pulkaskurk
Ny medlem
Slutet av sommaren närmar sig alldeles för fort
Såhär började min mc historia:
Året var 2007, sen vinter/tidig vår och min älskade bror kom hem med en "ny" hoj. Han hade ju tidigare bara haft såna där fula supermoppar som det kommer eld ur (läs motard).
Självklart ville han visa upp sin nya leksak så jag följde med honom ut i garaget för att se på vad han släpat hem denna gången.
Och vad stod där? Jo en bättre begagnad R6a och jag blev imponerad, den var ju både snygg och häftig, det här var ju en motorcykel han hade släpat hem och inte en sån där supermoppe som ser ut som en insekt.
Självklart blev jag väldigt avundsjuk på att han hade en sån där häftig grej så det skulle ju jag också ha, dagen efter stod jag på körskolan och sa: Hej jag ska ta mc kort!
Inom en vecka så hade jag varit och köpt mig en fin Cbr600 som jag inte ens visste hur jag skulle göra för att starta.
Ett par månader senare stod jag där lycklig med hoj och mc kortet och fick äntligen börja köra med brorsan och lite kompisar, provade på lite bankörning och tyckte det var superkul men sen tog säsongen slut
2008 så var det självklart dags att ta ut cykeln igen och åka, med ett par bandagar inbokade för det var ju så himla roligt
Men tyvärr så var olyckan framme i början på juni då jag blev påkörd på banan och det resulterade i en bruten arm och numera förlamad vänsterhand.
Sommarn gick och jag var gipsad länge och ett antal operationer men slutet på säsongen så blev jag iaf av med gipset och fick äran att åka bakpå istället eftersom jag inte kunde köra själv längre.
2009 var ett jobbigt år, jag kunde fortfarande inte köra själv men jag fick som tur var åka bakpå iaf
Tankarna snurrade hur jag skulle göra för att kunna köra mc igen. För en vanlig hoj var bara att glömma. Men efter mycket finurlande med nära och kära så kom vi fram till att vi skulle bygga en egen sporthoj till mig som dessutom skulle vara lite handikappanpassad.
2010 Efter en hel del strulande så var mitt hojbygge projekt igång och vet ni vad? Vi har lyckats bygga en hoj till mig som är liten och lätt och som dessutom är anpassad så jag kan köra alldeles själv
Den är fortfarande inte riktigt klar, men nästan Den är åtminstone körbar just nu och lyckan är faktiskt obeskrivlig att kunna få köra alldeles själv igen
Oj vad långt det blev, men det är iaf min historia
Såhär började min mc historia:
Året var 2007, sen vinter/tidig vår och min älskade bror kom hem med en "ny" hoj. Han hade ju tidigare bara haft såna där fula supermoppar som det kommer eld ur (läs motard).
Självklart ville han visa upp sin nya leksak så jag följde med honom ut i garaget för att se på vad han släpat hem denna gången.
Och vad stod där? Jo en bättre begagnad R6a och jag blev imponerad, den var ju både snygg och häftig, det här var ju en motorcykel han hade släpat hem och inte en sån där supermoppe som ser ut som en insekt.
Självklart blev jag väldigt avundsjuk på att han hade en sån där häftig grej så det skulle ju jag också ha, dagen efter stod jag på körskolan och sa: Hej jag ska ta mc kort!
Inom en vecka så hade jag varit och köpt mig en fin Cbr600 som jag inte ens visste hur jag skulle göra för att starta.
Ett par månader senare stod jag där lycklig med hoj och mc kortet och fick äntligen börja köra med brorsan och lite kompisar, provade på lite bankörning och tyckte det var superkul men sen tog säsongen slut
2008 så var det självklart dags att ta ut cykeln igen och åka, med ett par bandagar inbokade för det var ju så himla roligt
Men tyvärr så var olyckan framme i början på juni då jag blev påkörd på banan och det resulterade i en bruten arm och numera förlamad vänsterhand.
Sommarn gick och jag var gipsad länge och ett antal operationer men slutet på säsongen så blev jag iaf av med gipset och fick äran att åka bakpå istället eftersom jag inte kunde köra själv längre.
2009 var ett jobbigt år, jag kunde fortfarande inte köra själv men jag fick som tur var åka bakpå iaf
Tankarna snurrade hur jag skulle göra för att kunna köra mc igen. För en vanlig hoj var bara att glömma. Men efter mycket finurlande med nära och kära så kom vi fram till att vi skulle bygga en egen sporthoj till mig som dessutom skulle vara lite handikappanpassad.
2010 Efter en hel del strulande så var mitt hojbygge projekt igång och vet ni vad? Vi har lyckats bygga en hoj till mig som är liten och lätt och som dessutom är anpassad så jag kan köra alldeles själv
Den är fortfarande inte riktigt klar, men nästan Den är åtminstone körbar just nu och lyckan är faktiskt obeskrivlig att kunna få köra alldeles själv igen
Oj vad långt det blev, men det är iaf min historia