"
Pick your battles
Samtal med tvåbarnsmamma i bekantskapskretsen.
Jag: Den här då? Kan jag ge Nico den?
Min fru: Nej, det fattar du väl att du inte kan. Det där är äppeljuice. Den är proppfull av socker.
Bekant: (På god väg att spraymåla våra köksväggar med kaffet i sin mun) NI GER VÄL INTE HONOM SOCKER???
Min fru: Nej, herregud, lugna dig. Fredrik skojar.
Bekant: (Fortfarande uppenbart upprörd) Man vet aldrig! Igår såg jag en kvinna i mitt kvarter som gav sin dotter en kanelbulle! Bara sådär! Helt SJUKT!
Jag: Hur gammal var dottern?
Bekant: I treårsåldern.
Jag: Och hon fick en kanelbulle?
Bekant: Ja! Helt VANSINNIGT!
(Tystnad)
Min fru: Tyst nu Fredrik.
Jag: Jag har inte sagt något!
Min fru: Nej, men jag ser på dig att du kommer göra det. Så låt bli.
(Tystnad)
Jag: Men…alltså…ungarna måste väl för fan få käka socker ibland? Det är ju inte som att vi matar dem med asbest liksom. Fan, hela vår generation växte ju för fan upp inuti en jävla klump sockervadd. Det gick ju hyggligt för oss ändå.
Bekant: (Uppenbart sammanbitet) Visst…så kan man ju också resonera.
Jag: Men alltså, missförstå mig inte, jag respekterar din sockernazism. Verkligen. Det är klart att du ska få utöva den i lugn och ro om du vill. Jag vill bara veta hur långt den sträcker sig. Ska dina ungar inte få äta socker innan de är myndiga eller?
Bekant: (Mellan gnisslande tänder) Det här är faktiskt ingenting att skoja om! Socker är livsfarligt. Det är som en drog. Det borde likställas med barnmisshandel att ge sina barn det!
Min fru: Tyst nu Fredrik.
Jag: Ja…jo…men jag vill bara veta hur långt du är redo att ta det. Är det liksom Jehovas Vittnen fast med socker det här? Kommer du anlita exorcister om en av dina ungar råkar få i sig en glass på skoldansen i sjuan? Eller hur funkar det?
Min fru: Fredrik, helt allvarligt, lägg ner nu…
Bekant: (Skakar argt på huvudet åt mig) Du tar inte det här på allvar. Jag ser ju det. Det här är faktiskt inget SKÄMT!
Jag: Nej, det är det verkligen inte. Det är därför jag vill veta ju. Jag är nyfiken.
Bekant: Vi har en nolltolerans hemma hos oss. Så är det bara. Det borde alla ANSVARSFULLA föräldrar ha också!
(Tystnad)
Jag: Okej, men säg så här då, jag sitter hemma med min son och vi dricker varsin riktigt stor Black Christmas, och…
Bekant: Vad är en Black Christmas?
Min fru: (Reser sig, tar vår son i famnen) Nu går jag.
Jag: Det är Bacardi och Julmust.
(Min fru lämnar rummet. Bekant stirrar chockat på mig med öppen mun.)
Jag: Alltså, jag och min son sitter här med varsin riktigt stor Black Christmas. Vad upprör dig mest då: Att jag ger mitt barn starksprit eller att jag ger mitt barn julmust?
Min fru: (Muttrandes från sovrummet) Jag kommer dö utan vänner, jag kommer dö utan vänner, jag kommer…"
http://fredrik.cafe.se/pick-your-battles/?show=comments#respond