Bolån - räntans utveckling i framtiden

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Jag förstår er tes tror jag men jag tycker ni drar den för långt.

Men topp med engagerad förklaring!

Fysiken har en rad formler som bygger på experiment som kan reproduceras och varje gång ge i princip exakt samma resultat oavsett av vem eller var i världen det genomförs.

Man kan bygga en bro och säga att den kommer brista vid X ton, och den kommer brista nära X ton.

Ekonomin har också formler men dessa formler bygger på antagna sanningar, det är liksom gungfly allt ihop.
Ta tex dogmen om att deflation är ekonomiskt livsfarligt för då kommer folket sluta konsumera. Vi har redan sett på elektronikmarknaden att påståendet är totalt felaktigt.
Ändå är det en av ekonomernas viktigaste snuttefiltar som orsakat att vi haft flera år av nollränta som i sin tur lett till en lång rad mycket värre problem än vad jag tror någon procent deflation skulle ha varit.

Det finns inga bevis för att deflation skulle leda till minskad konsumtion, visst det finns länder där det varit fallande konsumtion och deflation men jag tror faktiskt att man missförstått i vilken riktning kausaliteten ligger. Jag menar det är knappast konstigt att företagen sänker sina priser på en marknad där folket minskat sin konsumtion.

Sen vissa ämnen du nämnde som tex redovisning gör väl inte ens anspråk på att vara någon vetenskap utan det är ju mer bara en rad juridiska regler.
 
Last edited:

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Fysiken har en rad formler som bygger på experiment som kan reproduceras och varje gång ge i princip exakt samma resultat oavsett av vem eller var i världen det genomförs.

Man kan bygga en bro och säga att den kommer brista vid X ton, och den kommer brista nära X ton.
+1.
Nationalekonomi är inte en naturvetenskap.

Det är praxeologi.

Edit. Som av en händelse så hittade jag ett exempel på vad ekonomi borde vara istf aggregering och index och KPI på historisk data.


Hade man frågat en österrikare så hade han kunnat svara på vad resultatet av en centralt bestämd minimilön leder till(konstgjorda incitament skapas). Alla jobb som skapar mindre värde än nivån på minimilönen kommer att försvinna. För att det är mer värdefullt för arbetsgivaren, han kan inte betala någon 23 kr/timme om den bara producerar 21 kr/timme. Så vi får fler arbetslösa.
 
Last edited:

Raderad medlem 51742

Guest
Ekonomi, liksom hur människor agerar i ett samhälle är att betrakta som komplexa adaptiva system. Det innebär att det ofta blir rätt meningslöst att försöka visa på någon form av kausalitet eftersom hur systemet beter sig inte går att förutse baserat på ett antal kontrollerbara variabler, utan där det snarare beror på interaktioner mellan ett närmast oberäkneligt antal faktorer i ett komplext samspel. Även om man i teorin skulle kunna tänka sig att man kan upptäcka dessa faktorer och förutse ett skeende enligt grundläggande lagar som i partikelfysiken skulle det ändå i praktiken vara omöjligt att återskapa ett givet startläge för att få replikerbarhet.

Nu hindrar detta ändå inte dessa s.k. vetenskaper från att ibland ändå göra eller uppfattas göra sådana anspråk, där vad som egentligen handlar om korrelation och sannolikheter används för att försöka dra generaliserbara slutsatser som om det vore kausala samband, alternativt att man drar deduktiva slutsatser baserat på antagna (men påhittade) sanningar, som Two stroke man var inne på.

Till och med partikelfysiken har ju sina begränsningar när det gäller att förklara komplexitet och så kallade emergenta egenskaper. Ett komplext adaptivt system går att påverka för att uppnå önskade egenskaper, men det traditionella sättet att tänka kring kausalitet blir otillräckligt i det fallet. Där har det på senare år kommit en lovande teori, Constructor Theory av bl.a. David Deutsch, som kombinerar teorier från bl.a. termodynamik, kvantteori och informationsteori till en övergripande teori som förenklat kan sägas förklara vilka förändringar som är möjliga respektive omöjliga i ett system.

Detta verkar rätt lovande och constructor theory har redan börjat tillämpas inom bl.a. organisationsutveckling, i likhet med ekonomi ett område som lidit av att kausala samband och förutsägelser inte är praktiskt tillämpbara i ett komplext system. Om teorin håller skulle jag tro att vi i framtiden kommer se tillämpningar inom ekonomi och många andra områden vilket kanske för första gången skulle det göra det möjligt att tillämpa naturvetenskapen även för att förklara fenomen inom de sociala vetenskaperna, såsom vad som händer på bostadsmarknaden.
 
Last edited by a moderator:

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
God Jul hälsar RB.

Liten korrigering dock. Att ge ut nya pengar är inte det som, för att parafrasera, "brukar vara det som leder till" eller "kan leda till" ökad inflation. Det är det som är inflation.
Stigande priser/prisinflation är ett symtom av ökad mängd pengar/inflation.
 

moddlaren

Avliden medlem
Gick med
13 Dec 2016
Ort
i skogen
Hoj
YZF1000R
Europeiska Centralbanken sa nu att det kommer flera ränte höjningar o detta kommer fortsätta till inflationen avstanbar/backar. ?? 9% till då
 

Raderad medlem 51742

Guest
Tyckte den här inlästa artikeln var bra, apropå det jag skrev ovan:

 

moddlaren

Avliden medlem
Gick med
13 Dec 2016
Ort
i skogen
Hoj
YZF1000R
Tyckte den här inlästa artikeln var bra, apropå det jag skrev ovan:

Mycket intressant.
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Tyckte den här inlästa artikeln var bra, apropå det jag skrev ovan:

Jäklar vad bra.
Om man bara tar det ett pyttepytte steg längre så är det snudd på precis Österrikisk ekonomi som matchar som handen i handsken. Eller snarare, om någon bara visar var den dörren står så är det det som artikeln handlar om/efterfrågar, till synes utan att riktigt veta om det.

Tips.
Mises stora verk "Human Action" finns sedan en tid på svenska och heter då "Mänskligt handlande". Finns på adlibris tex.
Hoppes bok "Economic Science and the Austrian method" finns översatt till svenska HÄR.
 

Raderad medlem 51742

Guest
Jäklar vad bra.
Om man bara tar det ett pyttepytte steg längre så är det snudd på precis Österrikisk ekonomi som matchar som handen i handsken. Eller snarare, om någon bara visar var den dörren står så är det det som artikeln handlar om/efterfrågar, till synes utan att riktigt veta om det.

Tips.
Mises stora verk "Human Action" finns sedan en tid på svenska och heter då "Mänskligt handlande". Finns på adlibris tex.
Hoppes bok "Economic Science and the Austrian method" finns översatt till svenska HÄR.
Sorry för långt svar som balanserar på gränsen till off-topic, men jag lovar att koppla till trådens ämne längre ner i svaret :)

Kort svar: Ja, artikeln är riktigt bra och jag tror jag håller med om somligt i den österrikiska skolan, framför allt när det betydelsen av incitament, värdet av en fri marknad och kritiken mot den övertro på centrala regleringar och förmågan att kunna förutse skeenden som finns i andra ekonomiska skolor (och ideologier), inte minst när dessa ger sken av att vara empiriska vetenskaper trots att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Däremot blir von Mises deduktiva ansats väldigt begränsat i förhållande till den komplexitet som omger och kännetecknar mänskligt handlande på en marknad. Jag delar i stort sett problemformuleringen, men inte lösningen.

Det längre svaret:

Jag kan tycka att teorierna från den österrikiska skolan (som jag förstått dem) blir rätt snäva och förenklade när det gäller (i likhet med bl.a. Ayn Rands tankegångar) synen på individen som rationell och de axiomatiska antagandena kring bl.a. att det optimala utfallet uppnås enbart genom att fria individer agerar med utgångspunkt i sitt eget intresse. Det stämmer inte riktigt med hur nutida forskning ser på hur människor och komplexa adaptiva system fungerar.

Själv är jag (som jag var inne på i tidigare inlägg) mer intresserad av hur man kan förstå ekonomi och andra samhällsfrågor mer ur ett komplexitetsperspektiv och göra det möjligt att tillämpa naturvetenskapliga angreppssätt för att förstå möjliga sätt att agera i en komplex miljö. Inte bara individuellt, utan också att man i olika former av gemenskaper som finns i ett samhälle kan resonera kring vad som är en mer önskvärd riktning att röra sig mot i en viss kontext och givet de möjligheter som står till buds. Dvs mer mot att förstå nuläget som det är och mindre av ideologiskt färgade och av människan påhittade "naturlagar" för sådant som inte är naturlagar.

Frågan om individens frihet ser jag inte som varken en naturlag eller moralfilosofiskt axiom utan mer som en "enabling constraint" ett mänskligt påhitt som de flesta sätter ett mycket stort (kanske det största) värde i, därför att det evolutionärt har skapat förutsättningar för välstånd och välfungerande samhällen över tid.

Ett försök att resonera kring räntans utveckling genom att kombinera ovanstående tankegångar med fysikens constructor theory jag tog upp i tidigare inlägg liksom med von Mises tankar om incitament (som jag tolkat dem) skulle kunna vara ungefär så här:

I ett ekonomiskt system som ränte- och bostadsmarknaden finns det närmast oändligt antal olika utfall som kan uppnås genom interaktionerna mellan marknadens aktörer. Dessa interaktioner påverkas av bl.a. incitament, ibland i direkta orsak-verkanssamband (tänk biljardbollar som studsar mot varandra på ett förutsägbart sätt), men oftast i ett mycket komplext samspel som bl.a. ger upphov till nya egenskaper i systemet som inte fanns där innan (s.k. emergens), men där det idag är mycket svårt att förutse fullt ut hur sådana egenskaper uppstår, liksom vilka negativa oförutsedda konsekvenser som också kan uppstå. Utfallet beror alltså inte bara på aktörens agerande och dess intention utan i hög grad också på sammanhanget.

Om vi med hjälp av bl.a. Constructor Theory skulle kunna säga vilka utfall som är möjliga/omöjliga respektive hur det går att sänka energiåtgången som krävs för att påverka systemet till att generera ett mer gynnsamt utfall skulle vi kanske bättre kunna dels förutse utvecklingen framåt, dels bättre förstå hur man kan skapa rätt incitament liksom hur man som aktör kan agera på marknaden.


Mycket av resonemanget är ju egentligen sunt förnuft (tänk: vattnet rinner alltid enklaste vägen), men det knepiga har ju varit hittills att det har varit svårt att ta sig an problemet naturvetenskapligt, vilket har gjort (min tolkning) att ekonomiska teorier istället blivit starkt färgade av ideologi och moralfilosofiska resonemang för att ändå kunna skapa någon typ av ramverk som det går att agera utifrån. Detta har då snarare än vetenskap byggt på människors upplevelser och berättelser över tid kombinerat med filosofiska resonemang, vilket i sig inte är fel utan snarare än del av den mänskliga utvecklingen, men ändå något annat än vetenskap.

Jag gillar att läsa en hel del och det skulle nog vara intressant att fördjupa mig mer i von Mises och den österrikiska skolan, inte minst för att jag kan ha missuppfattat saker, men samtidigt finns det en begränsning i hur mycket som går att plöja igenom. Vad är det som gör böckerna du refererade till extra läsvärda i relation till det här ämnet, anser du @zoda ?
 
Last edited by a moderator:

Raderad medlem 51742

Guest
Tips.
Mises stora verk "Human Action" finns sedan en tid på svenska och heter då "Mänskligt handlande". Finns på adlibris tex.
Hoppes bok "Economic Science and the Austrian method" finns översatt till svenska HÄR.
På din inrådan har hag nu läst Hoppes bok (Human Action får vänta - 900 sidor är lite att bita i). Mer filosofisk än jag hade trott.

Det som gjorde mig nyfiken är utgångspunkten i handlingsteori.

Råkade ha boken nedan på skrivbordet som även den är inom handlingsteori och som i likhet med Hoppe och von Mises även utgår en del från bl.a. Kant, men som bygger vidare därifrån på ett lite annat sätt genom att utgå från analysen av komplexa adaptiva system för att lösa problemen inom handlingsteorin.

Juarreros utgångspunkt ser jag som mer kompatibel med naturvetenskapen och tillämpningen av den vetenskapliga metoden och skulle kanske kunna ses som ett bidrag till att göra den mer tillämpbar inom samhällsvetenskaperna med utgångspunkt i komplexitetsteori. Se exempelvis det jag skrev tidigare om Constructor Theory i fysiken - det relaterar till detta. Även de senaste årens landvinningar inom neurovetenskapen ger oss en allt bättre förståelse för området.

Jag tror personligen att ifall man skall göra anspråk på att förbättra ekonomisk teori måste man göra det möjligt att närma sig naturvetenskapen den vetenskapliga metoden och göra den mer tillämpbar snarare än att fjärma sig från den. I annat fall är det för lätt att teorierna (såväl som kritiken av dem) kan avfärdas som ideologisk (vilket är ett av problemen idag).

Om du orkar läsa Dynamics in Action (ingen lättläst bok, men du har ju bevisligen både förmåga och intresse av att ta in Hoppes filosofiska resonemang, sådå fixar du denna också) tror jag du kommer se en hel del likheter i de filosofiska referenserna och utgångspunkterna med Hoppe och von Mises, även om slutsatserna blir annorlunda.

IMG_1562.jpg
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Kul CFr. Det märks att du tänkt ett par varv iaf.
Jag kan tycka att teorierna från den österrikiska skolan (som jag förstått dem) blir rätt snäva och förenklade när det gäller (i likhet med bl.a. Ayn Rands tankegångar) synen på individen som rationell och de axiomatiska antagandena kring bl.a. att det optimala utfallet uppnås enbart genom att fria individer agerar med utgångspunkt i sitt eget intresse. Det stämmer inte riktigt med hur nutida forskning ser på hur människor och komplexa adaptiva system fungerar.
Ja alltså, rationell och rationell, det spelar väl egentligen ingen roll tänker jag. Iaf inte om vi accepterar det att alla våra handlingar görs med syfte av att öka vår tillfredsställelse, vi använder medel för att nå våra mål. Så i den mån det utifrån kan te sig dumt av dig att agera på ett visst sätt så gör du det om - och endast om - det ger dig ökad tillfredsställelse. Köper vi det så skulle jag säga att alla handlingar de facto är rationella när de sker.

Och dessutom, iom att värde är subjektivt så är det ingen på hela planeten som kan säga att du agerade orationellt/att du skulle agerat på ett annat sätt. Ingen vet exakt din moral, dina värderingar och vad du känner vid en viss tidpunkt.

Och så det med värde då. Från boken du just läst:
...varje gång per-son A och B genomför en frivillig transaktion måste de båda för-vänta sig att vinna på det. De måste ha omvända värderingar för de varor och tjänster som erbjuds så att A värderar vad han får från B mer än vad han värderar det han ger, och B måste värdera samma saker tvärtom.
Det "optimala" utfallet ges därmed av frivilligt utbyte. Mitt intresse är just mitt intresse och mitt intresse kan i vissa fall vara att hjälpa andra(med deras intressen). Komplexa system eller ej.
Utan tvång så blir det optimalt.
Själv är jag (som jag var inne på i tidigare inlägg) mer intresserad av hur man kan förstå ekonomi och andra samhällsfrågor mer ur ett komplexitetsperspektiv och göra det möjligt att tillämpa naturvetenskapliga angreppssätt för att förstå möjliga sätt att agera i en komplex miljö. Inte bara individuellt, utan också att man i olika former av gemenskaper som finns i ett samhälle kan resonera kring vad som är en mer önskvärd riktning att röra sig mot i en viss kontext och givet de möjligheter som står till buds. Dvs mer mot att förstå nuläget som det är och mindre av ideologiskt färgade och av människan påhittade "naturlagar" för sådant som inte är naturlagar.

Frågan om individens frihet ser jag inte som varken en naturlag eller moralfilosofiskt axiom utan mer som en "enabling constraint" ett mänskligt påhitt som de flesta sätter ett mycket stort (kanske det största) värde i, därför att det evolutionärt har skapat förutsättningar för välstånd och välfungerande samhällen över tid.

Ett försök att resonera kring räntans utveckling genom att kombinera ovanstående tankegångar med fysikens constructor theory jag tog upp i tidigare inlägg liksom med von Mises tankar om incitament (som jag tolkat dem) skulle kunna vara ungefär så här:

I ett ekonomiskt system som ränte- och bostadsmarknaden finns det närmast oändligt antal olika utfall som kan uppnås genom interaktionerna mellan marknadens aktörer. Dessa interaktioner påverkas av bl.a. incitament, ibland i direkta orsak-verkanssamband (tänk biljardbollar som studsar mot varandra på ett förutsägbart sätt), men oftast i ett mycket komplext samspel som bl.a. ger upphov till nya egenskaper i systemet som inte fanns där innan (s.k. emergens), men där det idag är mycket svårt att förutse fullt ut hur sådana egenskaper uppstår, liksom vilka negativa oförutsedda konsekvenser som också kan uppstå. Utfallet beror alltså inte bara på aktörens agerande och dess intention utan i hög grad också på sammanhanget.

Om vi med hjälp av bl.a. Constructor Theory skulle kunna säga vilka utfall som är möjliga/omöjliga respektive hur det går att sänka energiåtgången som krävs för att påverka systemet till att generera ett mer gynnsamt utfall skulle vi kanske bättre kunna dels förutse utvecklingen framåt, dels bättre förstå hur man kan skapa rätt incitament liksom hur man som aktör kan agera på marknaden.
Jag köper hela intresset osv för detta fram till sista meningen. Vem skulle kunna skapa rätt incitament? Och hur då?
Tänker man sig att det mer skulle kunna handla om att ge förslag på agerande?

Värde är ju inte kvantifierbart. Både du och jag kanske köper bananer istf äpplen. Men ingen kan säga hur mycket du eller jag värderar bananer eller äpplen eller om du värderar bananer högre/lägre än mig respektive äpplen högre/lägre än mig.
Inte ens du kan säga hur mycket du värderar olika frukter, du kan bara rangordna frukter i en viss ordning. Jag kan göra detsamma men det är inget som säger att frukt nummer ett på din lista är mer eller mindre värd än frukt nummer ett på min lista.

Och hur stor roll för mitt beslut att köpa bananer ist äpplen beror min frukostmacka med leverpastej på tex? Det är ju oändligt många variabler som påverkar 8 miljarder människor hela tiden och varje sekund som går förändras dessa variabler.
Det vi kan säga är att både du och jag, just då det skedde, värderade bananer över äpplen. Inte mer än så.
Och jag köpte bananerna till farmor som hon bett om, snäll som jag är. Själv tycker jag om äpplen mer än bananer men just vid detta tillfälle var frukten inte till mig själv.

Så. Hur i helsefyr ska man samla in sån data empiriskt och få nånting vettigt utav det? Intressant och sådär och jag är ju ingen stor tänkare så jag är väl bara negativ men nog fan känns det som en rejäl uppförsbacke att få det till något bra.

Vad är det som gör böckerna du refererade till extra läsvärda i relation till det här ämnet, anser du @zoda ?
Det var några ord som triggade och så poppade de upp i huvudet när jag lyssnade på artikeln. Minns inte vilka ord men något är jag mlm säker upprepades några gånger.
 
Last edited:

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Om du orkar läsa Dynamics in Action (ingen lättläst bok, men du har ju bevisligen både förmåga och intresse av att ta in Hoppes filosofiska resonemang, sådå fixar du denna också) tror jag du kommer se en hel del likheter i de filosofiska referenserna och utgångspunkterna med Hoppe och von Mises, även om slutsatserna blir annorlunda.

View attachment 479633
Fanns inte på bibblan. Du har ingen annan mer lättläst man kan börja med som grund bara?
 

Raderad medlem 51742

Guest
Ja alltså, rationell och rationell, det spelar väl egentligen ingen roll tänker jag. Iaf inte om vi accepterar det att alla våra handlingar görs med syfte av att öka vår tillfredsställelse, vi använder medel för att nå våra mål. Så i den mån det utifrån kan te sig dumt av dig att agera på ett visst sätt så gör du det om - och endast om - det ger dig ökad tillfredsställelse. Köper vi det så skulle jag säga att alla handlingar de facto är rationella när de sker.
Ja, att uppfylla ett mål brukar ju vara syftet med en handling. Gör man definitionen av ordet "rationell" på det sättet låter det rimligt att säga att alla handlingar är rationella.

Och dessutom, iom att värde är subjektivt så är det ingen på hela planeten som kan säga att du agerade orationellt/att du skulle agerat på ett annat sätt. Ingen vet exakt din moral, dina värderingar och vad du känner vid en viss tidpunkt.
Med ovanstående definition av rationell låter det som ett rimligt resonemang.

Och så det med värde då. Från boken du just läst:

Det "optimala" utfallet ges därmed av frivilligt utbyte. Mitt intresse är just mitt intresse och mitt intresse kan i vissa fall vara att hjälpa andra(med deras intressen). Komplexa system eller ej.
Utan tvång så blir det optimalt.

Om man med optimalt utfall menar alla utfall som kan uppstå som ett resultat av att en individ har agerat för att uppnå ett subjektivt mål (alla medvetna handlingar) så kan jag tänka mig att det går att definiera optimalt utfall på det sättet, så länge det subjektiva målet kan anses vara vadhelst som fick en att agera. Sedan är ju inte alla mål man agerar utifrån därmed per definition sådana att man ens själv skulle anse att de gav ett optimalt utfall. Vi agerar ofta instinktivt, gör diverse tankefel, är begränsade till de sinnesintryck och kunskap vi hade vid agerandet osv.


Jag köper hela intresset osv för detta fram till sista meningen. Vem skulle kunna skapa rätt incitament? Och hur då?
Tänker man sig att det mer skulle kunna handla om att ge förslag på agerande?
Ja, det låter som en tänkbar tillämpning. Det kräver förstås att man även väger in värderingen av olika utfall och inte bara stannar vid alla utfall som är resultatet av en människas handling. Sedan kan förstås sammanhanget variera. Det kan handla om att en individ kan förstå vad de tänkbara effekterna av dennes agerande blir eller kan bli och då kunna föra ett resonemang om hur förutsättningar kan förändras för att fler av effekterna som denne anser som positiva skall uppstå och färre av de som denne anser som negativa.

I ett sammanhang där effekten av handlingar uppstår i ett komplext och dynamiskt samspel mellan flera människor blir resonemanget liknande, men då blir det dessa människor som har ett gemensam resonemang för att förstå vad som händer (situational awareness), hur det påverkar individuella respektive gemensamma mål, vad som är en önskvärd riktning att röra sig mot för att få fler gynnsamma och färre icke gynnsamma effekter och sedan se vad som går att förändra i förutsättningarna så att det blir lägre energiåtgång att agera på ett sätt som ger ett bättre utfall.

Värde är ju inte kvantifierbart. Både du och jag kanske köper bananer istf äpplen. Men ingen kan säga hur mycket du eller jag värderar bananer eller äpplen eller om du värderar bananer högre/lägre än mig respektive äpplen högre/lägre än mig.
Inte ens du kan säga hur mycket du värderar olika frukter, du kan bara rangordna frukter i en viss ordning. Jag kan göra detsamma men det är inget som säger att frukt nummer ett på din lista är mer eller mindre värd än frukt nummer ett på min lista.

Och hur stor roll för mitt beslut att köpa bananer ist äpplen beror min frukostmacka med leverpastej på tex? Det är ju oändligt många variabler som påverkar 8 miljarder människor hela tiden och varje sekund som går förändras dessa variabler.
Det vi kan säga är att både du och jag, just då det skedde, värderade bananer över äpplen. Inte mer än så.
Och jag köpte bananerna till farmor som hon bett om, snäll som jag är. Själv tycker jag om äpplen mer än bananer men just vid detta tillfälle var frukten inte till mig själv.

Håller i stort med.

Så. Hur i helsefyr ska man samla in sån data empiriskt och få nånting vettigt utav det? Intressant och sådär och jag är ju ingen stor tänkare så jag är väl bara negativ men nog fan känns det som en rejäl uppförsbacke att få det till något bra.
Det är ju här von Mises och Hoppe har poänger i sin kritik av empirismen inom ekonomi och samhällsvetenskaperna. Ett sätt att beskriva den problematiken är svårigheter att göra generaliserbara förutsägelser på sammanhang som är komplexa, där effekter är emergenta och där man omöjligen kan ha koll på, än mindre kontrollera, alla förutsättningar som påverkar utfallet (visst var det väl för övrigt von Mises som tog upp det s.k. beräkningsproblemet som ett av skälen till att kommunismen aldrig skulle kunna funka?).

Det innebär dock inte att komplexa sammanhang inte går att påverka och till viss del förutse. Snarare är det vad vi människor och naturen gör precis hela tiden, utan att vi tänker på det. Skulle vi inte ha förmåga att agera i komplexitet skulle vi inte ens lyckas stiga ur sängen och ta oss till jobbet på morgonen. Här får man vända sig till komplexitetsvetenskapen som ännu är en relativt ung vetenskap, men där senaste årens landvinningar som görs inom naturvetenskaperna (t ex neurovetenskapen, det jag tog upp ang. constructor theory i fysiken m.m.) gör att det blir allt bättre förutsättningar för att förstå hur vi på ett mer naturvetenskapligt sätt skall kunna förhålla oss till komplexa adaptiva system som ekonomi och där von Mises och Hoppe hade helt rätt i att dagens approach inte fungerar.

Fanns inte på bibblan. Du har ingen annan mer lättläst man kan börja med som grund bara?
Finns många böcker i skärningen komplexitetsvetenskap/filosofi, men kommer inte på rak arm på någon som är relevant för denna diskussionen på samma sätt som Juarreros bok och tyvärr brukar inte dessa böcker vara varken speciellt lättlästa eller finnas på bibliotek. Men Dynamics in Action finns på Amazon iaf.

Om du är mer intresserad av grunderna i komplexitetstänkande i stort eller inom andra sammanhang och bortanför den här diskussionen kanske jag kan komma på nåt som är mer lättläst. Skicka ett DM i såna fall om vad du specifikt är intresserad av så kanske jag kan skaka fram något.
 
Last edited by a moderator:

TomK

hela världen är min rejsingbana
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Uppsala
Hoj
Kawa ZZR1400 och en moppe...
Dags att lägga om ett av lånen för huset. 3 av 4 lån (de är delade i mindre bitar med spridning i bindningstid) ligger på ca 1,5% i ränta, men det som ska bindas om kommer att landa på mer än 4% nu oavsett tid.

Det är ingen liten höjning det... Vad fan ska man göra? Ringa banken och säga nej bara?

Funderar på om det är vettigt att låsa på maxtid 10 år om räntan fortsätter uppåt eller om det kommer att svänga innan dess?
 

Markus

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Jan 2004
Ort
Area 08
Hoj
KTM
Dags att lägga om ett av lånen för huset. 3 av 4 lån (de är delade i mindre bitar med spridning i bindningstid) ligger på ca 1,5% i ränta, men det som ska bindas om kommer att landa på mer än 4% nu oavsett tid.

Det är ingen liten höjning det... Vad fan ska man göra? Ringa banken och säga nej bara?

Funderar på om det är vettigt att låsa på maxtid 10 år om räntan fortsätter uppåt eller om det kommer att svänga innan dess?
Jag hade låtit det ligga på rörligt tills vidare. De gissningar jag har hört indikerar att det toppar om ett år och sedan börjar falla tillbaka.
Men som vanligt vet ingen.
 

fleece

fleece
Gick med
23 Oct 2004
Ort
nybro
Hoj
Z1000SX -14/ KX250F -14/ SX250 -13
Jag hade låtit det ligga på rörligt tills vidare. De gissningar jag har hört indikerar att det toppar om ett år och sedan börjar falla tillbaka.
Men som vanligt vet ingen.


Jag hade nog gjort samma testat ett tag köra rörligt. Sist jag pratade med en bankgubbe så tror/hoppas dom på att det inte blir så långvarig svacka deras spekulationer är att inflationen börjar gå åt rätt håll detta året.
Men givetvis är det ingen som vet hur det går.

Jag har mina huslån rörligt men har inte så mycket belånat så det kvittar
 

n_andersson

Sporthojsnörd
Gick med
25 Sep 2007
Ort
Bengtsfors
Hoj
Night Rod. kawa 450
Dags att lägga om ett av lånen för huset. 3 av 4 lån (de är delade i mindre bitar med spridning i bindningstid) ligger på ca 1,5% i ränta, men det som ska bindas om kommer att landa på mer än 4% nu oavsett tid.

Det är ingen liten höjning det... Vad fan ska man göra? Ringa banken och säga nej bara?

Funderar på om det är vettigt att låsa på maxtid 10 år om räntan fortsätter uppåt eller om det kommer att svänga innan dess?
Sitter i samma sits som dig. En del av bolånet löper ut i februari. Hade 1.6 i ränta på det o de verkar hamna på lite över 4 nu. Vad gör man ??
 

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Vill man veta vad marknaden samlat tror om framtida räntor så kan man titta på 10års räntan.

Idag är vi varken i en djup depression med extremt nertryckta räntor eller på en överhettad marknad där räntorna brukar toppa.

Jag tror att det bästa råd man kan ge någon idag är att titta på marginalerna i den egna ekonomin. Tål hushållet några procentenheter högre ränta så kan man ju alltid gambla med valet av ränta. Men annars ska man nog betrakta bunden ränta som en slags försäkring.

Har hushållet små marginaler så är det nog en väldigt god ide att binda räntan på 10 år. Då "vet" man sina frmatida kostnader och även om riksbanken skulle fortsätta höja räntan kan man sova gott om natten.
Om 10 år har inflationen gjort sitt för lönen och då kommer en eventuellt hög ränta inte svida lika mycket.

Baksidan med att binda är förstås om räntorna skulle falla neråt så har man ju bundit sig att fortsätta betala den överenskomna räntan.

Utöver det så kommer det ju in aspekter som eventuella framtida försäljningar av bostaden. Om räntan gått upp och man har bunden ränta så är säkert nästa ägare villig att överta lånen men om räntan fallit så åker man ju på att betala ränteskillnad till banken.
 

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Vad är en normal ränta? Så här ser historiken ut för den rörliga räntan, och man kan väl påminna om att 1992 vid spiken uppåt var då kronan släpptes ifrån den tidigare fasta växelkursen.

350 månaders medelnivå är 2.85% och idag är den alltså 2.35%.

 

Bifogat

  • 3man.png
    3man.png
    27.5 KB · Visningar: 11
Nyheter
Svedea vinner SKI:s utmärkelse ”Sveriges nöjdaste privatkunder” – igen

Försäkringsbolaget Svedea f...

2025 års Kawasaki Z900 uppdateras

Inför 2025 års säsong är Ka...

Indian Springfield SE

Indian Springfield var en h...

Nya Triumph Speed Twin 

Mitt i Triumphs fauna av ho...

MV Agusta firar med Ottantesimo Collection

Screenshot MV Agusta fir...

Helt ny Scout Sixty tillbaka

Nya Scout Sixty importeras ...

BMW visar upp Concept F 450 GS

BMW Motorrad har visat upp ...

Sena 60S intercom

Sena 60 S med förbättrad Me...

Triumph Speed Triple 30 år

Tiden flyger, som man säger...

Nytt varumärke för elmotorcyklar från Royal Enfield

Royal Enfield har tagit ste...

Top