Jag har i skrivande stund 14 motorcyklar inkl 2st PW50. Alla antingen offroad, enduro eller mx. Den äldsta från 83, den nyaste från 2018. Flest från 90-talet. Under senaste åren har jag köpt fler än jag sålt av, men dom jag sålt av har jag fått bra betalt för och har oftast försvunnit på en dag. Endast en har varit svårsåld, men den fick jag sålt idag (handpenning lagd iaf). Den var dock högt prissatt. För högt, men det gick..
Det börjar dock bli få kvar nu för tiden, av alla sorter. Antingen är dom restaurerade (så som jag ofta gör med mina) och säljes för dyra pengar till samlare eller entusiaster, eller så är det vrak där halva hojen saknas och det kommer ta år att få ihop alla delar - om det ens någonsin går.
Folk gillar enkelheten, utseende och användbarheten. Speciellt hojar från tidigt 90 gör att telefonen går varm, iaf hos mig.
Man skulle köpt på sig fina fullt fungerande men lite småslitna hojar från 90-talet när man var yngre. Minns när jag som 12-åring 2000 köpte en KX125 1993 för 2500, och det enda felet var spucken trottel så att tomgången inte funkade. En ny trottel senare så gick den som en dröm. Den står fortfarande kvar i garaget, 100% restaurerad.
I like.