Under onsdagskvällen sände Uppdrag granskning inslaget Rapporten som försvann. Vi kan konstatera att SVT gör ett hårt vinklat reportage och att de i några fall ger direkt osanna förutsättningar till personer som är kritiska i programmet.
Eftersom det inte framgår var man gjort friktionsmätningar i det materialet som Uppdrag Granskning visar för dem som intervjuas får man lätt en bild av att sambandet mellan friktion och olyckor är solklart och att Trafikverket mörkat en stor säkerhetsrisk, som dessutom haft dödlig utgång. Så är inte fallet.
God friktion uppmättes vid två olyckor
När vi i efterhand har jämfört var olyckorna skedde med var VTI har utfört friktionsmätningar, så överensstämmer inte sträckorna. (Se kartan till höger över var skarvmätningarna visade på lägre friktion och var olyckorna inträffade.)
En faktor som Uppdrag granskning helt väljer att bortse ifrån är att de två polisrapporterade olyckorna skedde på sträckor där friktionen uppmättes som god. I polisrapporterade olyckor finns en dokumentation av var de skett. Dödsolyckan inträffade på en plats där både den ordinarie mätningen av vägbanan och skarvmätningen visade på god friktion. Den andra olyckan inträffade på en plats där mätningen av friktionen på vägbanan visade på god friktion, någon mätning av skarven gjordes inte där. Den tredje olyckan, där en person skadade foten, rapporterades inte in till polisen men enligt de uppgifter vi har ska den ha skett på en sträcka där lägre skarvfriktion uppmättes.
I det material som Uppdrag granskning har på sin hemsida räknas dödsolyckan två gånger.
Mätning av vägbanan
Mätning av friktionen på vägbanan är en standardmätning som är praxis att använda för att visa på friktion. Vi har vi inte dolt eller mörkat något, vi har skickat allt material polis och andra efterfrågat. Vi arbetar vidare med de så kallade skarvmätningar som VTI också gjort. De har inte dolts utan är tvärtom mycket intressanta. De kräver dock noggranna analyser. Varför varierar mätningarna, hur ser jämförelser ut med skarvar på en icke nybelagd väg, kan överhuvudtaget skillnad i friktion i en skarv vara en faktor vid en olycka? Det är bara några exempel på frågor vi och VTI arbetar med. Det finns inget hemligt material. Notera också att VTI med sin expertkompetens inte finns med i programmet.
Att mäta friktionen på vägbanan har VTI gjort på vårt uppdrag under en längre tid men att mäta skarvar som bara är en decimeter breda är nytt för oss. Ett problem som upptäcktes i samband med skarvmätningarna på E4 i Gävle 2012 var att mätresultaten hade stora spridningar, förmodligen för att det var svårt att hålla mäthjulet precis över skarven. Via länken till höger kan den som är intresserad läsa VTI:s hela material kring skarvmätningarna.
Hur mäts friktion?
På sommarväglag, nyasfalterad eller gammal, där misstanke om dålig friktion finns kan den mätas. Gränsen för godkänd friktion ligger på 0,5. Friktionen mäts i 70 km/h, med ett smalare och mindre hjul än normal personbil eller mc har. Framför mäthjulet sprutas även ut vatten som motsvarar vått väglag, det är alltså våtfriktion som mäts och rapporteras. Eftersom det går åt ganska mycket vatten under en mätning kommer man endast några kilometer per mätning innan man måste fylla på med vatten.
Friktionen beror på många faktorer, där hastighet, vägens utformning och tvärfallslutning är stora påverkande faktorer. Spill från fordon, olja eller bränsle, påverkar också. Ur beläggningssynpunkt påverkar såväl makrotextur (hur tät ytan ser ut) som mikrotextur (hur skrovlig enskilda stenar är). I Sverige har vi normalt inte problem med mikrotexturen eftersom vi har dubbdäck och tillgång till bra stenmaterial.
Nylagda ytor har en bitumenfilm som nöts bort efter en tid. Den gör att ytan kan se oljig ut, men normalt värde för sådana ytor är friktionsvärden på 0,6-0,8. Även tätare ytor som ser feta ut har ofta goda friktionsvärden, beroende på att det finns en god mikrotextur.
Trafikverket har flera projekt på gång inom området att mäta och hitta samband på friktion, där ett av projekten konstaterar att: En beläggning som ser svart, fet och tät ut är har inget samband med att den är hal vid våt vägbana, men den kan vara hal. Det måste verifieras med friktionsmätning. Däremot är hala ytor mycket sannolikt även täta och feta.
Det här bidrar till komplexiteten att mäta och utvärdera friktion och har lett till att vår rutin sedan förra året kring blödande beläggningar är uppdaterad. Läs vår rutin för blödande beläggningar till höger.
Om friktionsvärdet är lågt föreligger risk för halka och då görs åtgärder som att skylta för att varna om att vägbana kan vara hal samt mäta friktionen om man inte väljer att göra friktionshöjande åtgärder direkt.
