Commercial Bank Grand Prix of Qatar

[Bearing]

men om inte fördelarna vore större skulle vi inte ha förare som är 160-170 cm och väger 50-60 Kg och som dessutom inte når ner med fötterna till marken när de sitter på hojen.

Fast kan inte det bero på att de som nått störst framgång i den "bästa skolan" (125/250), och därmed tagit sig till största klassen, är lättviktare?

EDIT: precis som gthyni skrev.

 

[laidback]

Om vi säger såhär:
Min vikt är 50kg. Jag sätter en bästa varvtid på 1.55.00. Jag åker in i depån och skruvar dit 13 kilo bly på hojen. Skulle jag fortfarande köra 1.55.00?

Edit: Såg att Spies väger prick 20kg mer än Peddot!

Ledsen för allt OT-svammel.

 

[Bearing]

Min vikt är 50kg. Jag sätter en bästa varvtid på 1.55.00. Jag åker in i depån och skruvar dit 13 kilo bly på hojen. Skulle jag fortfarande köra 1.55.00?

Om det är en MotoGP-hoj tror jag att svaret är ja, men du skulle slita mer på däcken, och göra av med mer bränsle. I låga farter skulle du antagligen accelerera snabbare, eftersom att blyet sänker tyngdpunkten. I högre farter, där motorn inte orkat lyfta på framhjulet (d.v.s i över 220 km/h) kommer hojen accelerera något långsammare. Inbromsningen går bättre, eftersom att tyngdpunkten är lägre.

Jag tycker inte att det är en rättvis jämförelse. Rättvis skulle i så fall vara att du skulle växa till dig, och gå på gymmet, och komma tillbaka 13kg tyngre.

 

[Radare]

Att vara liten och lätt i RR är en lika stor fördel som att vara lång i basket.

Kunskap förvärvad genom ”sunt förnuft” och ”det vet ju alla”.

Och hur väl bekräftas din ”teori” i verkligheten? Doohan, Criville, Roberts, Rossi, Hayden, Lorenzo och Stoner. Är den egenskap som förenar dessa förare deras låga vikt jämfört med andra? Svaret är nej och därmed vore det rimligt att överge hypotesen om den låga viktens stora fördel och söka efter andra hypoteser som gör att vissa förare är snabbare än andra. Kan det vara så att talang och andra mer svåridentifierade variabler är väsentligt starkare prediktorer?

Vilka är bevisen i verkligheten för att det finns ett samband mellan ”lägre vikt” och ”snabbare förare”?

 

[laidback]

Om det är en MotoGP-hoj tror jag att svaret är ja, men du skulle slita mer på däcken, och göra av med mer bränsle. I låga farter skulle du antagligen accelerera snabbare, eftersom att blyet sänker tyngdpunkten. I högre farter, där motorn inte orkat lyfta på framhjulet (d.v.s i över 220 km/h) kommer hojen accelerera något långsammare. Inbromsningen går bättre, eftersom att tyngdpunkten är lägre.

Jag tycker inte att det är en rättvis jämförelse. Rättvis skulle i så fall vara att du skulle växa till dig, och gå på gymmet, och komma tillbaka 13kg tyngre.

Nej, det kanske inte var rättvist. Men går det att jämföra på nåt annat sätt? Pedrosa kanske inte behöver lika mycket muskler som ex.vis Spies som väger 20kg mer? Mer muskler kräver ju mer muskler för att flytta på vikten de för med sig, liksom?

 

[laidback]

Om det är en MotoGP-hoj tror jag att svaret är ja, men du skulle slita mer på däcken, och göra av med mer bränsle. I låga farter skulle du antagligen accelerera snabbare, eftersom att blyet sänker tyngdpunkten. I högre farter, där motorn inte orkat lyfta på framhjulet (d.v.s i över 220 km/h) kommer hojen accelerera något långsammare. Inbromsningen går bättre, eftersom att tyngdpunkten är lägre.

Jag tycker inte att det är en rättvis jämförelse. Rättvis skulle i så fall vara att du skulle växa till dig, och gå på gymmet, och komma tillbaka 13kg tyngre.

Eller, när jag tänker efter...

Var det inte toppfarten på rakan vi snackade om? I så fall är det väl ganska rättvis om man säger såhär: Min toppfart på rakan är 340 knyck. Jag går in i depån och skruvar dit 13 kilo bly på hojen. Skulle min toppfart fortfarande vara 340?

 

[roffe_s]

Kunskap förvärvad genom ”sunt förnuft” och ”det vet ju alla”.

Elementärt, min käre Watson, elementär slutledningsförmåga helt enkelt:
1 - jag är gammal och tjock. Jag kör Suzuki.
2 - Backlund är ung och mager som en spillkråka. Han körde Suzuki under många säsonger.
3 - jag har aldrig vunnit några race. Iofs aldrig startat i några heller, men vi kan på goda grunder anta att utfallet varit detsamma.
4 - spillkråkan har vunnit jättemånga race.

Ergo: Både ålder och vikt har mycket stor betydelse för racingframgångarna. Herregud, hur mycket svårare behöver Ni göra det? Egentligen?

 

[P€RRA]

Fast kan inte det bero på att de som nått störst framgång i den "bästa skolan" (125/250), och därmed tagit sig till största klassen, är lättviktare?

Jo, 125/250 har säkert gallrat bort en hel del förare som skulle ha klarat sig bättre på stora hojar. Tack och lov funkar det att komma rakt in i MotoGP efter skolning i Supersport och Superbike (Spies, Hayden, Cal, Edwards för att nämna några).

 

[Bearing]

Eller, när jag tänker efter...

Var det inte toppfarten på rakan vi snackade om? I så fall är det väl ganska rättvis om man säger såhär: Min toppfart på rakan är 340 knyck. Jag går in i depån och skruvar dit 13 kilo bly på hojen. Skulle min toppfart fortfarande vara 340?

Men toppfarten förändras obetydligt av ändrad vikt. Det är luftmotståndet och motoreffekten som bestämmer toppfarten.

Varvtidsjämförelsen var mer intressant. Att det går att få samma varvtid med 13kg bly i hojen är min egen teori, och kan vara fel. Det är främst för att hojarna har så otroligt mycket effekt att de sällan kan använda den, som jag tror att den extra vikten inte har så stor betydelse. Särskilt inte om den sitter långt ned.

 

[P€RRA]

Om det är en MotoGP-hoj tror jag att svaret är ja, men du skulle slita mer på däcken, och göra av med mer bränsle.

Och där har vi två väldigt "tunga" faktorer när det gäller ett race över 20-25 varv där motorn själv drar ner på effekten när soppan börjar ta slut och däcket får sämre grepp = sämre varvtider.

 

[roffe_s]

Men toppfarten förändras obetydligt av ändrad vikt. Det är luftmotståndet och motoreffekten som bestämmer toppfarten.

Varvtidsjämförelsen var mer intressant. Att det går att få samma varvtid med 13kg bly i hojen är min egen teori, och kan vara fel. Det är främst för att hojarna har så otroligt mycket effekt att de sällan kan använda den, som jag tror att den extra vikten inte har så stor betydelse. Särskilt inte om den sitter långt ned.

Rent teoretiskt är ju även möjlig förmåga att uppta horisontalkrafter i kurvor proportionell och linjär mot vertikalkraften (eller vikten) x friktionskoefficienten. Den extra kroppshyddan (luftmotstånd) och den extra vikten torde därmed ha sin största inverkan vid acceleration och retardation. Så det är i vart fall möjligt att Du måhända kan köra nästan lika fort med de extra kilona. En liten skillnad för en liten förare med viktad hoj i f t en tyngre är att den förra kan placera sina kilon lågt men ej förändra läget via kroppsförflyttning, för den senare gäller det motsatta förhållandet.

Just inverkan av ekipagevikt diskuterades ju en hel del under helgens Moto2-race, helt plötsligt och med de nya reglerna kunde Redding göra sig gällande ända in i mål utan att hans däck "tog slut" på samma sätt som när han haft tätkänning under tidigare säsonger...

 

[Zoidberg]

Men toppfarten förändras obetydligt av ändrad vikt. Det är luftmotståndet och motoreffekten som bestämmer toppfarten.

Varvtidsjämförelsen var mer intressant. Att det går att få samma varvtid med 13kg bly i hojen är min egen teori, och kan vara fel. Det är främst för att hojarna har så otroligt mycket effekt att de sällan kan använda den, som jag tror att den extra vikten inte har så stor betydelse. Särskilt inte om den sitter långt ned.

Fast den höga effekten har du ingen glädje av när de 13 xtra kilona ska riktningsförändras/svängas, eller retarderas. 13 xtrakilon på i övrigt samma utgångsmaterial = per definition långsammare varvtider.

 

[FireSalle]

Kunskap förvärvad genom ”sunt förnuft” och ”det vet ju alla”.

Och hur väl bekräftas din ”teori” i verkligheten? Doohan, Criville, Roberts, Rossi, Hayden, Lorenzo och Stoner. Är den egenskap som förenar dessa förare deras låga vikt jämfört med andra? Svaret är nej och därmed vore det rimligt att överge hypotesen om den låga viktens stora fördel och söka efter andra hypoteser som gör att vissa förare är snabbare än andra. Kan det vara så att talang och andra mer svåridentifierade variabler är väsentligt starkare prediktorer?

Vilka är bevisen i verkligheten för att det finns ett samband mellan ”lägre vikt” och ”snabbare förare”?

Google says:
Doohan 178cm/65kg
Criville 170cm/60kg
Okada 168cm/58kg
Rossi 178cm/64kg
Hayden 173cm/68kg
Lorenzo 172cm/65kg
Stoner 171cm/58kg
Rent spontant så är det rätt lätta killar, ca 10 kg lättare än minsta killen i landslaget i fotboll. Om vikt inte spelade någon roll så hade vi kanske sett förare som kanske vägde 75 kg också i tabellen?

 

[Bearing]

Rossi är 182cm enligt motogp.com.

Fast den höga effekten har du ingen glädje av när de 13 xtra kilona ska riktningsförändras/svängas, eller retarderas. 13 xtrakilon på i övrigt samma utgångsmaterial = per definition långsammare varvtider.

I en enkel fysisk modell har ju massan ingen betydelse för bromssträcka och svängradie, så jag håller inte med.

Däcken är mer komplicerade än i den enkla fysiska modellen, men jag tror att när det bara handlar om några procents skillnad i totalvikt, är skillnaden försumbar. Så bromssträcka/svängradie blir obetydligt sämre av vikten. Snarare borde bromssträckan bli bättre, eftersom att lägre tyngdpunkt gör att det går att bromsa mer innan bakhjulet lyfter, som jag skrev innan.

 

[roffe_s]

Fast den höga effekten har du ingen glädje av när de 13 xtra kilona ska riktningsförändras/svängas, eller retarderas. 13 xtrakilon på i övrigt samma utgångsmaterial = per definition långsammare varvtider.

Njae, det är det som är lite av problemet, enligt traditionell fysik/friktionslära ökar nämligen även (däckets) förmåga att uppta sidokrafter när vikten eller vertikalkraften ökar. Förenklat gäller H = my x V, där H = horisontalkraft, V = vertikalkraft, my = friktionskoefficient som är ungefärligt konstant. Däremot krävs mer kraft för att initiera riktningsförändringar.

I verkligheten är det naturligtvis mer komplext, med övergångsmotstånd när däcket precis ska förlora fästet, en friktionskoefficient som avviker från det ideala, möjlighet att påverka viktfördelning etc. Men per definition är alltså högre vikt inte entydigt lika med sämre kurvtagningsförmåga när det gäller enstaka varv utan inverkan av däckslitage.

 

[Zoidberg]

Rossi är 182cm enligt motogp.com.

I en enkel fysisk modell har ju massan ingen betydelse för bromssträcka och svängradie, så jag håller inte med.

a=F/m = "accelerationen är proportionell mot kraften och omvänt proportionell mot massan på det accelererade föremålet"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Acceleration

 

[Bearing]

a=F/m = "accelerationen är proportionell mot kraften och omvänt proportionell mot massan på det accelererade föremålet"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Acceleration

Jo, fast friktionen ökar ju med ökad massa:

Ff = μ*N
N = m*g

a = μ*m*g / m

a = μ*g

Centripetalaccelerationen och bromsaccelerationen har alltså inte med massan att göra, enligt enkel fysik. Dock kommer som sagt friktionskoefficienten (μ) antagligen att ändras något, eftersom att däcket deformeras olika med olika olika belastning m.m. Men jag tror som sagt att den påverkan är försumbart med de små skillnader i totalvikt vi pratar om här.

 

[roffe_s]

a=F/m = "accelerationen är proportionell mot kraften och omvänt proportionell mot massan på det accelererade föremålet"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Acceleration

Jo, visst gäller det sambandet Men vad är begränsande när en MotoGP-hoj ska bromsas från 315km/h till 100, är det bromskraften, risken att slå runt eller (fram)däckets friktion? Jag tror att någon vis människa räknat ut att så länge hastigheten överskrider tresiffrigt är det risken att slå runt som överträffar risken för framhjulssläpp, men i inget av fallen är det bromsarnas kapacitet (F) som begränsar. Nyper Du stumt står Du på trynet oaktat hur fort det går.

Därför har Bearing en poäng i att det huvudsakligen är i full acceleration som motoreffekten begränsar accelerationen och högre massa påverkar negativt. Den tillkommande kraft som vill få hojen att slå runt vid inbromsning har jämförelsevis betydligt lägre påverkan. Om inte däckslitage beaktas och tilläggsvikten förutsätts lågt placerad.

Tror jag

 

[Zoidberg]

Jo, fast friktionen ökar ju med ökad massa:

Ff = μ*N
N = m*g

a = μ*m*g / m

a = μ*g

Centripetalaccelerationen och bromsaccelerationen har alltså inte med massan att göra, enligt enkel fysik. Dock kommer som sagt friktionskoefficienten (μ) antagligen att ändras något, eftersom att däcket deformeras olika med olika olika belastning m.m. Men jag tror som sagt att den påverkan är försumbart med de små skillnader i totalvikt vi pratar om här.

Jag är inte överbevisad.
Kraften som ska förändra en massas hastighet/riktning, märker ingen skillnad om massan ska accelereras, eller retarderas, eller riktningsändras för den delen. Och jag vågar sätta en peng på att den ökade vikten har större nackdelar enl samma tes, än fördelar till följd av ökad friktion (och här känner jag att jag har drygt hundra års viktjagande inom motorsporten tryggt i stöttande på min sida).
Mina 5 cent, over & out.

 

[Henrik]