Jag tror inte att den blir såld. Inte för det priset, med den annonstexten och med en lånad bild på en skabbig hoj. Vi får se om han hämtar hojen och fotar den lite till en ny annons. Tänk om den är jättefin. GS 450, kung bland alla GS 400
r. Eller så finns det inte inte någon hoj på polisstationen i Västberga. Bara mardrömmar och ångest.
Polisen lämnar inte ut den till honom eftersom han inte har "tillståndet från Trafikverket."
(Det där tolkar jag som att han försökt gå vägen via körkortstillstånd hos Transportstyrelsen för att kunna hävda att han skall ha den till övningskörning. Om han inte får körkortstillstånd lär det finnas en del på honom...)
Han måste alltså hitta någon som vill köpa den av honom -
med A-kort och låta ägarbytet gå igenom innan beslaget lämnas ut.
Jag tror knappast man får provköra hos polisen, och hans chanser att få hojen såld på plats är minimala - till något pris alls.
Förmodligen har detta projektet hållt på några månader, och ett hårt datum närmar sig snabbt.
Till vem lämnas beslag vidare när dom inte hämtats ut? KVD? Eller mals dom bara ner i en crusher...?
Killen kommer att få sin drömvärld krossad hur man än vänder på det.
Antingen får han reda på hojens sanna värde, eller också skrotas den.
Hur som helst kommer han gräma sig över sin fina hoj, och värdet på den i Amerkat kommer bara att stegras för varje gång händelsen ältas.
Usch, skrattet fastnar i halsen.
Och var är hans kompis i allt detta?
Har han förlorat både en vän och en hoj, eller fortsätter hans bekanta att äta på honom? Eller heter han Mållgan...?
Questions questions.
Man kan inte hålla alla i handen, men det är omöjligt att inte bli berörd. Ja, jag tror annonsen är äkta.
Hojen är lättare att förhålla sig till.
GS 450 var hojen som blev värdelös över en natt. Billig, välfungerande all-round och pendelhoj som inte riktigt nådde upp till par i den rimligt satta 500cc-försäkringsklassen. Men den dög och var billig. Både att köpa och att äga.
Vips så ritades kartan om. Allt ställdes på högkant. 400or blev riktigt billiga att försäkra, 600or lite smådyra och +1000cc helt omöjliga att lösa.
Tyckte man då. Bara baserat på slagvolym, inget annat.
GS 450? Omöjlig tråkhoj, tröttare än moderna 400or, men lika dyr som en 600 att försäkra. Dom byttes in, ställdes undan, hamnade i källaren - i skamvrån.
När försäkringsklasserna senare ännu en gång räknades om och man räknade på en effekt/viktformel så blev GS 450 billig att försäkra igen, men tåget hade gått. Hojen var hopplöst omodern och hade inte en enda fyrbokstavsförkortning någonstans.
Så - om det är någon åttiotalshoj som går att hitta i så nära mint man kan begära så är det just GS 450. Omständigheter gjorde att åtskilliga exemplar av just denna modell hamnade under lakan.
Men vem vill ha en nu? Förutom amerikanerna och en snubbe ute i Tyresö?