Tråkigt att du inte tyckte artikeln var läsvärd.
Är du säger den är "svammel" är väl ungefär så jag också känner, men då jag läser artiklar med konspirationsteorier, antivax, anti-GMO eller annat ovetenskapligt trams.
Svenska Dagbladet – Sveriges kvalitetssajt för nyheter
Världen
Coronaforskaren Shi Zhengli, även kallad ”Fladdermuskvinnan”, i ett laboratorium i Wuhan. Foto: Johannes Eisele / AP
Gåtan i Wuhan: Kan viruset spåras till labbet?
I laboratorier i Wuhan har forskare i många år studerat och gjort coronavirus farligare för människor. Syftet är gott – att förhindra pandemier. Tänk om resultatet blev det motsatta?
Henrik Ennart, Gunilla von Hall
Publicerad 2021-04-10
Stäng
Dela artikeln:
Gåtan i Wuhan: Kan viruset spåras till labbet?
Grottorna är mörka och stora. Belysningen svag. Kinesiske forskaren Tian Junhua bär vita skyddskläder, plasthandskar och täckande glasögon. En statlig video från Wuhans smittskyddsinstitut visar hur han tar sig in i de jättelika grottorna. Han letar efter coronavirus och fångar in fladdermöss med tång och nät för att ta prover som blod, saliv och avföring. Djuren flaxar med vingarna och visar sina rakbladsvassa tänder. Tian Junhua håller fladdermössen i famnen och plockar bort fästingar med pincett.
– När man hittar viruset är man som mest exponerad, säger han i videon som har uppmärksammats för att den anses spegla riskerna med arbetet att samla in prover från fladdermöss.
Filippa Lentzos är forskare i biosäkerhet vid ansedda King’s College London i Storbritannien och har själv gjort många fältarbeten. Det finns risker för misstag i grottorna, anser hon.
– Skyddskläder hjälper inte alltid mot bett och rivsår från fladdermössen. Experter som kommenterat denna video har kallat skyddsutrustningen för ”otillräcklig” och sättet att arbeta ”osäkert”, säger hon till SvD.
Virus kan också läcka när fladdermusprover transporteras från grottorna till labben, säger Filippa Lentzos.
Sedan finns risken för olyckor inne i laboratorierna.
Att ta prover från fladdermöss är ett riskabelt arbete. Foto: Rob Welham/AP
I december 2019 börjar människor insjukna i Wuhanområdet i en ovanlig typ av lunginflammation. Kina vidtar kraftiga åtgärder för att hindra smittspridning. Den 31 december informerar Kina Världshälsoorganisationen (WHO) om att en mystisk sjukdom sprids i mångmiljonstaden Wuhan. Det rör sig om ett okänt virus som har orsakat cirka 40 fall av lunginflammation. Den 11 mars 2020 rapporteras det första coronadödsfallet i Sverige. Samma dag klassar WHO viruset som en pandemi.
Sedan dess har viruset sars-cov-2 förlamat världen, bromsat den internationella ekonomin och orsakat över en miljon dödsfall.
Frågan om var viruset kommer ifrån ställs tidigt i pandemin. Ganska snart höjs röster för en oberoende utredning om ursprunget. Australien tar ledningen och kräver en internationell granskning, vilket får stöd av bland annat Sverige där socialminister Lena Hallengren betonar vikten av en oberoende undersökning. Hon säger att Sverige gärna driver frågan inom EU.
Det här är ingen oberoende utredning. Det är en Kinakontrollerad studie.
Filippa Lentzos
Kina spjärnar emot. Tuffa förhandlingar bakom lyckta dörrar slutar med att Kina ihop med WHO sätter ihop en grupp för att studera ursprunget. Först i november 2020 presenteras gruppens arbetsbeskrivning: Två teorier ska undersökas – möjligheten att viruset kommer från djurriket eller från frysta livsmedel. Ingen undersökning av laboratorier nämns och sammansättningen av gruppen måste godkännas av Kina.
– Det här är ingen oberoende utredning. Det är en Kinakontrollerad studie som styrs av den kinesiska regeringen. Kina kunde dessutom lägga in veto mot vilka som skulle ingå, säger biosäkerhetsforskaren Filippa Lentzos.
I läckta dokument har även nyhetsbyrån AP avslöjat att den kinesiska regeringen kopplat ett järngrepp om all kommunikation kring viruset och att endast handplockade forskare godkänts.
Biosäkerhetsforskaren Filippa Lentzos. Foto: Privat
Det ska dröja cirka ett år innan WHO-experterna kommer iväg till Kina. I januari 2021 reser gruppen med 17 internationella och 17 kinesiska forskare till Kina och Wuhan. De träffar forskare, besöker djurmarknaden där viruset tidigt spreds samt Wuhans virologiska institut där de träffar den ledande coronaforskaren Shi Zhengli. Kina uppges styra med järnhand vart de går och vem de talar med. Gruppen får ta del av kinesernas analyser av prover – men ges inte rådata.
Parallellt med gruppens arbete utfärdas ett dekret av Kinas regering. Där står att en statlig vetenskapsgrupp nu ”tar över all publikation av forskning relaterad till covid-19 inklusive virusets ursprung”.
Nyligen vändes blickarna återigen mot Wuhan när WHO:s grupp var klar med sin rapport. Vid en presskonferens den 30 mars uppgavs att den troligaste hypotesen är att viruset har spridits från fladdermöss till något värddjur – och vidare till människor.
Expertgruppen undersökte även hypotesen att viruset spreds direkt från fladdermöss till människor, vilket lyftes fram som ”möjligt till sannolikt”. En teori om importerad frysmat ansågs också vara möjlig, alltså att viruset spridits via livsmedelsförpackningar.
Scenariot att viruset skulle ha läckt ut från ett laboratorium i Wuhan, beskrevs som ”extremt osannolikt” i rapporten.
1/2
Säkerhetspersonal stoppar journalister utanför Wuhan Institute of Virology (WIV) under WHO-besöket. Foto: Ng Han Guan/AP
2/2
Foto: Hector Retamal/AP
Men i gruppens arbetsbeskrivning som Kina tog fram fanns aldrig uppdraget att utreda labbteorin. I stället drev Kina på för att utreda teorin om importerad frysmat – trots att hypotesen avfärdas av en lång rad experter, bland annat i Europa och Sverige.
Nu har såväl EU som 14 länder, bland annat USA, Storbritannien, Japan, Danmark och Norge, uttryckt missnöje med expertgruppens rapport. Ländernas regeringar anser att uppdraget blev kraftigt fördröjt och att experterna saknade tillgång till kompletta originaluppgifter och prover vilket gör slutsatserna mindre trovärdiga.