Bearwood
Medlem
Vad är det med gamla gubbar och rutiner som inte går att rubba det minsta på egentligen? Jag tycker man stöter på dessa lite varstans. Finns en och annan på jobbet bl a. För det är oftast de gamla bittra inrutade gubbarna som håller stenhårt på sina rutiner och vägrar ge sig om någon eller något kommer i vägen.
Ibland kan det vara lite kul att retas med dem på jobbet och t ex ta "deras" plats i fikarummet. Men ibland blir man bara irriterad, som idag t ex.
Åkte bil med ungarna idag och vi skulle stanna till och köpa en varsin korv på en mack. Inte en bil finns runt bensinpumparna och jag ställer mig mellan butiken och bensinpumparna. Dels för att ha lite koll på minstingen som sover i bilen samt att få skugga så det inte blir för varmt åt honom i bilen medan jag fixar lite käk.
Efter en stund kommer en äldre herre och frågar vems bil det är utanför dörren.
-Det är min, svarar jag. Varpå han ber mig flytta den så han kan tanka. Han hade stått och väntat i 5min på att jag skulle flytta mig innan han gick in och sa till.
OK, säger jag och följer med ut i tron att det rullat in flertalet bilar och börjat tanka på övriga pumpar.
När jag kommer ut ser jag att det fortfarande bara är min bil som står där och jag säger då till gubben vänligt men bestämt att han väl kan tanka på andra sidan bensinpumpen.
Näe jag ska tanka DÄR, säger gubbfan då.
Orkar inte jiddra då jag har ena grabben i butiken väntandes och käket klart när som helst, så jag flyttar bilen och sen frågar jag honom vad man har ratten till. Men jag får inget svar.
Går in i butiken och fortsätter vänta då vi beställt hamburgare istället för korv, så det tog lite tid.
Då kommer gubben i för att betala sin tankning. Så börjar han beklaga sig för kassörskan att han bett mig flytta bilen och verkar förvånad över att jag blev sur. Hade det bara varit den pumpen som var ledig hade jag ju knappast blivit irriterad.
Så fick man skriva av sig lite. Dela gärna med er av era ev liknande erfarenheter av dessa inrutade individer.
Ibland kan det vara lite kul att retas med dem på jobbet och t ex ta "deras" plats i fikarummet. Men ibland blir man bara irriterad, som idag t ex.
Åkte bil med ungarna idag och vi skulle stanna till och köpa en varsin korv på en mack. Inte en bil finns runt bensinpumparna och jag ställer mig mellan butiken och bensinpumparna. Dels för att ha lite koll på minstingen som sover i bilen samt att få skugga så det inte blir för varmt åt honom i bilen medan jag fixar lite käk.
Efter en stund kommer en äldre herre och frågar vems bil det är utanför dörren.
-Det är min, svarar jag. Varpå han ber mig flytta den så han kan tanka. Han hade stått och väntat i 5min på att jag skulle flytta mig innan han gick in och sa till.
OK, säger jag och följer med ut i tron att det rullat in flertalet bilar och börjat tanka på övriga pumpar.
När jag kommer ut ser jag att det fortfarande bara är min bil som står där och jag säger då till gubben vänligt men bestämt att han väl kan tanka på andra sidan bensinpumpen.
Näe jag ska tanka DÄR, säger gubbfan då.
Orkar inte jiddra då jag har ena grabben i butiken väntandes och käket klart när som helst, så jag flyttar bilen och sen frågar jag honom vad man har ratten till. Men jag får inget svar.
Går in i butiken och fortsätter vänta då vi beställt hamburgare istället för korv, så det tog lite tid.
Då kommer gubben i för att betala sin tankning. Så börjar han beklaga sig för kassörskan att han bett mig flytta bilen och verkar förvånad över att jag blev sur. Hade det bara varit den pumpen som var ledig hade jag ju knappast blivit irriterad.
Så fick man skriva av sig lite. Dela gärna med er av era ev liknande erfarenheter av dessa inrutade individer.
Last edited: