Orkade aldrig siffa genom hela tråden, men det verkar vara mycket kloka männsikor, några skenheliga och några lika puckade som jag.
När jag var yngre och dummare så körde jag på fyllan en gång. Hade krökat till ute i obygden och haft med mej en polare som blev ordentligt dålig. Så pass att han inte kunde gå, sitta eller stå. Jag försökte släpa honom fram till vägen och få en bil att stanna och hjälpa. Men de få bilar som var ute saktade in och gasade där ifrån med en rivstart!
Jag fick panik, jag måste ju få hem polarn, (mobilen fanns inte på den här tiden)! Tog beslutet att springa hem och hämta hojen och lämna stackarn i diket, allt för att lyckas få hem stackarn. Vid det här laget kände man ansvaret att få hem killen, och jag ska inte säga att jag vart nykter, men man skärper sej rätt så redigt.
Efter allt så fick jag hem polarn på hojen, inga dagisbarn dog på vägen, han slapp en alkoholförgiftning i diket... Visst, man SKA SJÄLVKLART INTE köra på fyllan, och jag har inte gjort om tabben sedan dess. Men jag vetefan hur det gått om jag inte fått hem honom...
Där har ni en fyllekörning iaf...
EDIT: Sedan dess så sätter jag mej inte bakom ratt/styre ens dagen efter...