Nu ska jag berätta en liten historia för er, så här på kvällskvisten, om ett motorcykeläventyr ute i Grödinges djupa och mörka skogar.
Solen stod redan högt upp på himlen och det var inte alltför kallt. KTM fick bli dagens 'ride' eftersom jag känner att jag behöver fler timmar på den. Jag satte kurs mot Kagghamra och sophögen. Det pågår nåt stort där nu, en pråm med grävare samt nån mindre slags lotsbåt är på plats. Jag anar att det saneras.
Jag bökade runt lite i området för att inventera alla rostiga leksaker som några stygga pojkar uppenbarligen inte lekt så snällt med.
Äventyret fortsatte ut på dom stora vidderna i hopp om att få se några vildsvin.
Nyfikenheten var överväldigande, med alla små avstickare blev frestelsen till slut för stor och helt plötsligt befann jag mig i skogen.
Förbi klippor och tät skog som stundvis öppnade upp i gläntor, över rötter och tallbarr på stigar som mina bökande vänner säkert trampat på.
Äventyret fortsatte in i Stora Vika, som dessa dagar verkar ägna sig åt skogsbruk istället för kalk.
Vi tar en liten paus för dagens bakhjuls-shot! Varsågoda ...
... hej. Det rullades faktiskt en del asfalt med, och som vanligt blev nackspärren för mycket och jag var tvungen att söka skydd i den stora djupa trygga skogen igen.
Snart kändes landskapet annorlunda. Nån slags traktorväg ledde mig sakta frammåt genom träsken, lukten, och dom mystiska ljuden. Och jag började känna kylan komma krypande.
Lyfte blicken för att se hur solen låg, den hade börjat dala och hade blivit dags att hitta ut ur träsken.
Aftonsolen lyste upp landskapet och stigen åt mig så jag tydligt kunde se var jag kunde rulla. Lugnt i låga varv njöt jag av varje taktslag från motorn och utblåset. Dom dova distikta stötarna från trycket i avgasröret tillsammans med dubbarnas tuggande i marken är som det godaste källvatten för en törstig själ. Vildsvinen kan vänta.