Jag hälsar när jag hinner. På landsväg betyder det praktiskt taget varje gång, men inne i stan är det lite annorlunda, där är det mer situationsberoende. På lugna gator eller då det inte är mycket trafik så hälsar jag, men på kraftigt trafikerade vägar blir det lite mindre hälsande. Samma sak gäller i komplicerade trafiksituationer med enkelriktat hit, bussfiler dit, trafikljus var hundrade meter och stressade bilister åt alla håll.
Jag tycker att hälsandet är en trevlig gest mot andra med samma eller liknande intresse, och jag gör mitt till för att upprätthålla denna fina tradition. Vanliga bilister tycker att det är konstigt/töntigt, men det är ju p.g.a. att de se bilen enbart som ett transportmedel. Jag har en (bilburen) kompis som har en Ford Mustang från tidigt 70-tal, och han säger att det är mer regel än undantag att ägare av diverse veteranbilar hälsar på varandra. Sedan vet jag ju sedan länge att busschaufförer hälsar på andra med samma yrke, och jag har hört att detta gäller även lastbilschaufförer, bönder på traktor och båtfolk.
När det gäller svar på mina hälsningar tycker jag att de flesta hälsar tillbaka. Däremot har jag aldrig fått en hälsning besvarad av någon som kör Harley eller en Harleykopia (vissa säger att det beror på att de inte kan släppa styret utan att välta, jag har dock ingen aning om det är sant eller inte, har aldrig kört en customhoj).