som gjort det vet att det är bra, men ni som inte kört på bana tidigare, våga fråga, de finns där för att hjälpa till. (Men det känns psykiskt jobbigt att se hur de vänder sig om i kurvan med en hand på styret för att se hur det går, och man själv kämpar och kämpar för att komma igenom i samma fart.)
Så sakteliga får jag upp lite tempo, även om jag konstant blir omkörd, både av resten av TRX gänget och de övriga skrevraketerna. Rätt intressant faktiskt, j-kligt go "live race" känsla att komma ur sista kurvan innan den lååånga rakan, dra fullt och det bara svischar förbi hojar både till höger och vänster. Jag njöt faktiskt lite av det... Och, jag lyckades hitta en hoj, som jag faktiskt körde snabbare än i kurvorna! Men på varje raksträcka så stod denna på för fullt, och med hänsyn till att jag agerade rundningsmärke, så ville jag inte ge mig på några taskiga omkörningar och sabba för de andra, så jag fick vänta ett bra tag innan det gavs ett bra tillfälle. När jag segat mig om i en ytterkurva, insåg jag att jag kanske gjorde de andra en tjänst, genom att köra så långsamt fick alla möjlighet att göra lite coola omkörningar! Instruktörerna på CSS kommer att bli stormförtjusta över att få en elev med så stor utvecklingspotential!
Efter lunch och systembolagsbesök, var det dags för nytt förarmöte, och det bestämdes att vi skulla ha s.k. "öppen depå", dvs inga gruppindelningar, ut och kör så mycket man vill. Jag och Jocce fick lite hjälp med fjädringsinställningar ("glöm det där med häng...", precis när man trott ha lärt sig något om fjädringsinställning...) Det blev bättre... Mycket körande blev det, så pass att jag var så slut i hjärnan att jag glömde bort att jag bestämt mig för att gå i depå, missade två gånger och fick köra två extravarv...
Detta lade någon märke till, och lade in en regnpaus under em. Jag passade på att åka och tanka (ehrmmm, jag har inte sagt något...) och lite fika. Ingen ville ut och köra, men jag tänkte jag kunde ut och dra upp ett torrt spår till de andra, och någon mer av oss hängde på, har glömt vem. Det visade sig att den blöta start och målrakan, var i princip den enda blöta delen på banan, resten var snustorrt. Martin Ljung travesti: "Det är skönt med egen bana"!!! Resten av dagen gick på i samma mönster, depåstoppen blev längre och längre, och antalet varv färre och färre. Runt 17 rycket betsämde jag, Laila och Jåke att det var dags att ta Mats ur skolan, och rullade mot stugan. Första pilsnern öppnades ca 1730, och den var en av de godare jag druckit på länge... Jocce kom ut senare på kvällen, och vi avnjöt en underbar supé bestående av potatissallad och Mamma Scans grillkorvar. Runt 1130 tror jag stöp vi i säng, jag öppnade min bok, läste 7 bokstäver, och sen var det morgon.
Söndag ägnades åt långsam hemfärd. Trots visst tvivel lät jag Duccekartan bestämma lite rutter på hemvägen, men troligen har VV haft riktigt dålig ekonomi sen den trycktes. Oljegruss, lappningar, olagade tjälskott etc gjorde att det inte blev fullt så underbart som jag hoppades. Tur var nog det... I sådär 70 blås studsar jag fram på en av de dåliga vägarna, och på högersidan så ligger två hus, nästan ända ute vid vägen. Mittemellan husen finns en liten grusvägsutfart, och jag ligger i mitten av vägen. När jag har ca 20 meter kvar, hinner jag se fronten på en Volvo 740 sticka fram, och han visar inga som helst tendenser att stanna. Jag hinner väja och lägga fingrarna på bromsen, men inget mer. Han missade mig med någon meter. Jag stannar mitt i vägen, arg som ett bi, och ser honom stå ca 20 meter bakom mig. Först där hade han fått stopp. Jag fäller upp visiret, och han rullar faktiskt fram sakta till mig och vevar ned rutan. Min ödmjukare sida tar då överhanden, och jag ber honom ta det lite lugnare framöver och ffa se sig för lite bättre. Han stammar då fram ett "Jag vet, förlåt det var fel av mig". Hade jag kommit en hav sekund senare hade jag smällt, hade inte haft en chans att bromsa. Han lärde sig något i alla fall...
Hastade seden vidare mot Mantorp Park för att kika på SM i RR. Glider in, ingen entré? Kanske så sent att de släpper in all a nu tänkte jag. Rullar in och tar mig upp på en läktare. Inte en kotte! Visst, RR är inte stort i Sverige, men så här illa? Inte en serveringen var öppen! Satt i varje fall och såg diverse goa hojar blåsa runt banan, men såg också minst ett alter ego, dvs rundningsmärke. Började ana oråd, och gick mot depån. Bara danska skyltar på dpåebussarna
Inser då att SM:et går på Sviestad... Jag hinner i alla fall dit, för att se både 250 och 1000 finalen. Miinin körde skjortan av de andra, impregnerande, minst sagt!
PÅ hemvägen så håller ytterligare en Volvo på att torpedera mig, i en sån där liten fuskrondell som finns i småstäder som inte har råd med riktiga rondeller (dvs en f.d. fyrvägskorsning mitt i Nyköping, som man ställer en blomkruka mitt i, tar bort trafikljusen och sätter upp blå skyltar med pilar på i). Jag följer en annan bil, ganska nära, in i rondellen, väl inne så kommer Volvon i full kareta in i rondellen från höger, jag hör bara däckstjut, och för andra gången under dagen står jag still och tittar bakåt på en bil som står stilla mitt i vägbanan och ser dum ut. Jag var inte lika ödmjuk denna gången, och det märkte bilföraren som försökte "smita" iväg. Jag hann följa efter honom i ca 200 meter innan jag lugnat ner mig och vände kosan hemåt.
Stöp i säng, har nu ca 100 bilder som jag ska försöka lägga ut någon stans (om jag kommer på ett smart sätt att spara om filerna i vettig storlek och upplösning), ett styck TRX som saknar helsystemet, mer olja, kedjesmörjning, luftfilterrengöring och lite annat ompysslande.
Tack åter för trevlig helg, ni som inte var med missade något, och låt er inte avskräckas, man kan vara både långsam och gammal, och ändå ha skitkul! (Det var en äldre dam med, enligt ryktena strax under pensionsålder, som körde, tufft gjort!)
.....).
stendöd.
