Bolån - räntans utveckling i framtiden

Tegel1432

Gudomlig sporthojare
Gick med
23 Sep 2019
Ort
Nej
Hoj
Flera
Tänker på det här med att investera i silver, guld och annat 'ädelt', det duger inte när en katastrof kastat oss tillbaka 2000 år. Guld och mineraler räknas bara som resurs i ett ekonomiskt fungerande samhälle där det finns något slags behov av ämnet. Tex om bankerna går omkull men folk fortfarande har sparade pengar att handla med, och det finns affärer/verksamheter som tar emot pengar. Det är dock i slutfasen av det ekonomiska samhället, innan det fallerat totalt.

När pengar inte längre gäller som valuta, eftersom du inte längre kan handla i en affär, ingen vill ha dina pengar, gäller inte guld heller. För att vad ska du göra med guldet? Äta det? I den situationen gäller endast användbara saker. Överlevnadsvilkor i en fallen värld är främst mat och medicin, detta blir valutan tillsammans med andra råvaror som grödor, frön, enkla vapen och redskap, och kunskapen att använda dessa. Kläder, cyklar, kärror av olika slag är sekundära prylar, sånt blir lyx. Skjutvapen blir väl också en lyx, vi måste kunna gjuta kulor, återanvända hylsor, skapa tändhattar och krut. Kol, svavel och salpeter kommer således att bli just valuta, och man kommer att döda för ett kulpress-verktyg.

Vi kommer behöva lära oss göra upp eld smidigt, att jaga och ta hand om bytet, att så grödor och sedan skörda dom. Vi kommer att bli lantbrukare, jägare, soldater. För det kommer bli bråk, en jävlar massa bråk om resurserna. Och vi kommer att prioritera, diskriminera och favorisera vem vi lever med på ett helt annat sätt än idag.

En ensam kvinna kommer inte att klara sig, inte heller hennes barn. Dom gamla och dom sjukliga kommer att dö först. Ganska snart kommer inga diabetiker och dialytiker finnas kvar. Hur gör du om du är ensam och bryter benet? Du kommer inte kunna jaga på en månad, efter tre dagar är du för svag för att ens försvara dig mot en liten bäver som biter dig i låret så att du förblöder. Hjärtmedicin och blodtryckstabletter? Tjena.

Döden blir en befrielse för många, ett liv kommer inte vara värt något och tillvaron kommer att vara som i många av dom spel vi idag spelar på dator - "försök 1 ajdå, försök 2 fan i helvete, försök 3 hoppsan .. game over.

Bäst på att överleva blir dom med ADHD som vi idag anser vara hyperaktiva, dom med konstigt mycket energi som verkar alldeles för envisa. Intellektuella egenskaper kommer inte längre ha en plats i det nya samhället, möjligtvis i poetiska sammanhang kring lägerelden. Jurister och ekonomer kan hänga med om dom följer gruppen och gör som dom blir tillsagda. Vintrarna blir hårda, veganer och vegetarianer kommer inte klara av kylan utan fettet från kött, allergiker och astmatiker kommer få det mycket svårt här i norr.

Får du ryggskott när din grupp blir jagad av en björn? Ja, då blir du hjälten som håller björnen mätt i tre dagar.

Att ta tillvara på rätt saker för en primitiv värld, resurser som blir avgörande för vår fortlevnad, kommer att spela en viktig roll. Glöm bilen, hojen, elverktygen och ipadden, ta ryggsäcken, vattenflaskan, nåt snöre, kniven och batongen istället. Kanske en filt och tält om du har. .. plundra Jula och Biltema.
Ditt exempel är något extremt men ska vi leka med tanken att allt kollapsar och vi kastas tillbaka 2000 år i utvecklingen så är det just guld och silver som användes som valuta då.
Man kan då börja prata om intrinsikalt värde med mera men det är mer en filosofisk diskussion.

Guld har ett värde pga av dess förmåga att vara ”hårda pengar”, delbar, sällsynt, beständig. Det kommer alltid behövas någon form av universellt accepterade pengar. I ditt dystopiska scenario kommer folk inte välja att bedriva endast byteshandel med användbara saker. Det är opraktiskt och det är otroligt svårt att prissätta.

I ditt exempel hade jag valt guld alla dagar i veckan. Nu ser jag inte någon realistisk anledning att det skulle bli så. teknisk utveckling försvinner inte för att ekonomin havererar.
 

moddlaren

Avliden medlem
Gick med
13 Dec 2016
Ort
i skogen
Hoj
YZF1000R
Vad handlar det om?
USA:s så kallade skuldtak, en gräns för hur mycket staten får låna. Skuldtaket kom till i början på 1900-talet och är för närvarande på drygt 31 000 miljarder dollar. Mer än så får staten inte låna.

Taket har höjts återkommande av politikerna i kongressen, som ansvarar för frågan. Länge skedde det närmast rutinmässigt: när staten närmade sig taket höjdes gränsen, och staten fick fortsätta låna. Det har fått många att ifrågasätta vad skuldtaket överhuvudtaget ska vara till för.

Men de senaste åren har dessa höjningar blivit alltmer politiserade. Dessutom är kongressen just nu jämnt delad mellan de båda partierna på ett sätt som gör att inget parti har egen makt över frågan. Republikanerna har en knapp majoritet i representanthuset, Demokraterna har en tunn majoritet i senaten.

Två problem gör frågan akut. Dels måste skuldtaket höjas före 1 juni, annars tvingas staten ställa in vissa betalningar.

Och dels verkar en lösning vara långt borta.

Vad händer om USA tvingas ställa in betalningarna?
Den frågan har i många år främst setts som akademisk – senaste gången det var nära att hända, 2011, blev resultatet sänkt amerikanskt kreditbetyg från AAA till AA+ från Standard & Poor’s. I praktiken är det en prestigefråga.

Bakgrunden är två omständigheter. Den amerikanska federala staten har i många decennier spenderat mer än den haft i intäkter. Ständiga budgetunderskott har finansierats med upplåning, vilket gett en svällande statsskuld.

Lösningen för att komma tillrätta med detta är enkel, åtminstone i teorin. Antingen kan politikerna kapa i utgifterna, eller höja intäkterna – vilket innebär höjda skatter – eller helst en kombination av båda.

Men republikanska politiker vägrar rutinmässigt höja några skatter, och demokrater är lika ovilliga att kapa i utgifterna.

Den andra omständigheten är att amerikanska statspapper allmänt betraktas som grundbulten i det internationella finansiella systemet. De anses av investerare vara världens säkraste investering, på antagandet att USA inte kan gå i konkurs.

Och nu är det trots allt just det som är på väg att hända.

Så varför kan de inte höja skuldtaket den här gången?
Det alltmer polariserade politiska läget i Washington gör risken högre nu än förra gången det var allvarlig kris, 2011. Partiernas små majoriteter i båda kamrarna gör det än mer komplicerat.

Kevin McCarthy, den republikanska talmannen i representanthuset, lade fram ett budgetförslag tidigare i år som han menade var en lösning framåt. Partiet krävde kapade utgifter, fast inte inom försvaret, pensionssystemet Social Security och en del andra områden. Om de besparingarna genomfördes skulle, menade McCarthy, hans parti tillåta en höjning av skuldtaket.

Till osäkerheten hör att det är oklart om McCarty ens hade sitt eget parti bakom sig för den lösningen.

President Biden och Demokraterna tvärvägrade. En höjning av skuldtaket ska inte villkoras av några nedskärningar, deklarerade Vita huset. Dessutom argumenterar Demokraterna för att statens skulder, som den behöver låna för att betala räntorna på, är resultatet av både republikanska och demokratiska politiska beslut. Båda partier har alltså del i den uppkomna skuldkrisen.

Så vad händer i juni?
Egentligen passerade USA:s statsskuld skuldtaket redan i början av året. Finansdepartementet har därefter använt vad som kallas ”extraordinära åtgärder” i bokföringen för att kunna fortsätta fungera.

Nästa deadline är mer komplicerad. Enligt finansministern Janet Yellen måste staten från den 1 juni börja prioritera vilka skulder den fortsätter betala och vilka den tvingas ställa in betalningarna på. Det innebär i praktiken en teknisk konkurs, helt eller delvis.

Vad som sker då vet ingen – det har aldrig hänt förut. Men börs- och finansexperter befarar stora börsras, potentiell recession och allmän oreda på finansmarknaderna om den amerikanska staten i praktiken ställer in betalningarna.

Att nervositeten ännu inte syns särskilt mycket på börser och räntemarknader beror på att politikerna i Washington hittills alltid lyckats hantera saken, om än i elfte timmen.

Biden och McCarthy är planerade att träffas under tisdagen för att försöka lösa skuldtakshärvan den här gången också. Om de lyckas är oklart – och tiden de har på sig är på väg att rinna ut.
 

Ulvhamne

Kraschmongo
Personal
Gick med
16 Oct 2010
Ort
Byhålan
Hoj
Literklubba, tjejhundra, och pendlarmoppe
Vad handlar det om?
USA:s så kallade skuldtak, en gräns för hur mycket staten får låna. Skuldtaket kom till i början på 1900-talet och är för närvarande på drygt 31 000 miljarder dollar. Mer än så får staten inte låna.

Taket har höjts återkommande av politikerna i kongressen, som ansvarar för frågan. Länge skedde det närmast rutinmässigt: när staten närmade sig taket höjdes gränsen, och staten fick fortsätta låna. Det har fått många att ifrågasätta vad skuldtaket överhuvudtaget ska vara till för.

Men de senaste åren har dessa höjningar blivit alltmer politiserade. Dessutom är kongressen just nu jämnt delad mellan de båda partierna på ett sätt som gör att inget parti har egen makt över frågan. Republikanerna har en knapp majoritet i representanthuset, Demokraterna har en tunn majoritet i senaten.

Två problem gör frågan akut. Dels måste skuldtaket höjas före 1 juni, annars tvingas staten ställa in vissa betalningar.

Och dels verkar en lösning vara långt borta.

Vad händer om USA tvingas ställa in betalningarna?
Den frågan har i många år främst setts som akademisk – senaste gången det var nära att hända, 2011, blev resultatet sänkt amerikanskt kreditbetyg från AAA till AA+ från Standard & Poor’s. I praktiken är det en prestigefråga.

Bakgrunden är två omständigheter. Den amerikanska federala staten har i många decennier spenderat mer än den haft i intäkter. Ständiga budgetunderskott har finansierats med upplåning, vilket gett en svällande statsskuld.

Lösningen för att komma tillrätta med detta är enkel, åtminstone i teorin. Antingen kan politikerna kapa i utgifterna, eller höja intäkterna – vilket innebär höjda skatter – eller helst en kombination av båda.

Men republikanska politiker vägrar rutinmässigt höja några skatter, och demokrater är lika ovilliga att kapa i utgifterna.

Den andra omständigheten är att amerikanska statspapper allmänt betraktas som grundbulten i det internationella finansiella systemet. De anses av investerare vara världens säkraste investering, på antagandet att USA inte kan gå i konkurs.

Och nu är det trots allt just det som är på väg att hända.

Så varför kan de inte höja skuldtaket den här gången?
Det alltmer polariserade politiska läget i Washington gör risken högre nu än förra gången det var allvarlig kris, 2011. Partiernas små majoriteter i båda kamrarna gör det än mer komplicerat.

Kevin McCarthy, den republikanska talmannen i representanthuset, lade fram ett budgetförslag tidigare i år som han menade var en lösning framåt. Partiet krävde kapade utgifter, fast inte inom försvaret, pensionssystemet Social Security och en del andra områden. Om de besparingarna genomfördes skulle, menade McCarthy, hans parti tillåta en höjning av skuldtaket.

Till osäkerheten hör att det är oklart om McCarty ens hade sitt eget parti bakom sig för den lösningen.

President Biden och Demokraterna tvärvägrade. En höjning av skuldtaket ska inte villkoras av några nedskärningar, deklarerade Vita huset. Dessutom argumenterar Demokraterna för att statens skulder, som den behöver låna för att betala räntorna på, är resultatet av både republikanska och demokratiska politiska beslut. Båda partier har alltså del i den uppkomna skuldkrisen.

Så vad händer i juni?
Egentligen passerade USA:s statsskuld skuldtaket redan i början av året. Finansdepartementet har därefter använt vad som kallas ”extraordinära åtgärder” i bokföringen för att kunna fortsätta fungera.

Nästa deadline är mer komplicerad. Enligt finansministern Janet Yellen måste staten från den 1 juni börja prioritera vilka skulder den fortsätter betala och vilka den tvingas ställa in betalningarna på. Det innebär i praktiken en teknisk konkurs, helt eller delvis.

Vad som sker då vet ingen – det har aldrig hänt förut. Men börs- och finansexperter befarar stora börsras, potentiell recession och allmän oreda på finansmarknaderna om den amerikanska staten i praktiken ställer in betalningarna.

Att nervositeten ännu inte syns särskilt mycket på börser och räntemarknader beror på att politikerna i Washington hittills alltid lyckats hantera saken, om än i elfte timmen.

Biden och McCarthy är planerade att träffas under tisdagen för att försöka lösa skuldtakshärvan den här gången också. Om de lyckas är oklart – och tiden de har på sig är på väg att rinna ut.
Mjaeh, det är ju inte första gången de käbblar över det. Det har ju till och med hänt att de käbblat hela vägen in i kaklet så att de inte kunde betala lån när det var dags. 1979.
Det är väl bra om de börjar ta tag i sitt galloperande spenderande, annars kommer det bli jobbigt framöver, men det är väl att hoppas på för mycket.
 

Tegel1432

Gudomlig sporthojare
Gick med
23 Sep 2019
Ort
Nej
Hoj
Flera
Vad handlar det om?
USA:s så kallade skuldtak, en gräns för hur mycket staten får låna. Skuldtaket kom till i början på 1900-talet och är för närvarande på drygt 31 000 miljarder dollar. Mer än så får staten inte låna.

Taket har höjts återkommande av politikerna i kongressen, som ansvarar för frågan. Länge skedde det närmast rutinmässigt: när staten närmade sig taket höjdes gränsen, och staten fick fortsätta låna. Det har fått många att ifrågasätta vad skuldtaket överhuvudtaget ska vara till för.

Men de senaste åren har dessa höjningar blivit alltmer politiserade. Dessutom är kongressen just nu jämnt delad mellan de båda partierna på ett sätt som gör att inget parti har egen makt över frågan. Republikanerna har en knapp majoritet i representanthuset, Demokraterna har en tunn majoritet i senaten.

Två problem gör frågan akut. Dels måste skuldtaket höjas före 1 juni, annars tvingas staten ställa in vissa betalningar.

Och dels verkar en lösning vara långt borta.

Vad händer om USA tvingas ställa in betalningarna?
Den frågan har i många år främst setts som akademisk – senaste gången det var nära att hända, 2011, blev resultatet sänkt amerikanskt kreditbetyg från AAA till AA+ från Standard & Poor’s. I praktiken är det en prestigefråga.

Bakgrunden är två omständigheter. Den amerikanska federala staten har i många decennier spenderat mer än den haft i intäkter. Ständiga budgetunderskott har finansierats med upplåning, vilket gett en svällande statsskuld.

Lösningen för att komma tillrätta med detta är enkel, åtminstone i teorin. Antingen kan politikerna kapa i utgifterna, eller höja intäkterna – vilket innebär höjda skatter – eller helst en kombination av båda.

Men republikanska politiker vägrar rutinmässigt höja några skatter, och demokrater är lika ovilliga att kapa i utgifterna.

Den andra omständigheten är att amerikanska statspapper allmänt betraktas som grundbulten i det internationella finansiella systemet. De anses av investerare vara världens säkraste investering, på antagandet att USA inte kan gå i konkurs.

Och nu är det trots allt just det som är på väg att hända.

Så varför kan de inte höja skuldtaket den här gången?
Det alltmer polariserade politiska läget i Washington gör risken högre nu än förra gången det var allvarlig kris, 2011. Partiernas små majoriteter i båda kamrarna gör det än mer komplicerat.

Kevin McCarthy, den republikanska talmannen i representanthuset, lade fram ett budgetförslag tidigare i år som han menade var en lösning framåt. Partiet krävde kapade utgifter, fast inte inom försvaret, pensionssystemet Social Security och en del andra områden. Om de besparingarna genomfördes skulle, menade McCarthy, hans parti tillåta en höjning av skuldtaket.

Till osäkerheten hör att det är oklart om McCarty ens hade sitt eget parti bakom sig för den lösningen.

President Biden och Demokraterna tvärvägrade. En höjning av skuldtaket ska inte villkoras av några nedskärningar, deklarerade Vita huset. Dessutom argumenterar Demokraterna för att statens skulder, som den behöver låna för att betala räntorna på, är resultatet av både republikanska och demokratiska politiska beslut. Båda partier har alltså del i den uppkomna skuldkrisen.

Så vad händer i juni?
Egentligen passerade USA:s statsskuld skuldtaket redan i början av året. Finansdepartementet har därefter använt vad som kallas ”extraordinära åtgärder” i bokföringen för att kunna fortsätta fungera.

Nästa deadline är mer komplicerad. Enligt finansministern Janet Yellen måste staten från den 1 juni börja prioritera vilka skulder den fortsätter betala och vilka den tvingas ställa in betalningarna på. Det innebär i praktiken en teknisk konkurs, helt eller delvis.

Vad som sker då vet ingen – det har aldrig hänt förut. Men börs- och finansexperter befarar stora börsras, potentiell recession och allmän oreda på finansmarknaderna om den amerikanska staten i praktiken ställer in betalningarna.

Att nervositeten ännu inte syns särskilt mycket på börser och räntemarknader beror på att politikerna i Washington hittills alltid lyckats hantera saken, om än i elfte timmen.

Biden och McCarthy är planerade att träffas under tisdagen för att försöka lösa skuldtakshärvan den här gången också. Om de lyckas är oklart – och tiden de har på sig är på väg att rinna ut.
Inget nytt. Var samma diskussion förra året. Två gånger. 2020 också.

De kommer trycka nya pengar. Övriga centralbanker kommer göra likadant.

Fiatvalutor kan man ha för handel, inget annat. Att sitta balls deep i cash och tro att man behåller sin köpkraft är idioti. Inflation är skatt. Det är något alla innehavarna av fiat får betala för att någon annan har printat pengar och lagt det på skit. Att folk går med på detta är helt sjukt.

Några idioter har bestämt att mjölkpriset måste öka med i snitt 2% per år annars kommer ingen köpa mjölken.
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Några idioter har bestämt att mjölkpriset måste öka med i snitt 2% per år annars kommer ingen köpa mjölken.
Eller bakvänt.
De har bestämt att valutans köpkraft ska minska med 2 procent per år. Låter helt sjukt.

Lurade är vi allihopa, allihopa, allihopa.
Du investerar 100 kr och efter ett tag har du 110 kr, du har gjort en vinst på 10 kr som ska beskattas. Men har inflationen under samma period varit 10 procent, vad har då hänt med din köpkraft?
Du ligger fortfarande på noll.
 
Last edited:

Markus

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Jan 2004
Ort
Area 08
Hoj
KTM
Det här med att bara slänga in en hel Svd artikel, inte länka, inte skriva att det är en artikel, inte använda citationstecken, inte ha någon som helst egen kommentar - är det soft eller osoft?

Frågar åt en kompis.
 

blueridge

blueridge
Gick med
3 Jun 2007
Ort
söderöver
Hoj
utan puts
Det här med att bara slänga in en hel Svd artikel, inte länka, inte skriva att det är en artikel, inte använda citationstecken, inte ha någon som helst egen kommentar - är det soft eller osoft?

Frågar åt en kompis.
Jag kan nog ha gjort mig skyldig till sådan postning.

Soft, säger jag. Vill man reagera, gör man det. Vill man inte reagera, låter man bli. Upp till läsaren.

Edit;
Ledtråd till var den kommer ifrån får nog anses utgöra ett minimikrav, iofs.
 

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Det här med att bara slänga in en hel Svd artikel, inte länka, inte skriva att det är en artikel, inte använda citationstecken, inte ha någon som helst egen kommentar - är det soft eller osoft?

Frågar åt en kompis.


:crash
 

blueridge

blueridge
Gick med
3 Jun 2007
Ort
söderöver
Hoj
utan puts

:crash
Meeeen, där är det ju tydligt var texten kommer ifrån, länkad och allt.

Eftersom det är du yrkar jag ändå banning i 2 h och 45 min, (nu blir det väl jag istället).
 

powerjohan

Ogudaktig sporthojare
Gick med
27 Dec 2003
Ort
Precis vid ringen
Hoj
En sån där grön.

moddlaren

Avliden medlem
Gick med
13 Dec 2016
Ort
i skogen
Hoj
YZF1000R
Marginalen Bank
Hos Marginalen Bank kan du få en ränta på 3,85% om du binder pengarna i ett år. Lägsta belopp att sätta in är 40 000 kronor. Marginalen Bank står under Finansinspektionens tillsyn, omfattas av insättningsgarantin och är ISO-certifierade.

Skandiabanken
Skandiabanken har en ränta på 3,60% om du binder ditt sparande på ett år. Minsta sparbelopp är 20 000 kr. Kontot öppnas digitalt i deras internetbank och det omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden.

Erik Penser bank
Erik Penser bank erbjuder en ränta på 3,55% med 3 månaders löptid eller 3,90% vid 1 år. Lägsta insättningen är 25 000 kronor och den högsta insättningen är 1 050 000 kronor. Kontot omfattas av insättningsgarantin och man tecknar kontot direkt online.

Nordea
Hos storbanken Nordea kan du få 3,50% ränta om du binder pengarna i 1 år jämfört med 3,25% om du istället väljer 3 månader. Det kan bli en del pengar om du ändå tänkt spara med längre tidshorisont. Minsta sparbeloppet är 10 000 kr och det högsta beloppet är 50 miljoner kronor.

Brocc
Uppstickaren Brocc erbjuder sparkonton med statlig insättningsgaranti. Där kan du få 3,50% i ränta om du binder pengarna på 2 år med sparkontot Brocc Tillväxt.



SEB
Med ett placeringskonto hos SEB kan du få över 3,50% ränta om du binder ditt sparande från 3 månader eller längre. Högsta räntan på 3,74% får du med 1 års bindningstid. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin.
 

fleece

fleece
Gick med
23 Oct 2004
Ort
nybro
Hoj
Z1000SX -14/ KX250F -14/ SX250 -13
Marginalen Bank
Hos Marginalen Bank kan du få en ränta på 3,85% om du binder pengarna i ett år. Lägsta belopp att sätta in är 40 000 kronor. Marginalen Bank står under Finansinspektionens tillsyn, omfattas av insättningsgarantin och är ISO-certifierade.

Skandiabanken
Skandiabanken har en ränta på 3,60% om du binder ditt sparande på ett år. Minsta sparbelopp är 20 000 kr. Kontot öppnas digitalt i deras internetbank och det omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden.

Erik Penser bank
Erik Penser bank erbjuder en ränta på 3,55% med 3 månaders löptid eller 3,90% vid 1 år. Lägsta insättningen är 25 000 kronor och den högsta insättningen är 1 050 000 kronor. Kontot omfattas av insättningsgarantin och man tecknar kontot direkt online.

Nordea
Hos storbanken Nordea kan du få 3,50% ränta om du binder pengarna i 1 år jämfört med 3,25% om du istället väljer 3 månader. Det kan bli en del pengar om du ändå tänkt spara med längre tidshorisont. Minsta sparbeloppet är 10 000 kr och det högsta beloppet är 50 miljoner kronor.

Brocc
Uppstickaren Brocc erbjuder sparkonton med statlig insättningsgaranti. Där kan du få 3,50% i ränta om du binder pengarna på 2 år med sparkontot Brocc Tillväxt.



SEB
Med ett placeringskonto hos SEB kan du få över 3,50% ränta om du binder ditt sparande från 3 månader eller längre. Högsta räntan på 3,74% får du med 1 års bindningstid. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin.

SBAB har 3% ränta utan att behöva låsa upp med bindningstid och kan sätta in och ta ut hur ofta man vill utan avgift.
Jag har lite rörelse kapital där som jag inte har placerat på börsen. Vill inte låsa upp pengar för 0,5-1% skillnad
 

Markus

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Jan 2004
Ort
Area 08
Hoj
KTM
SBAB har 3% ränta utan att behöva låsa upp med bindningstid och kan sätta in och ta ut hur ofta man vill utan avgift.
Jag har lite rörelse kapital där som jag inte har placerat på börsen. Vill inte låsa upp pengar för 0,5-1% skillnad
Jag kör Landshypotek, det är typ samma.
 

blueridge

blueridge
Gick med
3 Jun 2007
Ort
söderöver
Hoj
utan puts
Jag kör Landshypotek, det är typ samma.
De är alltid på efterkälken med höjningarna. Nu höjer de till 3,1%. Där har Moank, nu 3,2% och Nordiska 3,1% med fria uttag, legat ett tag.
Petitesser och på marginalen, men man kan ju alltid klaga.
Låste in en del på 1 år förra september och lite på 3 mån i april. Det kunde jag ju låtit bli. Där tappade jag 1%, hittills...
 

Markus

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Jan 2004
Ort
Area 08
Hoj
KTM
De är alltid på efterkälken med höjningarna. Nu höjer de till 3,1%. Där har Moank, nu 3,2% och Nordiska 3,1% med fria uttag, legat ett tag.
Petitesser och på marginalen, men man kan ju alltid klaga.
Låste in en del på 1 år förra september och lite på 3 mån i april. Det kunde jag ju låtit bli. Där tappade jag 1%, hittills...
Min bild av det där är att bankerna är olika bra vid olika tillfällen och på olika produkter, Landshypotek hade bäst när jag bytte till dem från Santander, nu är det säkert någon annan.
Erik Penser hade väldigt bra på 3 månader bundet nyligen.
 

blueridge

blueridge
Gick med
3 Jun 2007
Ort
söderöver
Hoj
utan puts
Min bild av det där är att bankerna är olika bra vid olika tillfällen och på olika produkter, Landshypotek hade bäst när jag bytte till dem från Santander, nu är det säkert någon annan.
Erik Penser hade väldigt bra på 3 månader bundet nyligen.
Visst är det så och några dagars släp ger ju rätt god behållning för dem, så varför skulle de ha brått?
Orkar inte jaga för 0,1-0,4%. Det man förlorar på bankdagarna det tar att flytta ut och in hämtar man inte in så lätt.
Ser på nischbanker som olika konton bara. Lika delar på var och en så får man ett ok snitt.

En annan grej, mer relaterad till ämnet, är att det nu är "gratis" att förtidsinlösa, bara nettoskulden. Ränteskillnadsersättningen faller bort då referensräntan är så mycket högre än bundna lån från tiden före ränteracet. Jag kommer att förtidsinlösa strax innan mitt förfaller. Nu är sparräntorna så mycket högre att det skulle vara en dålig affär för mig.
 
Last edited:

Markus

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Jan 2004
Ort
Area 08
Hoj
KTM
Visst är det så och några dagars släp ger ju rätt god behållning för dem, så varför skulle de ha brått?
Orkar inte jaga för 0,1-0,4%. Det man förlorar på bankdagarna det tar att flytta ut och in hämtar man inte in så lätt.
Ser på nischbanker som olika konton bara. Lika delar på var och en så får man ett ok snitt.

En annan grej, mer relaterad till ämnet, är att det nu är "gratis" att förtidsinlösa, bara nettoskulden. Ränteskillnadsersättningen faller bort då referensräntan är så mycket högre än bundna lån från tiden före ränteracet. Jag kommer att förtidsinlösa strax innan mitt förfaller. Nu är sparräntorna så mycket högre att det skulle vara en dålig affär för mig.
Fattar inte det sista, är det inte ännu bättre att ha kvar pengarna på ett högräntekonto så länge som möjligt?
 

blueridge

blueridge
Gick med
3 Jun 2007
Ort
söderöver
Hoj
utan puts
Fattar inte det sista, är det inte ännu bättre att ha kvar pengarna på ett högräntekonto så länge som möjligt?
Jo, men om man kan och vill, se till att lösa in lån innan det/de förfaller. Du beskriver exakt vad jag ämnar göra.

Kan även passa på att skryta av att jag har inte några höga lån på mitt enkla tjäll och därtill låg elförbrukning, (i trådens anda). De kommande 2 åren kostar lånet mig 264,50 kr/mån fast egentligen går jag plus på sparräntan.

Edti;
Vetslaf
 
Last edited:
Nyheter
Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center årets MC-handlare och MC-verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tre timmar kvar!

Efter lämning till tryck kl...

Nya Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center utsedd till årets MC-handlare – och verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tankskydd till GSA

ULTIMATE tankskyddWunderlic...

Körkortet får nytt utseende

Det var åtta år sen sist, m...

Specialmodellen Triumph Bonneville Bobber TFC

Triumph Motorcycles har pre...

Ny elektrisk endurohoj: Stark Varg EX!

I förra veckan presenterade...

Var tionde bilist lever inte upp till synkraven

Över 600 000* bilister i Sv...

Top