turbo konv. gixxer 1100?

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Turbo skrev:
finns faktiskt förgasar r1:eek:r som man laddat ca 1.25 bar med, förvisso med lågkomp kolvar+ dito toppl.packn
.....bekymmer med bränsle tryck...? varför då....?
Kan väldigt lite om förg o turbo. Såvitt jag förstår måste man trycksätta flottörhuset m laddtrycket. Annars kan den inte suga i sig nån soppa. Och ska man få in nån soppa i flottörhuset så måste bränsletrycket var större an laddtrycket. Och när den inte laddar så blir det rätt stor tryckskillnad över flottörventilen; klarar den det ? Eller måste man reglera bränsletrycket efter aktuellt laddtryck ?

1.25 bar på förg R1 ? Före eller efter llk ?
Allvarligt: Att det finns såna är en sak; vet du att dom funkar bra oxå ?
/u
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
Citat från diverse författare:

"Kan väldigt lite om förg o turbo. Såvitt jag förstår måste man trycksätta flottörhuset m laddtrycket. Annars kan den inte suga i sig nån soppa. Och ska man få in nån soppa i flottörhuset så måste bränsletrycket var större an laddtrycket. Och när den inte laddar så blir det rätt stor tryckskillnad över flottörventilen; klarar den det ? Eller måste man reglera bränsletrycket efter aktuellt laddtryck ?"
Japp. Exakt så. En tryckregulator som anpassar bränsletrycket så att det alltid är något (ex vis 0,3 bar) högre än trycket i plenumkammaren ("luftburken").

Det fungerar mycket bra men förutsätter en annan soppapump, ex vis en helt vanlig Bosch-pump från en insprutad bil, de räcker utan vidare till minst några hundra hästar. Kostar sisådär 500:- på skroten.

"finns faktiskt förgasar r1r som man laddat ca 1.25 bar med, förvisso med lågkomp kolvar+ dito toppl.packn"
Japp. man får nästan alltid räkna med att sänka komp. antingen genom mellanlägg under cylinderfot eller lågkompkolvar (bättre men dyrare).

"MEN som alla som bygger sina turbosystem själv så verkar det som att fuggarna flödar över vid första starten"
????? fLÖDAR ÖVER? fuc*ing caps lock!!
Jag har inte varit med om det. Slitna flottörventiler? Jag brukar (om de är av metall/metall) slipa in dem i sätet med lite grovrubbing. Fungerar nästan alltid.


"Men det enda man gör med förgasarna är och tätar dom vid alla bränsle anslutningar, så tryckburken är ju den riktiga hemligheten med olika väggar inuti."
Det här var intressant. Mellanväggar?
Min burk är helt öppen inuti. Mer info tack! Bilder? Ritningar? Skisser?? Man blir ju liksom nyfiken.

"Sen har ju dom olika förgasarna, 34, 36 ,38 och 40 mm lite olika uppbyggnader på flottörer som lämpar sig olika bra...Jag kör med 40 mm, flödar över lite lättare än 34or...
Men se till att förgasrna är HELT friska o hela och rätt justerade enligt orginal specarna."
Jag har kört med de urgamla till 1100E, rätt små men de är sålda, har skaffat 38mm från sista luftkylda 1100R men skulle kunna tänka mig att satsa på 40 mm från 1100RW.
Ang original spec:
Justering japp. Men inte bestyckning. Min erfarenhet är att mtoorn behöver massor extrasoppa under laddtryck (låter ju rimligt). Har använt stora huvudmunstycken (ända upp till 180, fick borra egna) men det räckte ändå inte längre än till 10 000 rpm, tror man behöver ha andra nålprofiler. Dvs svarva/slipa om nålarna så att de tunnar ut mer längs ner. Frågan är bara hur mycket och hur långt ner omprofileringen ska börja? Nån som har mått o bilder? Gärna tillsammans med lite motordata?

Ang flottörer:
Vissa förgasare (möjligen bara äldre, och kanske inte alls på hojar) har lödd mässingsflottör. Verkar gediget men inte så lyckat i ett trycksatt flottörhus. De trycks ihop och sjunker. Kan intyga att motorn definitivt får tillräckligt med soppa då! :)

Kan också nämna som kuriosa att jag laddade 1,2 kg övertryck på en Cheva SB med gjutna standardkolvar, 9,2:1 komp, 4 grader _mer_ förtändning än sugmotorn har samt _ingen_ laddluftkylare. Men MASSOR av vatteninsprutning för att undvika spikningarna. Det går att få fyr i bitarna redan med rätt simpla medel om man är beredd att laborera lite.

Till den som startade tråden:
Sorry om jag har kommit lite off topic men ämnet är intressant.

Slutligen:
Japp, mesta toppfart förutsätter toppeffekten (dvs varvtal multiplicerat med vridmoment) vid just den hastigheten. Sen kommer givetvis maxvridet att hamna vid en något lägre hastighet eftersom max vrid _alltid_ finns på ett lägre varvtal än max effekt. Det är ren och skär matematik + naturlagar som ingen kommer ifrån.
 

Pacman

Gudomlig sporthojare
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Göteborg
Hoj
Race-R1 -05, KTM 520 EXC, Suzuki RM 250
Om man har turbo på hojen, kan man inte då ganska enkelt koppla ur den tillfälligt om man skulle vilja att hojen gick lite lugnare, t.ex. på bana?
Jag kan inte så mycke om turbo, förutom själva grundprincipen.
 

Turbo

Built For Speed
Gick med
8 Mar 2003
Ort
Läbbiga Skogen
Hoj
436 HK....Sålda
Finns t.om en förg.R1:a man laddat 1.2b med enbart dubbla toppl.
packn. och 98 oct blyfri, inte att rekommendera men ändå :öl :rock :crash
 

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Robban_C skrev:

Sen kommer givetvis maxvridet att hamna vid en något lägre hastighet eftersom max vrid _alltid_ finns på ett lägre varvtal än max effekt. Det är ren och skär matematik + naturlagar som ingen kommer ifrån.
Ingen invändning, bara ett förtydligande:
(Ibland (nästan alltid, faktiskt) tycker jag att det är viktigt att man skiljer på hur det ofta är och hur det måste vara pga nån naturlag.)
Var momentoppen ligger har inget m toppfarten att göra. (förutsatt att vxllådan avpassas till vrid/effektkurvan så att man kan ta sig dit upp, förstås). Vanligen ligger den nära effekttoppen på en vass/spetsig motor och långt ifrån på en mer sansad motor. (ATT den måste ligga LÄGRE är, som sagt ovan, en naturlag.)
/u
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
PacMan skrev:
Om man har turbo på hojen, kan man inte då ganska enkelt koppla ur den tillfälligt om man skulle vilja att hojen gick lite lugnare, t.ex. på bana?
Jag kan inte så mycke om turbo, förutom själva grundprincipen.
Nja. Lite osäker är jag men om vi tar då olika varianter:
1. Hoj med fuggar, innebär idag nästan alltid en tryckanläggning. Visst kan man ställa ner trycket på wastegaten men då ska man komma ihåg att spisen ska fortfarande suga genom alla rör, turbon och eventuella intercoolers. Detta kan ge lite långsammare svar med mer. Men man kan ställa ner till måttligt laddtryck, exempelvis bara några hekto eller så. Men då inställer sig problemet att förgasarbestyckningen (kanske) inte stämmer. Det här har jag inte haft tillfälle att testa så jag bollar den frågan vidare men jag tänker mig ung så här:
Fuggarna är betsyckade/omnålade för ex vis 1,5 bar. Fungerar utmärkt (förhoppningsvis :) ) men det är definitivt inte samma bränslekurva som på den ursprungliga sugmotorn. När vi nu sänker laddtrycket till 0,3 bar så har vi "närmat" oss sugmotorn och borde vara närmare originalbestyckningen. Med andra ord fel bränslekurva. Nån som har den praktiska erarenheten?
2. Hoj med insprutning. Fortfarande det där med att motorn ska suga genom en massa rör med mer. Fortfarande möjligt att man får fel bränslekurva vid sänkt laddtryck.
3. Hoj med aftermarket insprutning, dvs programmerbart. Nu handlar det inte om någon finjustering med Power Commander, nu handlar det om de helt fristående systemen. Dessa borde man kunna anpassa rätt lätt till olika laddtryck om det ens behövs. Vissa av dem programmeras ju via laptop. Dessa borde kunna spara bränslekurvorna på disk men detta är inget som jag har erfarenhet av.
Nån med erfarenhet av dessa frågor här ovan?

En annan sak som man kanske inte alltid tänker på vid turboinstallation:
En del knarrar har lite klent med elsystem , bland annat då generatorkapacitet. Främst äldre hojar. En elpump tar en hel del ström, kan bli problem med batteriet. Fick koppla om på Katanan så att den alltid laddar för fullt för att det skulle fungera. Observera att det nu inte handlar om de där småpumparna som sitter på nyare hojar med förgasare.

Och slutligen (jag lyckas nästan alltid få in ett "slutligen" i mina inlägg):
Vid konventionell trimning ökar trasslet och kostnaden typ exponentiellt (eller nåt sånt) med effektökningen. Jag vill påstå att detsamma gäller med turbo. Dvs kostnader och behov av laborerande ökar drastiskt när man börjar höja laddtrycket. Den som inte vill pilla för mycket bör kanske därför överväga att hålla igen på laddtrycket.
 

Wibbe

Tidsoptimist!
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Gefle
Hoj
GSX-R 1100 '91 från början..., S.P.S.B. 1200 turbo '89-'95, FYM 107, GSX-R 1100 '91 orginal, visstja en Sachs Compact oxo!
Robban_C skrev:
Citat från diverse författare:

"MEN som alla som bygger sina turbosystem själv så verkar det som att fuggarna flödar över vid första starten"
????? fLÖDAR ÖVER? fuc*ing caps lock!!
Jag har inte varit med om det. Slitna flottörventiler? Jag brukar (om de är av metall/metall) slipa in dem i sätet med lite grovrubbing. Fungerar nästan alltid.


På 1100R'ens 40 mm orginal fuggar som endast orginal sitter på '91 och '92 så har man gummi på översta delen som tätar i nålsätet, sen tror jag att själva nålen sätter sig lite på tvären i sätet när det blir tryck på den. Så ser det iaf ut på mina säten, och som sagt, mina 40or och dom jag lyssnat på har haft liknande problem under burnisen när man kör dragracing. Så man brukar göra burnisen utan soppapumpen på, gäller o komma ihåg att slå på innan start!!! råkade ut för denna "hängning" av flottörer igår på Linde Open.


"Men det enda man gör med förgasarna är och tätar dom vid alla bränsle anslutningar, så tryckburken är ju den riktiga hemligheten med olika väggar inuti."
Det här var intressant. Mellanväggar?
Min burk är helt öppen inuti. Mer info tack! Bilder? Ritningar? Skisser?? Man blir ju liksom nyfiken.


Skulle oxo vilja se hur burken ser ut inuti, men då måste jag sprätta upp den...man ser bara lite grann hur den ser ut, med alutrattar in i burken.


"Sen har ju dom olika förgasarna, 34, 36 ,38 och 40 mm lite olika uppbyggnader på flottörer som lämpar sig olika bra...Jag kör med 40 mm, flödar över lite lättare än 34or...
Men se till att förgasrna är HELT friska o hela och rätt justerade enligt orginal specarna."
Jag har kört med de urgamla till 1100E, rätt små men de är sålda, har skaffat 38mm från sista luftkylda 1100R men skulle kunna tänka mig att satsa på 40 mm från 1100RW.


Dom gamla 1100E fuggarna har ju flottör upphängningen gjutna ihop med övriga förgasarn, dom nyare har en plastupphängning som klämms ihop med flottörkoppen.
40 mm slutades det väl med '92? sista luft/ojekylda 1100an, 93 kom RW med 38mm fuggar och mindre kubik.


Ang original spec:
Justering japp. Men inte bestyckning. Min erfarenhet är att mtoorn behöver massor extrasoppa under laddtryck (låter ju rimligt). Har använt stora huvudmunstycken (ända upp till 180, fick borra egna) men det räckte ändå inte längre än till 10 000 rpm, tror man behöver ha andra nålprofiler. Dvs svarva/slipa om nålarna så att de tunnar ut mer längs ner. Frågan är bara hur mycket och hur långt ner omprofileringen ska börja? Nån som har mått o bilder? Gärna tillsammans med lite motordata?


Marklunds turbokit till GSX-R 1100 har orginal bestyckning o nålar numera, tidigare svarvade han om dom. Och det verkar funka med laddtryck upp til 1,5 bar.
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
Originally posted by Wibbe

På 1100R'ens 40 mm orginal fuggar som endast orginal sitter på '91 och '92 så har man gummi på översta delen som tätar i

Säker? Jag har en brygga till -91:a, är nästan helt säker på att den är 38 mm. Har dessutom läst att RW har 40 mm. Vilket också låter rimligt med avseende på 155hk trots mindre spis. Men jag ska mäta mina fuggar en gång till.


Skulle oxo vilja se hur burken ser ut inuti, men då måste jag sprätta upp den...man ser bara lite grann hur den ser ut, med alutrattar in i burken.

Så synd. :)
Trodde det gick att se mer genom att "kika" in i burken.
Man är ju liksom nyfiken.


Marklunds turbokit till GSX-R 1100 har orginal bestyckning o nålar numera, tidigare svarvade han om dom. Och det verkar funka med laddtryck upp til 1,5 bar.

Egendomligt. Mina fuggar gick såååå magert trots större munstycken. Mest effekt med 180-munstycken och nålen högst upp men (givetvis) vansinnigt fett strax innan laddtrycket kom.

Den här diskussionen har i alla fall fört något gott med sig. Katanan har stått i förrådet ett par år. Nu har jag tatt fram den och börjat dra nytt avgas med mer. Nu jä*lar ska här åkas!! :)
Eller åtminstone nästa säsong. :)
 
Gick med
27 Apr 2003
Ort
Luleå
Hoj
Letar ny hoj
Bestyckning: Inte så konstigt som det låter att man kan klara sig med originalbestyckning. Placeras uttaget för trycksättning av flottörhusen rätt så funkar det alldeles utmärkt. Tror att det fanns en skiss på detta i ngn annan tråd här på forumet.

/ Anders
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
Teufelskreuter skrev:
Bestyckning: Inte så konstigt som det låter att man kan klara sig med originalbestyckning. Placeras uttaget för trycksättning av flottörhusen rätt så funkar det alldeles utmärkt. Tror att det fanns en skiss på detta i ngn annan tråd här på forumet.
/ Anders
Nja. Det kanske är så känsligt men min hoj hade uttaget placerat i luftburken, trots detta alltså mycket magert trots stora munstycken. Men all logik säger ju att det _borde_ fungera ungefär likadant (med originalbestyckning) bara man har trycksatt flottörhusen. Men man skulle ju kunna mäta trycket _i_ flottörhusen och jämföra med laddtrycket, på så sätt ser man ju om trycksättningen fungerar som den ska. Det händer ju mycket intressanta saker i rör och luftburkar, saker som man man inte alltid har koll på. Saker som förändras med olika flöden och tryck med mer.

Wibbe:
Jag hade fel. Inte bra. :)
Har nu mätit mina fuggar noggrannare. De är 38,5 i bakkant men det är 40 vid spjällen (de sitter fast på en topp just nu så jag har inte mätt längre in) , jag provade att trassla in mikrometerstickmåttet dit in. 40 mm. Och jag som sånär annonserade ut dom. Tack! Dom ska till Katanan!
 

Wibbe

Tidsoptimist!
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Gefle
Hoj
GSX-R 1100 '91 från början..., S.P.S.B. 1200 turbo '89-'95, FYM 107, GSX-R 1100 '91 orginal, visstja en Sachs Compact oxo!
Just avtappningen (pitouröret heter det väl?) till flottörhusen och avståndet till avtappningen till den tryckstyrda bränsleregulatorn är väldigt noga för att det ska stämma med bestyckningen.

Lite till info om tryckburken, avtappningen till bränsleregulatorn sitter i en egen liten kammare under stora plenumkammaren. Mellan kammrarna(?) ska det tydligen sitta en väg med 2 hål i som ska utjämna trykstötar som kan uppstå. OBS, har ej sett hur det ser ut där.

RW'na har ju en mycket finare topp orginal, tror det sitter 30 mm insugs ventiler på dom, där av mer hk.
40 mm är ju lite för stora för 1127 kubikaren inbillar jag mig, sämre mellan men lite mer på topp.
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
Wibbe skrev:
Just avtappningen (pitouröret heter det väl?) till flottörhusen och avståndet till avtappningen till den tryckstyrda bränsleregulatorn är väldigt noga för att det ska stämma med bestyckningen.

Lite till info om tryckburken, avtappningen till bränsleregulatorn sitter i en egen liten kammare under stora plenumkammaren. Mellan kammrarna(?) ska det tydligen sitta en väg med 2 hål i som ska utjämna trykstötar som kan uppstå. OBS, har ej sett hur det ser ut där.

RW'na har ju en mycket finare topp orginal, tror det sitter 30 mm insugs ventiler på dom, där av mer hk.
40 mm är ju lite för stora för 1127 kubikaren inbillar jag mig, sämre mellan men lite mer på topp.
1. Förutom att få rätt tryck till flottörhusen borde det väl vara viktigt att få _samma_ tryck som till regulatorn?

2. Kanske därför du har en extra kammare under tryckburken? Hålen till den kammaren borde ju inte behöva vara särskilt stora? Det är ju inget stort flöde där, i stort sett bara en tryckförändring. Har du någon uppfattning om volym på kammare och mått på hålen? Eller är det sånt som man inte ser utan att kapa?

Jahapp. En extra kammare nånstans i anslutning till tryckburken som utjämnar kortvariga tryckstötar med mer och ger ett lugnt och stabilt tryck till flottörhus och regulator. Låter sunt.
 

andersbrink

hasenfrasen
Gick med
6 Mar 2003
Ort
hedesunda
Hoj
5
1100RW'na har 31/27 ventiler original och lämpar sig våldsamt för att bli turbomatad. Den har samma vevstakar som luft/oljekylda så 300 hästar bör den tåla utan andra modifieraringar än sänkt kompression med en 2 mm tjock cylinderfotspackning.
 

Turbo

Built For Speed
Gick med
8 Mar 2003
Ort
Läbbiga Skogen
Hoj
436 HK....Sålda
Jaha där ser man....min Plenumkammare till R1:an, är helt okomplicerad. En enda solid kammare utan konstigheter inuti.
(inte världens bästa bild men ändå)
 

Bifogat

  • plenum.jpg
    plenum.jpg
    55.3 KB · Visningar: 275

Joker

Bra skit är bra skit..
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Dalarna
Hoj
Yamaha R6 -09 Black/Gold Yeah Baby!
När sätter Turbon igång på hojen???? :confused:
 

Turbo

Built For Speed
Gick med
8 Mar 2003
Ort
Läbbiga Skogen
Hoj
436 HK....Sålda
kika på den här kurvan så kanske du får dig en liten uppfattning.
 

Bifogat

  • dyno chart.jpg
    dyno chart.jpg
    103.5 KB · Visningar: 273

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
Citerar mig själv:
Robban_C skrev:
Nja. Det kanske är så känsligt men min hoj hade uttaget placerat i luftburken, trots detta alltså mycket magert trots stora munstycken.
Fel av mig. Igen!
Uttagen sitter i röret som går från laddluftkyl -> plenum. Inte bra. Rör som sitter i ett rör med flöde kan ge olika tryck vid olika flöden, de kan till och med ge undertryck (ejektorverkan) vid höga flöden. Nu sitter visserligen mina uttag riktade _mot_ flödesriktningen men det verkar ändå inget bra. Hursomhelst ska det röret bytas eftersom det går ovanför motorn (under tanken) till plenum och då blockerar när man ska arbeta med nålarna i de båda mittre fuggarna. Inte bra, det är trångt nog där ändå. I samband med detta kopplar jag tryckuttagen direkt till plenum.
Jag har inte tänkt tidigare på det olämplga med att ha uttagen i rören, så det är bra att ämnet kom upp. Mitt plenum ser för övrigt ut ung som på R1:an ovan.

Om nån undrar varför jag inte har koll på bitarna så beror det på att Katanan har stått undanställd i ett par år. Shame on me!
Edit: Och jag har inte byggt systemet själv men jag bygger vidare på det som förre ägaren har påbörjat.
 
Last edited:

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Robban_C skrev:
Jag har inte tänkt tidigare på det olämplga med att ha uttagen i rören, så det är bra att ämnet kom upp.
Där ser man vad lite diskussioner kan leda till.

Lilla tryckröret ska som du skrev inte sitta tvärs luftdraget. I ett stilla hörn skulle kanske kännas lugnast. Men det borde faktiskt funka med öppningen rakt mot luftflödet. Då blir hastigheten vid mynningen 0. Så sitter ena hålet i en lufthastighetsmätare. (Det andra sitter tvärs flödet.) Fast intuitionen tycker det är konstigt.
/u
 
Gick med
27 Apr 2003
Ort
Luleå
Hoj
Letar ny hoj
Intressant det där med trycksättning av flottörhus.

På min cykel sitter uttaget mitt i röret mellan intercooler och plenum/luftburk. Det är utformat som ett "periskop" dvs det sticker in i röret och vinklar sedan av rakt mot luftströmmen. öppningen är ca 5mm. Finessen med detta är att man utnyttjar det dynamiska? lufttrycket i röret.

Inget eller lågt laddtryck = låg hastighet på luften genom röret = liten trycksättning av flottörhusen = förgasaren fungerar som vanligt

Högt laddtryck = högre hastighet på luften genom röret = något högre lufttryck i flottörhusen än i plenumet = förgasaren tror att munstyckena är större än vad dom i själva verket är.

Detta gör att jag kan köra med 133´s huvudmunstycken , original på en bandit tror jag är 102.

/ Anders
 

Mechanic_D

Ny medlem
Gick med
16 Mar 2003
Ort
Hemma
Hoj
Ja
gthyni skrev:
Det kan man klara med hälften av 300hk.

Fast jag glömde att ni är bättre än Rossi.
Han har problem få ner 230hk i backen men
så är han inte medlem på sporthoj.com heller :tummenupp

Jag tror att Rossi är en mycket bättre förare än Ghostrider (inget illa menat Herr GR!) Men GR verkar inte ha nårgra större problem med att få ner 400(?) hk i gatan!

:hej
 
Nyheter
Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center årets MC-handlare och MC-verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tre timmar kvar!

Efter lämning till tryck kl...

Nya Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center utsedd till årets MC-handlare – och verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tankskydd till GSA

ULTIMATE tankskyddWunderlic...

Körkortet får nytt utseende

Det var åtta år sen sist, m...

Specialmodellen Triumph Bonneville Bobber TFC

Triumph Motorcycles har pre...

Ny elektrisk endurohoj: Stark Varg EX!

I förra veckan presenterade...

Var tionde bilist lever inte upp till synkraven

Över 600 000* bilister i Sv...

Top