Harmon Rabb
Gudomlig sporthojare
Vi har nog alla försatt oss i situationer som hade kunnat sluta med en incident. För många år sedan skulle jag upp till Stockholm över en julhelg. Det var bara en fil som var plogad någonstans i Småland. De som låg och körde i den körde långsammare än vad situationen krävde. Det började bildas en kö. Antagligen hade bilen längst fram sommardäck. Hade några timmar framför mig i bilen, så jag gav mig på en omkörning. Ungefär när jag kom i jämnhöjd med bilen jag tänkte köra om började min bil understyra i riktning mot räcket. Bara att släppa på gasen och ge upp försöket att köra om och lägga sig snällt bakom tills det gavs ett bättre tillfälle att passera.
Själv gillar jag att köra när det råder förrädiska förhållanden. Helt enkelt av den anledningen att man själv får göra sin egen riskbedömning. Som du påpekade går det att köra på gränsen utan att polisen kan ha några synpunkter. Man kör ju under hastighetsgränsen och så länge man visar att man är i kontroll har man ryggen fri. På samma sätt kan man ligga och köra i kraftigt regn där sikten fortfarande är god. Man har fullt fokus på bilkörningen. Att sitta och fundera på att byta musik på stereon är inte att tänka på. Snarare är det så att man har stereon avstängd för att alla ens sinnen kan fokusera på hur mycket väggrepp som finns. Bilkörning när den är som bäst. Sömnpillret är när man kör på torr och fin vägbana efter fartgränserna där man har automatisk övervakning. Efter ett tag tappar man fokus och faller in i sitt normala tempo. Man är helt enkelt inte aktiv i sin bilkörning. Inte sällan sitter man gömd bakom solskyddet när man påminns att det är en kamerasträcka. Inte för att man håller för hög hastighet utan för att man helt enkelt inte längre har koll på vilken hastighet det var som gällde vid skåpet eller vilken hastighet man själv håller. Utfarten har man sällan någon större koll på. Egentligen är det ju dem man borde ha 100% fokus på. Bara att erkänna att man har helt fel prioriteringar på dessa sträckor. Tror inte att jag är ensamen om det. Senast idag satt jag i bilen med en kompis bakom ratten när han frågade vilken hastighet som gällde inför kameran. Hans reaktion var ungefär som min egen.
På 2+1 vägar ligger man och planerar omkörningar så att man kan ligga först där det är en fil så att ingen kan ligga och sinka en genom att ligga exakt i rätt hastighet. I synnerhet om man är på långresa. Som tur är har man inte prestige att vilja om till varje pris när utrymmet börjar ta slut. Inte sällan laddar folk ganska rejält och lämnar minsta möjliga marginal. Är faktiskt förvånad över att det inte sker fler olyckor. I synnerhet på vinterhalvåret. Dessa 2+1 vägar har ofta dålig och sliten vägbana efter bara några år där det samlas vatten i fårorna efter all tung trafik. Om det är något ställe jag inte skulle vilja stå med en havererad bil är just på enkelfilen i en 2+1 väg. Inte mycket utrymme för trafiken bakom att passera om det vill sig illa.
Sedan kan man ju nästan köra av vägen och krascha när man minst anar det. Skulle ner till Nürburgring för ett par år sedan och tänkte bara åka och fylla upp bensintanken kvällen innan. Låg i innerfilen efter trafikljuset ut på motorvägen och accelererade mjukt med halvgas. Skulle av på första avfarten. Hade kanske 70 km/h när jag i treans växel fick en oförutsebar kraftig sladd i riktning mot räcket som jag lyckades häva med en ryggmärgsreflex. Vägbanan var våt, men greppet var ungefär som på en isbana. Mest troligt låg det dieselspill, kylarevätska, olja eller dylikt på vägbanan. Ringde och anmälde det till myndigheterna som visade väldigt litet intresse för min varning. Bara en sådan sak blir man rätt förbannad över. Polishuset ligger snett över motorvägen. Det hade tagit dem två minuter att ta sig dit och kontrollera vägbanan. De hade väl viktigare saker för sig med fikapaus med doughnut och svart avslaget kaffe på menyn.
