Tog en hojtur med madamen idag, inte särskilt långt men ändå. Det första som hände var att i garaget hade hon glömt nyckeln till hojen, så jag hoppade på min hoj och brassade hem och letade efter hennes hojnyckel, hittade ingen och ringde henne och frågade om hon hade kollat i jackan. Det hade hon inte och nyckeln var där. Nåja. Hon bad mig ta med kevlarhoodien då hon trodde att skinnjackan skulle vara lite varm. Jaja, plocka med den och åka till garaget.
Stannar i Skolsta och äter på pizzerian där efter en lite lagom tur, efter stoppet innan hon startar hojen säger jag till henne att öppna bensinkranen så hon inte får soppastopp...
Well... Hon öppnade inte kranen och fick soppa"torsk" och innan jag hann upptäcka och vända tillbaka hade hon gnott slut på batteriet. Vi försökte bumpstrarta, men ja, jag kan ju inte springa, och hojen vägrade peta i tvåan stillastående, så trots att jag satt på min hoj och sköt på hennes med foten och eldade koppling gick det inget vidare. Fan vad såndär skitfula biltemasidoväskor i läder är ivägen när man försöker den manövern.
Nåja, brappa tillbaka till garaget och hämta startkablar och kabla igång hojen istället.
55:an var full av mongon som puttrade i 60-70.
Så jag kan ha gjort några aggresiva omkörningar, men jag hade min sporthojströja på mig så det är ju okej ändå.
Hämtar startkablar och brappar tillbaka på hojen. För hon övningskör ju så det går ju itne ta bilen... Och jag har bara ett par startkablar från biltema, med sådär mysigt blaffiga kontakter som inte passar på mcbatterikontakter så värst bra, särskilt inte på sådana som sitter på italienska hojar så det är extra knöligt.
Så kopplar minuskablen på passagerarfotpinnen på min hoj, och sedan säger jag åt madamen att koppla den andra änden på antingen den SVARTA POLEN på batteriet eller nån ren bit metall varsomhelst på hojen. SVARTA POLEN. Hon kopplade den på den röda polen.
Nåja, hon upptäckte iaf rätt fort att det var fel, typ omedelbart. Och det var ju inte så farligt med bara svart kabel ändå. Så var det bara att ta skruvmejseln ur verktygslådan, pressa fast den mot polen på batteriet i min hoj, koppla röd kabel, och ge henne den röda kabeln och säga åt henne att koppla på röd pol.
Sedan vrida på tändningen på hennes hoj, och jävlar i det var den pruttade igång.
Snabb påminnelse i att inte gno på batteriet med startmotorn om hojen inte startar utan vänta på mig istället, och sedan snabb genomgång av bränslekran, choke och startförfarande igen.
Brappa hem med båda hojarna. Hunden var skitglad att få skutta runt på ett av de där fälten han bara får se genom bilrutan annars iaf.
Och han älskar motorcyklar, så när vi var vid OK i skolsta och några andra hojar svängde in och stannade vid gräset så sprang han genast fram och viftade på svansen åt hojarna. När förarna ville säga hej sprang han och gömde sig bakom mig däremot.
Och det var ändå en rätt trevlig tur i solen, och hojåka. Och madamen fick lära sig startkabelförfarande. Och hur man plockar av sadeln på hennes hoj. Det finns två nyckelhol på sidan, det ena är till ett hjälmlås, och är kromat occh det syns bäst, och det andra är till sadeln och är lite lagom sådär ärjat så det passar ihop med skärmen.
Ah ja, kul tripp, och hundskrället gjorde alla som såg honom titta ut ur sitt pet palace på bönpallen glada.
Nästa helg ska vi nog försöka med en "långtur" och åka till Rosenhill och fika. Det är ju ändå 11 mil dit kortaste vägen. Och madamen har nog aldrig kört mer än 10 mil på en gång tror jag.