Varför vinkar ni till andra hojåkare? Vilka andra okända vinkar ni till?
Jaha ja. Jag vinkar inte. Kör ni drottning Silvia-vinkningen då eller? De flesta jag möter morsar genom att höja handen eller de fyra fingrarna utan att släppa styret. Inne i stan morsar man inte. I alla fall inte förr.
På tal om förr, detta hälsande uppkom väl på sjuttiotalet? På den tiden hojåkare kallades för knuttar. Illa omtyckta av svennar och media. Hälsandet stärkte sammanhållningen vilket kunde behöver ute på vägarna. Om man fick soppatorsk, punka eller något annat så stannade inga bilister. Hojåkare stannade alltid. Det fanns inga mobiltelefoner på den tiden. Alla hojåkare hade verktyg och lite reservdelar med sig. Det kändes lite skönt att möta lite hojar när man var ute och åkte.
Idag... Helt annorlunda. HD-åkare... Hur vet man att de är riktiga hojåkare eller fånar som har köpt sig en livsstil? Det gäller många solskensåkare. Man ser ju det på forat här. Vad är det för frågor som ställs?!
Inte faaaan åker jag hoj för att vara del i någon gemenskap eller för att ni är så härliga som vinkar till varandra!
Har ni verktyg och några reservdelar med er? Det har inte jag heller kom jag just på. Stannar ni och kolar läget om en hojåkare står och meckar vid vägkanten?
Apropå "vinka" till sjöss så var det förr som med knuttarna. Det var viktigt och ännu mer ett bevis på sammanhållning och snudd på livsviktigt att hjälpa varandra. Båtlivet är ett kapitel för sig. Nu har mobiltelefonen ersatt stora delar av det behovet. Men det blir sköna vinkbilder till fFB.
Jag har haft båt sedan -87 och hojkort sedan -77. Har tennisarmbåge av allt morsande.
Undviker att morsa på customåkare med verktygsväska under framljuset, vespor, EU-moppar, storskotrar, de trehjuliga paggioskotrarna, killar med tribaltatueringar, tjejer som har döpt sin motorcykel, dessa äventyrsgubbar som åker BMW med packväskor som är lika breda som en bil och dom här lite crazy killarna som till och med åker motorcykel på Lucia - med glitter tomteluva! Fyy faaan.
Däremot morsar jag gärna på de få som åker 125:a. Likaså de som åker själva, de som åker snyggt och när allt känns så jävla bra. Som ett Kodak moment liksom. I dessa stunder kan till och med en seglare morsa på mig i motorbåten. Morsa först dessutom