Covid-19 viktig information!

notrightrider

The white zone is for loading and unloading only
Gick med
17 Sep 2012
Ort
Halland
Hoj
Pick a number.
För att knyta an till förstainlägget:

Köra hoj är nog det bästa man kan göra för sinnesfriden.

Ironbuttföreningarna världen över är dock så korrekta och (tråkiga) ansvarstagande att dom inte behandlar körningar gjorda i länder där smittspridningen är hög och respektive "folkhälsomyndighet" avråder från resande.

Så, med tanke på hur snabbt det accelererar just nu, så är det kanske årets sista IBA-körning man kan se här:

https://spotwalla.com/tripViewer.php?id=24d2b5f9c7f91a52d5&hoursPast=0&showAll=yes

Har handlat kedjespray på Biltema.
Helt okay med låtsasolja eftersom det regnar som fan emellanåt. Allt, oavsett märke åker av ändå.

Käkat frukost på Den Gyldene Måsen, Lockarp, och drar vidare på lite mindre vägar nu när det är ljust.
 

Bennyfax

ass is ass
Gick med
30 May 2011
Ort
Stockholm
Hoj
Yamaha TR1
Skyddsutrustning från beredskapslager eldades upp mitt under pandemin.
– Ja, beslutet att inte köpa in nytt har ju jag fattat eftersom vi inte har några pengar för det

https://sverigesradio.se/artikel/7581579



Det rådde ju stor brist på skydd i våras och man kan tycka att det gamla beredskapslagret är bättre än inget skydd alls, särskilt när det inte finns pengar till att köpa in nytt. Hallelujah vad bra Sverige funkar!
Vi vet ju varför pengar saknas, varför tillväxten var låg under den långa högkonjunktur vi haft, varför kommunerna är fattiga samtidigt som politiker och media kämpade med att påskina att bilden av Sveriges situation är osann och att landet går som tåget.
 
Last edited:

Coola Ola

Progressiv klassicist
Gick med
10 Nov 2006
Ort
I verkligheten, idag
Hoj
Hembygge, SuperSport 950S
Skyddsutrustning från beredskapslager eldades upp mitt under pandemin.
– Ja, beslutet att inte köpa in nytt har ju jag fattat eftersom vi inte har några pengar för det

https://sverigesradio.se/artikel/7581579



Det rådde ju stor brist på skydd i våras och man kan tycka att det gamla beredskapslagret är bättre än inget skydd alls, särskilt när det inte finns pengar till att köpa in nytt. Hallelujah vad bra Sverige funkar!
Vi vet ju varför pengar saknas, varför tillväxten var låg under den långa högkonjunktur vi haft, varför kommunerna är fattiga samtidigt som politiker och media kämpade med att påskina att bilden av Sveriges situation är osann och att landet går som tåget.

Om den utrustning som finns i lager inte håller måttet för de uppställda kraven eller är för gammal ska den självklart kasseras. Att pengar saknas beror på att man urholkar statskassan under lång tid genom stora skattesänkningar, och det får självklart konsekvenser i sådana här lägen. Men som du alger, detta är ju uppenbart för alla.
 

Bennyfax

ass is ass
Gick med
30 May 2011
Ort
Stockholm
Hoj
Yamaha TR1
Om den utrustning som finns i lager inte håller måttet för de uppställda kraven eller är för gammal ska den självklart kasseras. Att pengar saknas beror på att man urholkar statskassan under lång tid genom stora skattesänkningar, och det får självklart konsekvenser i sådana här lägen. Men som du alger, detta är ju uppenbart för alla.

Beror på om modernare skyddsutrustning finns tillgänglig eller inte. Upprör undersköterska som upplevt stor brist på material men inte dig för att du blint försvarar usel socialdemokratisk lögnaktiga politik?
Nu säger jag inte att Reinfeldt var bättre men det lutar starkt åt att du tror på en ideologi utan verklighetsförankring.

Nej, Sveriges största samhällsproblem är inte orsakade av skattesänkningar.
 

Sir Kurtock

Bild på käringa
Gick med
7 Feb 2007
Ort
Stockholm
Hoj
CBX -80, CB1300F -03
Inga avlidna på flera dagar i Stockholm.
Med tanke på hur folk trängs på bussar och tunnelbanan så...

Att antalet smittade ökar betyder inte med automatik att antalet avlidna kommer att öka mer i förhållande smittade. Antalet smittade är inte detsamma som antalet sjuka.

Vad man bör tänka på är att den skrämsel FHM med flera skapar gör att människor blir:Rädda, oroliga, nervösa, ängsliga och deprimerade.

Detta vet de flesta av oss att det är överst på listan för ohälsa.

Viruset finns redan i naturen och luften! Det hjälper inte att hålla avstånd.

Jag sade redan i April att detta skulle pågå i minst fyra månader till.

Är det någon som skulle tro mig om jag säger att antalet smittade kommer att passera 100 miljoner innan årsskiftet..?
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Att pengar saknas beror på att man urholkar statskassan under lång tid genom stora skattesänkningar, och det får självklart konsekvenser i sådana här lägen.

Rättsväsende, Försvar och samhällets krisberedskap samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg står för typ 15% av statens totala utgifter. Det saknas inte pengar, det slösas på annat.

Du borde kika in på denna sida då och då för att en bild av galenskapen som sker med dina pengar.
https://skattebetalarna.se/sloseriombudsmannen/

Här tex. https://skattebetalarna.se/183-miljoner-till-bidragsberoende-partier/
Det finns många problem med detta partistöd. I och med bidragen behöver inte partierna längre rekrytera och behålla medlemmar, vilket utarmar det låga engagemanget i partierna ytterligare. Dessutom tilldelas pengarna utan krav på transparens och redovisning över hur pengarna används.

Ett annat problem är att den för demokratin så viktiga fria opinionsbildningen störs av bidragen. Genom partistödet tvingas skattebetalarna att finansiera politiska partier vars politik de inte stödjer. Stödet delas också bara ut till partier som sitter i riksdagen eller erhållit visst stöd i val, vilket gör att de har större möjlighet att påverka opinionen i sin egen riktning än vad andra har. Detta konserverar det politiska landskapet och motverkar förändring.

Bidragen till partiernas kvinnoorganisationer är en otidsenlig konstruktion. Med denna möjlighet att få pengar blir det självklart för partierna att ha kvinnoföreningar, annars missar de bidraget. Men att ett land som Sverige skulle behöva detta särbidrag just för kvinnor saknar grund. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet. Här värnas dessutom lika rättigheter och deltagande på lika villkor. Om partierna vill ha interna organisationer som delar upp människor utifrån kön eller något annat, så får de ha det, men det är inget som staten borde uppmuntra eller använda skattemedel till.
 
Last edited:

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Inga avlidna på flera dagar i Stockholm.
Med tanke på hur folk trängs på bussar och tunnelbanan så...

Att antalet smittade ökar betyder inte med automatik att antalet avlidna kommer att öka mer i förhållande smittade. Antalet smittade är inte detsamma som antalet sjuka.

Vad man bör tänka på är att den skrämsel FHM med flera skapar gör att människor blir:Rädda, oroliga, nervösa, ängsliga och deprimerade.

Detta vet de flesta av oss att det är överst på listan för ohälsa.

Viruset finns redan i naturen och luften! Det hjälper inte att hålla avstånd.

Jag sade redan i April att detta skulle pågå i minst fyra månader till.

Är det någon som skulle tro mig om jag säger att antalet smittade kommer att passera 100 miljoner innan årsskiftet..?

Kanske inte så konstigt med tanke på att Sverige övergått till att redovisa antalet döda två gånger per vecka. Så ingen kommer helt enkelt dö förrän på måndag.
 

Bennyfax

ass is ass
Gick med
30 May 2011
Ort
Stockholm
Hoj
Yamaha TR1
Träning för dig som tappat eller känner någon som tappat luktsinnet:

https://www.lukttraning.se/instruktion


Jag skrev i corona-chatten på Aftonbladet om luktsinnet och Johan Lundström från Karolinska för ett tag sedan och nu är han där och svarar på frågor. En hel del orolig berättar om förlorat luktsinne. Vissa har precis förlorat det medan andra har varit utan i månader, en hel del har parosmi vilket gör att saker kan börja lukta och smaka annorlunda eller illa och detta har för en del pågått i flera månader.

Edit: länker leder inte längre till frågor drabbade ställde utan plus-medlemskap. De fick alla samma svar. De flesta får tillbaka lukt och smaksinne inom 30 dagar medan det kan ta månader för andra eller permanent bortfall fast det skrev de aldrig. Det får man läsa sig till på deras infosida.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jBBrMw/chatta-med-experterna-om-lukt-och-smakbortfall
 
Last edited:

totoro

Är fulladdad ibland
Gick med
19 Jan 2009
Ort
Där vägen tar slut
Hoj
Kawasaki Zx1200
Statsepidemiolog Anders Tegnell får kritik i sociala medier för en bild där han låtit sig gruppfotograferas tillsammans med personal på en restaurang i Göteborg. Kritikerna menar att Tegnell inte verkar hålla tillräckligt avstånd till de andra på bilden.
"Jag står långt framför de andra vilket inte syns i bilden", kommenterar Anders Tegnell bilden i ett mejl till Fria Tider.

Vet han att viruset är ofarligt eller vad är syftet?
 

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Statsepidemiolog Anders Tegnell får kritik i sociala medier för en bild där han låtit sig gruppfotograferas tillsammans med personal på en restaurang i Göteborg. Kritikerna menar att Tegnell inte verkar hålla tillräckligt avstånd till de andra på bilden.
"Jag står långt framför de andra vilket inte syns i bilden", kommenterar Anders Tegnell bilden i ett mejl till Fria Tider.

Vet han att viruset är ofarligt eller vad är syftet?

Ja, han har varit i afrikanska länder med värre sjukdomar så i Stockholm är han bara rädd att gå över ett övergångsställe eftersom han är för korkad för att se sig om efter bilar innan han kliver ut i gatan.
 

GuW

Version 1.1
Gick med
30 Jul 2004
Ort
Nej
Hoj
Ja
Om den utrustning som finns i lager inte håller måttet för de uppställda kraven eller är för gammal ska den självklart kasseras. Att pengar saknas beror på att man urholkar statskassan under lång tid genom stora skattesänkningar, och det får självklart konsekvenser i sådana här lägen. Men som du alger, detta är ju uppenbart för alla.

Om alternativet är att vara helt utan, så tar jag gärna ett munskydd som egentligen hade sista förbrukningsdatum 2019...

I värsta fall är det ju NÄSTAN lika dåligt som att vara utan, I bästa fall fungerar det precis lika bra som när det var nytt.

Vi såg ju bilder på personal som hade spännt pappershandukar med gummiband framför munnen.
Jag tror inte den lösningen håller måttet för dom uppställda kraven heller....
 

Sir Kurtock

Bild på käringa
Gick med
7 Feb 2007
Ort
Stockholm
Hoj
CBX -80, CB1300F -03
Mindre än 1% procent av världens befolkning har smittats.
Tala om att WHO skapar rädsla hos folket.
Antidepressiva läkemedel säljs som aldrig tidigare.

Kanske skulle köpa Astra-aktier ...
 

Bennyfax

ass is ass
Gick med
30 May 2011
Ort
Stockholm
Hoj
Yamaha TR1
Mindre än 1% procent av världens befolkning har smittats.
Tala om att WHO skapar rädsla hos folket.
Antidepressiva läkemedel säljs som aldrig tidigare.

Kanske skulle köpa Astra-aktier ...

Du kan se på risken hur du vill men du vill inte vara en av dem som blir långtidssjuk eller få men. Jag tror inte längre viruset är särskilt dödligt för just mig men jag vill inte tappa luktsinnet och smak eller känna mig konstant trött och orkeslös med migrän etc.. kanske resten av mitt liv.

Vetenskapens värld om Corona är nyttigt att se:
https://www.svtplay.se/video/289014...ccinen-ar-har-och-de-langtidssjuka?start=auto
 
Last edited:

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen

H_____P

Trygghetsnarkoman
Gick med
11 Apr 2010
Ort
Vid en marina
Hoj
KTM 1290 GT-22, Husky 701, Yamaha 660 XTR
Idén om flockimmunitet – att acceptera att en del av befolkningen smittas med coronaviruset – var tidigt en viktig del av Folkhälsomyndighetens strategi. Det avslöjas i en kommande bok, som SvD redan nu kan publicera ett bearbetat utdrag ur.

Johan Anderberg
Publicerad 19:01

Stäng
Dela artikeln:
Mejlen avslöjar Tegnells val: ”Huvudlös strategi”
Den 6 mars 2020 anlände tre läkare i 60-årsåldern till en oansenlig byggnad på gränsen mellan Solna och Stockholm.

Det hade hunnit bli sent på eftermiddagen.

Under hela dagen hade de försökt få till mötet. Det hade skjutits upp och skjutits upp. Men nu skulle det bli av.

Den första läkaren var Jan Albert. Det var ledaren. Albert är professor i mikrobiologi vid Karolinska institutet och var expert på smittskydd. Det var han som hade fixat mötet.

Den andra var Johan von Schreeb. Det var kändisen. För längesedan hade han grundat den svenska sektionen av Läkare utan gränser, och hade 2014 utsetts till ”årets svensk” av tidningen Fokus.

Den tredje var Denis Coulombier. Det var fransmannen. Fram till förra året hade Coulombier varit chef för utbrottsavdelningen på den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC i Solna. Nu var han formellt pensionär, men jobbade alltjämt.

Medan de väntade på Folkhälsomyndigheten höll himlen på att mörkna utanför.

Till sist kom Anders Tegnell och mötte dem. De satte sig i myndighetens tomma matsal och började samtala.

Fransmannen lyfte på ögonbrynen.

Denis Coulombier kände statsepidemiologen sedan tidigare. I sin position på ECDC hade han träffat alla de europeiska smittskyddscheferna vid flera tillfällen.

Denis Coulombier tyckte att svensken såg trött ut.

Jan Albert började tala:

Det finns en möjlighet att agera nu, sa han.

Sex dagar tidigare hade sportlovet avslutats i Stockholm. Många av dem som kommit tillbaka från Italien och Österrike hade tagit med sig en smitta hem.

De bar på sars-cov-2 – ett virus med ursprung i Kina som gav upphov till en mystisk lunginflammationsliknande sjukdom.

Jan Albert hade hjälpt Region Stockholm att göra modeller över smittspridningen och han var orolig över vad han såg. Han berättade om två ”pek” han hade läst. När forskare talade om ”pek” menade de studier, och dessa verkade visa att barn spred smittan trots att de inte visade några symptom. I Spanien och Italien, fortsatte han, var smittspridningen redan exponentiell. Snart skulle den vara det här också.

Johan von Schreeb berättade om några samtal han hade haft med kolleger i Italien. Av de patienter som hamnat på sjukhus hade mer än var femte patient krävt intensivvård.

Sedan tog Denis Coulombier över. Han talade engelska och menade att sportlovet var ett skolboksexempel på vad som kallades ett ”amplifying event” – en händelse som förde upp smittspridningen till en ny nivå.

Om man skulle införa några åtgärder skulle man göra det nu.

Att införa restriktioner i en epidemi är en fråga om tajming. Om man gör det för tidigt – när det bara finns några få fall – börjar epidemin bara om igen när restriktionerna släpps. Men om man gör det för sent har smittspridningen redan gått för långt för att ökningstakten ska kunna pressas ner på ett meningsfullt sätt.

De tre männen väntade spänt på vad Tegnell skulle säga.

Denis Coulombier var ganska säker på att hans, von Schreebs och Alberts råd skulle hörsammas. Bevisen de hade presenterat var ju så överväldigande.

Men så svarade Tegnell:

Det fanns inget behov av det.

Fransmannen lyfte på ögonbrynen.

Anders Tegnell berättade att de ännu inte hittat några sekundärfall i Sverige – människor som smittats av någon i hemlandet. Det pågick alltså ingen samhällsspridning i Sverige ännu.

Coulombier kände en stigande frustration. Så där kunde man inte tänka. Om man handskades med ett helt nytt virus kunde man inte kräva perfekt data innan man fattade beslut. Man var tvungen att gå på sitt omdöme och på vad andra experter gissade.

Anders Tegnells agerande var överraskande på fler sätt. I epidemiologiska kretsar var han känd som mannen som hade massvaccinerat hela svenska folket mot svininfluensan 2009 och 2010. Inget annat land hade vaccinerat en så stor andel av befolkningen.

I efterhand hade det visat sig vara en överreaktion. Influensan blev mild och glömdes snart bort. I stället hade hundratals barn och ungdomar drabbats av narkolepsi som en följd av vaccineringen.

Nu – elva år senare – var det som att Anders Tegnell agerade helt tvärtom.

Vad hade hänt?

Vid svininfluensan tog Anders Tegnell i och drev på för vaccinering av hela befolkningen.
Vid svininfluensan tog Anders Tegnell i och drev på för vaccinering av hela befolkningen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Ill: Staffan Löwstedt
Ibörjan av 1900-talet hade studiet av farsoter blivit ett inomhusjobb.

Det var inte så underligt. Den bakteriologiska revolutionen hade gett mänskligheten både vaccin och insikt i värdet av att tvätta händerna. Så vad var poängen med att leta någon annanstans?

Framtiden fanns i mikroskopet. Ändå kunde man inte se allt i det. För trots all ny kunskap om virus, bakterier och parasiter var det många fenomen som man inte kunde förklara om de sjukdomar som plågade mänskligheten.

Varför insjuknade inte alla människor under en svår epidemi? Varför verkade utbrotten följa en karakteristisk kurva?

Det tycktes finnas en komplexitet i smittspridningen. Något socialt. Något nästan magiskt.

I New York designade forskaren Leslie T Webster mellan 1922 och 1930 flera sinnrika experiment för att utröna vad det var som egentligen hände när en smitta spred sig i en befolkning.

I ett rum på Rockefeller Institute byggde han upp en liten stad av möss. Han placerade ut burar – med fem friska möss i varje – och gav dem samma mat varje dag: gryn på morgonen och mjölkdoppat bröd på eftermiddagen.

Han var också noga med att hålla rummet rent från småkryp eller ohyra. Burarna rengjordes noggrant en gång i veckan och temperaturen hölls konstant på 20 grader celsius.

Det var med andra ord en ganska behaglig tillvaro för mössen – ända tills Webster började smitta dem med tyfus.

Metodiskt och noggrant infekterade Webster och hans medarbetare mössen med den bakterie som orsakade mustyfus. Ibland en i taget, ibland fler. I sann vetenskaplig anda ändrade Webster en liten förutsättning i taget, men höll alla andra faktorer konstanta.

Och kanske hade han lite otur. För noggrannheten – som i andra fall hade varit en tillgång – gjorde att han aldrig lyckades skapa ett mussamhälle som liknade ett mänskligt samhälle.

För det var ju inte så här sjukdomar spreds. Det fanns ingen gudomlig hand som, likt Websters laboratorieassistenter, delade ut sjukdomar till en mus i taget.

Och det var inte heller en stad han hade byggt upp. Det påminde mer om ett fängelse, eller i bästa fall i en halvtråkig amerikansk villaförort.

Ungefär samtidigt, i London, byggdes ett annat mussamhälle upp. Stadsarkitekten bakom det hette William Whiteman Carlton Topley.

Topley var bakteriolog på London School of Tropical Hygiene och hade också fattat misstankar om att det var något nästan magiskt på gång med hur smittor sprids – och plötsligt upphör.

Topley jobbade också med möss – men lite mer urbana sådana. I stället för att isolera dem i mindre burar lät han mössen springa omkring i en enda jättebur.

Med andra ord levde de lite mer som människor i Europa vid den här tiden: i tätbefolkade byar.

När Topley infekterade mössen med potentiellt dödliga bakterier såg han att musbefolkningens sammansättning påverkade hur många som strök med.

Om alla möss var friska och ingen var immun dog alla efter några veckor. Men när Topley blandade in några immuniserade möss var det ganska många som överlevde – även bland de möss som inte hade varit immuna från början.

“Frågan om immunitet som egenskap i en flock borde studeras som ett separat problem, besläktat med, men också skilt från, problemet med immunitet i en enskild värd”, skrev han 1923 i en artikel med titeln "The spread of bacterial infection: the problem of herd immunity".

Herd immunity. Flockimmunitet. Det var första gången som det ordet nämndes i den vetenskapliga litteraturen.

Men hur flockimmunitet egentligen fungerade var mer oklart. Vad var det här för fenomen?

George MacDonald studerade malaria och utarbetade tankarna bakom sjukdomars reproduktionstal.
George MacDonald studerade malaria och utarbetade tankarna bakom sjukdomars reproduktionstal.
Under åren efter andra världskriget började smittskyddsläkarna misstänka att det krävdes ytterst små förändringar i smittsamheten för att en epidemi skulle ta fart. Men mer än så visste egentligen ingen.

I London började forskaren George MacDonald lista de faktorer som kunde påverka den hastighet med vilken en smitta sprids.

Ta en vanlig förkylning som exempel. Hur stor spridning den får beror inte bara på själva förkylningsviruset. Smittsamheten påverkas av hur den smittade bor, hur många hon träffar på tunnelbanan på vägen till jobbet, hur många hon jobbar med, hur länge hon är sjuk, hur hon beter sig när hon är sjuk.

MacDonald studerade malaria – som spreds via myggor – och då var det ännu mer komplicerat. Bara en sån sak som att det fanns många grisar i en by påverkade smittspridningen, eftersom en människa besparades ett bett varje gång en mygga valde en gris som offer istället.

All den här informationen komprimerade MacDonald till vad han kallade reproduktionstalet. I matematisk form fick det uttrycket R0 och var ett ganska enkelt koncept: om talet var lägre än 1 betydde det att varje infekterad person smittade mindre än en person. I ett sådant läge kunde en spridning aldrig ta fart.

Men ett tal som är mycket högre än 1 är som en tändande gnista.

Säg att R0-talet är 4. Då smittar den första personen fyra andra. De fyra smittar i sin tur fyra personer var. Och så vidare.

På ön Sri Lanka hade MacDonald upplevt efterdyningarna av en malariaepidemi som tagit 80 000 människors liv. När han gick igenom datan därifrån slöt han sig till att reproduktionstalet var runt 10.

Det var inga goda nyheter för alla som bekämpade malaria. Men det skulle bli värre. För MacDonald fortsatte att räkna.

MacDonald föreställde sig en enda malariasmittad person. Den smittade undgick diagnos och var därför smittsam i 80 dagar. Det var inte orimligt att han skulle utsättas för tio myggor om dagen.

Vad blev då reproduktionstalet?

Svaret: 540.

En enda smittad person kunde ge smittan till 540 andra.

Game over. MacDonald hade dödat alla förhoppningar som då fanns om att utrota malaria. Men han hade uppfunnit reproduktionstalet.

Det var den sista pusselbiten som krävdes. För ju smittsammare en sjukdom var – desto fler behövde smittas innan den där magin inträdde.

Det var till och med en ganska enkel formel: P>1–1/R0.

Bokstaven p var tröskeln – den andel smittade som krävdes för att en befolkning skulle uppnå flockimmunitet.

Den kinesiska Wuhan, startpunkten för coronapandemin, i januari i år.
Den kinesiska Wuhan, startpunkten för coronapandemin, i januari i år. Foto: Cheng Min/TT Ill: Staffan Löwstedt
Den 24 januari 2020 kom en ung kvinna hem till Jönköping. Hon hade varit i Wuhan i Kina men mådde än så länge bra.
 

H_____P

Trygghetsnarkoman
Gick med
11 Apr 2010
Ort
Vid en marina
Hoj
KTM 1290 GT-22, Husky 701, Yamaha 660 XTR
Vid den här tiden hade lite drygt 10 000 kineser hunnit insjukna efter att ha smittats av det nya coronaviruset. Av dem hade 200 dött.

Det var i alla fall vad kineserna sa. Vad som egentligen pågick inne i landet var det ingen som med säkerhet visste. Både WHO och den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC erbjöd sig att skicka personal till Kina, men den kinesiska regeringen svarade inte på erbjudandet.

Omvärldens gissningar försvårades av det faktum att relationerna mellan västvärlden och Kina hade blivit sämre de senaste åren. Sedan Xi Jinping kommit till makten 2013 hade de totalitära dragen i Kina förstärkts. Utländska journalister hade fått allt svårare att arbeta i landet, och eftersom Kinas ekonomiska makt växte för varje år hade landet nu råd att strunta i vad omvärlden tyckte.

Amerikanerna hade sedan Obamaåren haft ett program som kallades ”Predict” och som gick ut på att den amerikanska smittskyddsmyndigheten fick placera medicinska observatörer runtom i Kina. Men efter att Donald Trump valts till president 2016 började systemet förfalla. Observatörer som slutade ersattes inte. Den sista amerikanska epidemiologen lämnade landet 2019.

Det omvärlden i alla fall visste var att de kinesiska myndigheterna hade isolerat de 11 miljoner invånarna i Wuhan från resten av Kina. Men medan det inte längre gick att flyga från Wuhan till Peking var det inga problem att ta sig från Wuhan till London, New York, Milano eller Stockholm.

Fyra dagar efter sin hemkomst började kvinnan i Jönköping få lite hosta. Två dagar senare – den 1 februari – kontaktade hon vården. Det visade sig att hon var smittad.

Sverige hade fått sitt första fall.

Det var ett av sammanlagt 130 stycken som hade upptäckts utanför Kina.

Än så länge verkade smittan spridas långsamt. Den 13 februari hade WHO bara skramlat ihop 447 fall i 24 länder.

Inne i Kina verkade dessutom spridningen ha minskat. I två veckor hade det rapporterade antalet nya fall legat mellan 2 000 och 4 000 per dag, och det såg ut som att ökningen hade avtagit den senaste veckan.

Men den dagen kom det ny information från Kina. Myndigheterna hade ändrat definitionen för vad som kvalificerade som ett fall.

På andra sidan Brunnsviken satt en professor i matematik som kom fram till helt andra siffror.

Nu hade kineserna plötsligt hittat 15 000 nya fall – på en dag.

Inne på Folkhälsomyndigheten var det avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling som höll koll på smittoutbrott i världen. Det var den som Anders Tegnell var chef för.

Avdelningen hade i sin tur sju enheter under sig. Och det var ”enheten för analys” som hade ansvaret för att räkna ut sannolikheten att Sverige drabbades av smittan.

Där gjordes bedömningen att det inte gick att använda reproduktionstal för att räkna ut smittspridningen. Enhetens chef Lisa Brouwers skrev i ett mail till Tegnell att hon ansåg att de klassiska modellerna inte fungerade på utbrottet av det nya viruset. Det var ju inget homogent utbrott, utan flera lokala utbrott.

I stället för att räkna på R0-tal använde myndigheten CAR. Det betyder ”clinical attack rate” och är ett mått som brukar användas vid influensautbrott. Genom att dividera antalet insjuknade personer i en population med det totala antalet personer i populationen får man fram en procentsats på hur många som behöer vård. Denna attack rate kan i sin tur räknas ut för olika grupper i samhället: äldre människor, multisjuka, skolbarn och så vidare.

Den 2 mars berättade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson att ”det värsta möjliga scenariot” var att mellan 0,1 och 0,15 procent av svenskarna kunde insjukna – men att det var mer sannolikt med ett mindre utbrott. De siffrorna grundade sig på en analys av antalet sjukhusvårdade i Wuhan.

Men på andra sidan Brunnsviken satt en professor i matematik som kom fram till helt andra siffror.

Matematikern Tom Britton varnade tidigt Folkhälsomyndigheten för Coronavirusets konsekvenser.
Matematikern Tom Britton varnade tidigt Folkhälsomyndigheten för Coronavirusets konsekvenser. Foto: Emma-Sofia Olsson Ill: Staffan Löwstedt
Ibörjan av februari höll Tom Britton på att förbereda en liten workshop om smittspridningsmodeller som skulle äga rum i Luminy, en liten ort utanför Marseille.

Han hade bjudit in matematiker och statistiker från hela världen, och 50 stycken hade tackat ja.

Men bara några dagar innan Tom Britton skulle sätta sig på planet till Frankrike plingade det till på hans dator. Den ena forskaren efter den andra skrev att de inte kunde komma. På kort tid hoppade fem stycken av.

Orsaken var det där nya viruset i Kina.

Det tyckte Tom Britton var fascinerande. Han hade läst en del om viruset innan, men inte fäst så stor vikt vid det.

De fem avhoppen gjorde att han fick upp intresset. Han stuvade om lite i schemat för workshopen och la till en grej: ett möte om det kinesiska viruset.

Sedan reste han iväg.

Konferensen i den lilla byn nära Medelhavet började den 17 februari. De 45 forskarna följde schemat som Tom Britton hade gjort. De presenterade lite forskningsresultat, snackade om matematik och lärde känna varandra.

Det var helt enkelt som vanligt.

Men samma kväll ägde mötet om det nya coronaviruset rum. Och den första som tog till orda var den brittiska Cambridgeprofessorn Julia Gog:

– Jag vet att ni alla jobbar med väldigt intressanta forskningsprojekt…, började hon.

Hon fortsatte med att artigt säga att deltagarnas projekt var väldigt viktiga. Även teoretiska modeller med oklar praktisk nytta bidrog ju till vetenskapens fortskridande. Sedan sa hon:

– Men ni måste släppa dem nu.

Det här viruset krävde en mobilisering. Under det närmaste halvåret behövde hon och alla andra mer praktiskt inriktade forskare all hjälp de kunde få för att förstå hur viruset fungerade.

Tom Britton lyssnade. Och när han kom hem gjorde han som Gog sagt åt honom.

Till skillnad från Anders Tegnell och Lisa Brouwers ansåg Tom Britton att det gick att använda MacDonalds reproduktionstal för att beräkna spridningen. Att en smitta spred sig globalt genom kluster spelade ingen roll för modellerna.

Om 90 personer inte smittade någon och 10 personer smittade 15 personer var betydde det inte att det fanns två olika värden på R0. I stället lade man ihop den totala smittspridningen. De 100 personerna hade då smittat sammanlagt 150 personer – och värdet på R0 var då 1,5.

Att måttet på CAR i Wuhan var lågt var inte så konstigt. Kineserna hade ju använt diktaturens hela arsenal för att slå ner på smittan.

Enligt Brittons uträkningar låg R0-talet för coronaviruset mellan 2 och 2,5.

Det betydde att det med väldigt hög sannolikhet skulle svepa in över Sverige.

Vid den här tiden började det komma rapporter om hur hårt drabbat norra Italien var. Som Britton såg det var det en slump. Italienarna hade bara råkat få viruset först i Europa.

Tom Britton tyckte att det nu krävdes radikala förändringar i hur svenskarna betedde sig. Viktigast var att gå ut i medierna och uppmana alla som hade någon form av symptom att omgående stanna hemma.

I vecka 10 började situationen bli akut. Sportlovet var över, och mellan den 2 och 6 mars gick tusentals stockholmsbarn – nyss hemkomna från Italien, Österrike eller Frankrike – i sina skolor som vanligt.

Nu var det inte bara läkare och epidemiologer som varnade. Dagens Nyheters politiska chefredaktör Amanda Sokolnicki skrev på Twitter att det var ”obegripligt” att barnen råddes att gå i skolan som vanligt.

I Frankrike hade de återvändande eleverna uppmanats att stanna hemma i två veckor. I Tyskland registrerades alla som passerade landets gränser med flyg eller tåg. I flera andra länder infördes olika typer av åtgärder för att bromsa smittan.

I Sverige hände ingenting.

Av alla utomstående som tyckte saker om vad myndigheten sysslade med hade Tom Britton en särställning.

Framförallt hade han en kontakt i den förre statsepidemiologen och Tegnells mentor Johan Giesecke. Giesecke och Tom Britton hade tillsammans startat ett tvärvetenskapligt nätverk som hette Stockholm Group for Epidemic Modelling.

Av de fyra personer som jobbade på myndighetens analysavdelning hade Britton haft två som doktorander och han hade också tät kontakt med några av de läkare och experter som befann sig i myndighetens närmaste omloppsbana.

Jag tycker ni har gjort klokt i att inte måla fan på väggen.

Han hade en väg in.

Den 6 mars hände allt på en gång.

På morgonen den dagen skickade Tom Britton sitt första mejl till Anders Tegnell.

Han slog an en ödmjuk ton.

”Bråda dagar för dig. Här några synpunkter från en som inte har lika bra koll på verkligheten, men däremot smittspridningsmodeller.”

Han gjorde ingen hemlighet av att han tyckte att Folkhälsomyndigheten var för passiv:
 

H_____P

Trygghetsnarkoman
Gick med
11 Apr 2010
Ort
Vid en marina
Hoj
KTM 1290 GT-22, Husky 701, Yamaha 660 XTR
”Med så många smittade som nu finns i Sverige så kommer smittspridning att ske. Vårt samhälle är inte särskilt annorlunda än Italiens, eller för den delen Kinas, så varför skulle det inte spridas hos oss?”

Han avslutade med ett halvt beröm och en halv varning:

”Jag tycker ni har gjort klokt i att inte måla fan på väggen, men samtidigt måste vi alla vara redo på att med R0>2 så kommer 80 procent att bli smittade om vi inte gör något.”

Anders Tegnell svarade:

”Diskuterar gärna detta vidare.”

Dagen fortskred. Det var möten. Det var mejlande.

Jan Albert hörde nu av sig och sa att han, Johan von Schreeb och Denis Coulombier bara måste träffa Anders Tegnell. Det var viktigt. Om Tegnell fick en liten lucka kunde de vara där inom 30 minuter.

Till sist fick de tre männen komma till myndigheten. Och de fick leverera sina varningar.

På bara några timmar hade Sveriges statsepidemiolog blivit varnad om att myndighetens syn på viruset – var helt fel. Av fyra olika experter.

Nu var vecka 10 snart slut.

Anders Tegnell höll fast vid sin prognos.

Anders Tegnell bekräftade i mail i mitten av mars att FHM valt en strategi att låta viss smittspridning ske.
Anders Tegnell bekräftade i mail i mitten av mars att FHM valt en strategi att låta viss smittspridning ske. Foto: Björn Lindahl Ill: Staffan Löwstedt
Inom några dagar stod det klart att Jan Albert, Denis Coulombier, Johan von Schreeb och Tom Britton haft rätt i sina prognoser – och att Folkhälsomyndigheten haft fel.

Och en dryg vecka senare kom ytterligare en äldre man in i bilden.

Långt ute i Östersjön, i en östlig vik på det vintertomma Gotland, följde Peet Tüll smittspridningen inifrån ett vitputsat hus med röda fönsterfoder.

Tidigt på morgonen den 15 mars satte han sig framför datorn och började skriva ett mejl till Anders Tegnell.

De hade känt varandra länge. Peet Tüll hade varit chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Hans titel då var medicinalråd, och många av de uppgifter han hade skulle senare bakas in i statsepidemiologjobbet. När Peet Tüll gick i pension blev det Anders Tegnell som tog över hans jobb. Samtidigt byggdes tjänsten ut, och tilldelades fler uppgifter för att senare dammsugas upp av den nybildade Folkhälsomyndigheten.

”Hej Anders, Det finns tre strategier för att stoppa epidemin”, skrev Peet Tüll.

Det första alternativet var en total nedstängning av samhället i fyra veckor.

Det andra alternativet var att hitta så många smittade som möjligt, spåra alla närkontakter och sätta dem i en tvåveckorskarantän.

Det tredje alternativet var:

”Låt smittspridning ske, långsamt eller fort, för att uppnå en hypotetisk ´herd immunity´.”

Peet Tüll förespråkade alternativ två. Sverige var fortfarande i ett gynnsamt läge. Dessutom visste ingen om det nya viruset hade potential att cirkulera bland människor även i fortsättningen. Det närbesläktade SARS-viruset från 2003 hade ju inte haft den potentialen.

Att välja alternativ 3 skulle däremot leda till tusentals döda.

“Det framgår för mig som en uppgiven och huvudlös strategi, vilken jag aldrig skulle ha accepterat i min tidigare roll.”

Några timmar senare, tidigt på eftermiddagen, svarade Anders Tegnell:

“Jo, vi har vandrat igenom detta och trots allt landat i 3.”

Samma dag som Tüll och Tegnell i förtroende mejlade varandra satt en annan läkare och filade på en kremlologisk analys av hur Folkhälsomyndigheten tänkte.

Annika Linde var en av världens främsta experter på influensa. År 2005 hade hon utsetts till statsepidemiolog – efter Johan Giesecke.

Giesecke var inte helt nöjd med valet av efterträdare. De båda hade bråkat en del på Smittskyddsinstitutets ledningsgruppsmöten, ”som ett gift par”, sa han. Och han hade hellre sett att det varit en epidemiolog – och inte en virolog – som fick jobbet.

– Men när det nu är så ont om epidemiologer i Sverige så är Annika ett bra val, sa han till tidningen Dagens Medicin i vad som kunde översättas till en halv välsignelse.

Annika Linde stannade på jobbet till 2013, då hon efterträddes av Anders Tegnell.

Med andra ord hade hon en ganska unik inblick i hur svenska epidemiologer i allmänhet tänkte. Och söndagen den 15 mars publicerade hon ett långt inlägg på Facebook. I texten beskrev hon vad flockimmunitet innebar: att de som inte smittats skyddades av den stora, immuna flocken.

”Om vi skulle kunna uppnå flockimmunitet här, med så lite spridning av infektionen till känsliga riskgrupper som möjligt, så skulle vi i hög grad kunna minska såväl ekonomiska som medicinska konsekvenser av Coronan.”

Hon fortsatte:

”Vad jag beskrivit är i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi. Jag ser den som den bästa möjliga i ett ganska omöjligt läge!”

Den före detta statsepidemiologens inlägg blev en stor nyhet. Nyhetsbyrån TT skrev samma dag en text med rubriken ”Kontroversiell strategi som kan rädda liv” som kablades ut till tidningar över hela landet.

För att vara en nyhetsbyråtext var den okarakteristiskt målande och subjektiv: ”Tiden att stoppa viruset är förbi och epidemiologerna börjar alltmer förstå att detta virus är här för att stanna. Det kommer inte att ge sig förrän en majoritet av svenskarna har smittats”, avslutades den.

Några månader senare skulle Linde byta uppfattning och kritisera den svenska strategin, men det är en annan historia.

Peet Tüll hade i alla fall en helt annan uppfattning om vad en flockimmunitetsstrategi innebar. Sent in på söndagkvällen fortsatte han att mejla fram och tillbaka med Anders Tegnell.

Anders Tegnell skrev till honom att alternativ 1 och 2 nog inte skulle funka eftersom Sverige förmodligen hade en ”omfattande tyst spridning”.

På nio dagar hade alltså Anders Tegnell fullständigt ändrat uppfattning om smittspridningstakten.

Den 6 mars hade han sagt till Jan Albert, Denis Coulombier och Johan von Schreeb att det inte pågick någon samhällspridning i Sverige.

Nu, den 15 mars, skrev han till Peet Tüll att spridningen var så hög att det var omöjligt att smittspåra.

Om detta lappkast visste dock Peet Tüll ingenting.

Han fortsatte att ställa frågor:

”Det har funkat i Kina och Sydkorea” skrev Tüll. ”Så det finns ingen anledning till varför det inte skulle funka här?”

Konversationen blev snabbt både teknisk och aggressiv. Tüll fortsatte med sitt bombardemang: Hade Socialstyrelsen gjort allmänna råd eller föreskrifter? Vad sysslade Inspektionen för vård och omsorg med? Följde den myndigheten upp att det fanns resurser för arbetet? Om det saknades reagens för provtagning kunde väl Folkhälsomyndigheten fråga Kina eller Sydkorea? Varför användes inte det där labbet för reagensframställning som de en gång hade byggt för ohemult mycket pengar?

Tegnell svarade kort – i ett brev som saknade både skiljetecken och en preposition:

”Funkade inte Italien verkar inte funka i andra EU-länder heller På de flesta andra frågor är svaret nej”

Det fanns inget som Peet Tüll kunde göra för att få Anders Tegnell att ändra sig. I ett sista brev skrev han:

”Förutsättningarna i Italien skiljer sig helt från Sverige. Man kan inte bara se på när man befarar att ett stort antal människor kan dö. Alla möjligheter för att förhindra det måste tillgripas. Det räcker inte att ”tro” att det inte går.”

Han avslutade brevet med att knyta an till en kritik som han och flera andra av landets virologer och mikrobiologer riktat mot myndigheten i åratal:

”Jag hörde i dag att det råder förvirring på stora sjukhus i Stockholm om vad som gäller vid provtagning och kontaktspårning kring patienterna. Så ska det inte vara. Du har inte många i din omgivning som har erfarenhet av sådant arbete, inte hur det fungerar i fält och inte heller hur samhället fungerar så jag förstår att det inte är lätt. Hälsningar Peet.”


Foto: / Ill Staffan Löwstedt
Parallellt med maildiskussionerna hade Folkhälsomyndigheten långsamt tagit ett hårdare tag om smittspridningen i samhället. Det hade börjat den 11 mars med ett förbud mot sammankomster över 500 personer. Därefter följde en rekommendation om hemmaarbete i Stockholm den 16 mars. Dagen efter det rekommenderades alla gymnasieskolor och högskolor att undervisa på distans.

Vi hade olika verklighetsuppfattningar.

Debatten om hur snabbt smittan spreds var över. Jan Albert kände sig nöjd och tyckte att saken därmed var utagerad.

Men samtidigt tog en annan debatt vid.

Bara en vecka tidigare hade ”flockimmunitet” varit en obskyr epidemiologisk fackterm.

Snart skulle det bli ett av coronadebattens mest laddade ord.

I andra länder hade diskussionen redan börjat. När Storbritannien den 12 mars presenterade sin strategi för att hantera viruset sa regeringens vetenskapliga rådgivare Patrick Valllance att ”det är viktigt att inse att det inte handlar om att hindra alla från att få smittan. Det går inte. Det är inte heller önskvärt, eftersom man vill ha lite immunitet i befolkningen. Vi behöver en immunitet för att skydda oss mot det här i framtiden.”

Bara några dagar senare övergav Storbritannien den strategin, för att istället införa en så kallad ”lockdown”.

Eftersom Anders Tegnell hade uttryckt sig uppskattande om den brittiska strategin blev nu den stora frågan om Sverige också hade en strategi som byggde på flockimmunitet.

Tegnell förnekade det. Han sa att det bara var en positiv bieffekt av strategin. Det var ett svar han kom att upprepa flera gånger.

Att döma av mejlen som har beskrivits ovan är det dock uppenbart att flockimmunitet i mitten av mars var en viktig del av Folkhälsomyndighetens linje.

När Anders Tegnell inför den här publiceringen får möjlighet att kommentera mejlen och hela diskussionen i pandemins inledning säger han att det finns en missuppfattning om vad begreppet innebär.

– Det handlar inte om att vi offrar en massa människor för att uppnå immunitet. Den här modellen var den enda framkomliga.

Avseende hans och Peet Tülls bråk om smittspårningen menar han att Tüll inte förstod vilken omöjlig position regionerna befann sig i.

– Vi hade olika verklighetsuppfattningar om vad som var möjligt att göra.

Om myndighetens prognoser i början av mars säger han att de i slutänden inte spelade någon roll för vilken väg som sedan valdes.

– Vi rättar aldrig våra strategier efter någon prognos. I ett så tidigt skede är ingångsvärdena väldigt oklara. Och om man nu ska vara efterklok kom alla prognoser att bli fel, inte bara våra.
 

Bennyfax

ass is ass
Gick med
30 May 2011
Ort
Stockholm
Hoj
Yamaha TR1
Aftonbladet i Juli: Tegnell, den man svenskarna helst vill ta en öl med i sommar :banana

Löfven hyllar vår coronastrategi och säger att den funkat bra. Egentligen borde man inte bli förvånad med tanke på hur svenska folket röstar.
 
Nyheter
Nya Triumph Speed Twin 

Mitt i Triumphs fauna av ho...

MV Agusta firar med Ottantesimo Collection

Screenshot MV Agusta fir...

Helt ny Scout Sixty tillbaka

Nya Scout Sixty importeras ...

BMW visar upp Concept F 450 GS

BMW Motorrad har visat upp ...

Sena 60S intercom

Sena 60 S med förbättrad Me...

Triumph Speed Triple 30 år

Tiden flyger, som man säger...

Nytt varumärke för elmotorcyklar från Royal Enfield

Royal Enfield har tagit ste...

MV AGUSTA OTTANTESIMO COLLECTION

MV Agusta firar sitt 80-års...

Honda ICE Concept med eldriven kompressor

2025 Honda ICE Concept bike...

BMW Concept F 450 GS

BMW Motorrad har visat upp ...

Top