Du har hittat fel. En person med flyktingbakgrund kostar skattebetalarna i genomsnitt 70 000 kr per person och år - i resten av deras liv. Det blir långt mer än 8,5 miljarder per år. Det ska också nämnas att det bara är den direkta fördelningen till första generationens flyktingar. Lägger man då till alla andra invandrare som också i snitt utgör en förlust, deras barn och barnbarn som också är en förlustaffär. Det du nämner om ökad brottslighet är inte ringa. Finns enormt mycket fler kostnader som till exempel tolkar.
Det finns inte en chans att totalkostnaden för invandring och integration kostar mindre än 100 miljarder per år, sannolikt betydligt mer.
Sen ska man ha i åtanke att vi inte har flyktinginvandring av ekonomiska skäl utan av humanitära skäl. Det erkänner till och med politikerna numera även om det lät precis tvärtom för bara några år sedan. De enorma summorna vi lägger på en gräddfilstillvaro för några få, majoriteten män i stridbart skick, hade kunnat användas till att ge mat och värme till så många kvinnor och barn.
Hur man än räknar på det så är det en förlust. Hade det varit en vinst skulle man naturligtvis chartrat plan och hämtat de som ska ge sig iväg på en gummibåt över medelhavet. Man hade inte försökt få andra EU-länder att ta sitt ansvar. Just för att det är förlust. Det kostar enorma summor och det sliter isär landet. De enda som gynnas av det är de som invandrarna röstar på - sossarna. Makten till varje pris.
Jo. Det är ju såklart så att en av nackdelarna med att titta på budgeten är att den inte tar med sekundära kostnader i beräkningen. Dvs om det flyktingar som vi släpper in orsakar brott som leder till kostnader, kräver ingripanden från socialtjänsten osv.
Dvs den totala kostnaden är troligen större än vad som anges i budgeten.
Och ur ett totalekonomiskt hänseende så bör naturligtvis det också vara med i beräkningen.
Sen ska man inte glömma att Sverige i ett avseende vad gäller flyktingar och invandring är ett unikum i världen. Ingenstans i världen har man så låga siffror på hur stor andel av de flyktingar man tar emot som faktiskt fixar att vara självförsörjande. För vissa folkgrupper så är andelen som slutar leva på bidrag och istället försörjer sig själva så låga som 36%. Det är självfallet också en kostnad som inte direkt visar sig i budgeten.
Det är enligt mig något som man måste komma åt.
De som kommer hit oavsett om de kommer som flyktingar eller immigranter av andra skäl ska kunna försörja sig och bli en del av det svenska samhället. Det borde vara ett minimikrav. Jag har svårt att vara negativ till de som kommit hit som invandrare och som sedan driver en pizzeria, en kebabhörna eller liknande. Jag utnyttjar själv den typen av etablissemang relativt ofta. Och det är något som blivit en hörnsten i det Svenska näringslivet. Men de som inte ens försöker utan istället fortsätter vara en del av bidragssystemet kan jag erkänna att jag har lite svårt för. Jag skulle själv inte kunna välja att bara gå på bidrag eftersom jag inte vill vara beroende av någon annan i den graden.
Men jag tror "som du säkert också gör" att de stora kostnaderna för flyktingpolitiken inte visar sig i budgeten som siffror kostnaden för flyktingar utan att det är sekundära kostnader i form av andra bidrag och kostnader för rättssystemet mm.
Och där ligger säkerligen en stor del av problematiken. Dvs att om det kommer hit människor som flyr från något och som vill försöka ordna ett liv utan förtryck där dom faktiskt fungerar som tillskott för samhället så har ytterst få av oss problem med det. Välkommen. Men de som kommer hit för att få hjälp och sedan inte gör något vettigt med sitt liv utan lever på bidrag. Dom kan man utan dåligt samvete skicka tillbaka. Vill du inte vara en del av samhället så behöver du inte vara här liksom.
Men vi är ju i en situation där vi tagit in ett stort antal flyktingar av humanitära skäl vilket innebär att det inte nödvändigtvis måste vara lönsamt. Dock anser jag att även i fråga om dessa så bör man kunna säga att dessa individer inte gör den delen av åtagandet som åligger dem och därmed är de troligen inte heller så hjälpsökande som de försöker framstå. Åtminstone i de fall där man ser att det faktiskt inte ens försöker bidra till samhället.
Vilket parti var det som föreslog ett sanningsministerium? Är hon inte rent av statsminister nu?
