Ni har ju glömt det allra viktigaste. Nämligen det faktum att det är fuckföreningarna som förstört ekonomin i Sverige. Om ni tänker efter så inser ni att det är sant.
Varför blir det ett herrans liv om jag vill teckna en försäkring mot arbetslöshet (dvs gå med i a-kassan) men vill inte gå med i facket? Det blir ramaskri och idiotförklaringar hela tiden.
Om jag nu lyckas bli övertalad att gå med, varför ska en del av min fackföreningsavgift gå direkt till socialdemokraterna?
Om man arbetar på en typisk "fackföreningsarbetsplats", typ metallindustri, blir man i princip tvingad att gå med eftersom man annars blir utmobbad på arbetsplatsen, stämplad som svikare osv.
Fackföreningarnas krav på turordning osv hjälper effektivt till att stänga ute arbetsvilliga från arbetsmarknaden till förmån för gamla trötta stofiler som gör ett sämre jobb men som sitter lugnt i båten eftersom man inte kan avlägsna dem till förmån för en effektivare arbetare. Klart att företagen är restriktiva med att ge fast anställning med så korkade regler. Om man redan har ett fast arbete kan jag medge att facket gör mitt liv bättre. På bekostnad av de arbetslösa.
Facken vill styra och ställa över företagen. Om jag som egen företagare kan anställa en svensk byggnadsarbetare, tillika medlem i Byggnads, vill han ha avtalsenlig lön på 25.000 (exempel) medan jag kan anställa en minst lika duktig och arbetsvillig polack för halva den kostnaden. Självklart anställer jag polacken, vi har ju fri arbetsmarknad inom EU. Fast då blir det ett jävla liv på facken. Lösning: Mitt företag flyttar utomlands.
När facket beter sig som trilskiga femåringar (dvs tar ut en arbetsplats i strejk) varför blir jag som konsument då antastad av dessa självgoda herrar som kallar sig strejkvakter? Om jag vill handla i en affär är det MITT val, inte deras. Om man inte ställer upp på strejken, t.ex. för att man inte är med i facket, utan väljer att vara lojal mot arbetsgivaren genom att jobba blir man dessutom utmobbad, idiotförklarad och hamnar i en outhärdlig situation.
Jag kan, som sagt, hålla med om att fackföreningar kan vara bra till viss del, inom vissa områden, t.ex. genom att hjälpa till vid en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men i Sverige har de alldeles för stor makt och är en mycket stor del till att Sveriges ekonomi är i botten, med välfriserade arbetslöshetssiffror och allt. Men, men...som man bäddar får man ligga. Förhoppningsvis blir det snart en förändring i svensk politik.