Jag känner mig hedrad att du valde att citera mig.
Du har självklart en poäng vad gäller stordriftsfördelar, men det finns även många stordriftsnackdelar på en föränderlig marknad.
Vad gäller läkemedel så finns det många riskkapitalister som går in i projekt. Sverige har faktiskt väldigt många små företag som forskar och utvecklar läkemedel.
Småföretag behövs. Absolut! De är bra på sitt sätt, men en marknad som enbart består av små företag blir oöverskådlig, inflexibel och ineffektiv. De skulle få mycket svårt att konkurrera internationellt och ekonomin skulle till slut dö ut. Är själv småföretagare med sju anställda och jag vet hur svårt det är att nå ut.
Riskkapitalet kommer ju någon stans ifrån, eller hur? Det är för övrigt inte särskilt lätt att få en bra deal där hur mycket tv-program det än sänds om diverse riskkapitalister och underliga idéer...
Alliansen har, om jag förstått en del företagare rätt, inte förbättrat någonting alls under sin tid vid makten.
Nja, en del har de förbättrat men inte i den omfattning som hade varit önskvärd. Det är ingen lätt uppgift. Det är betydligt större justeringar som behöver göras än att minska en blankett eller två.
Socialdemokraterna har inte haft en speciellt företagsfientlig politik, men eftersom de flesta företagare inte blir nöjda förrän allt är precis som de själva vill så är det självklart att man utifrån deras
perspektiv kan kalla all politik som inte gynnar dem för företagsfientlig.
Det håller jag inte riktigt med om. Jag kan nämna några saker som har med sossarnas företagsfientliga politik att göra och som du gärna för kommentera. Det är intressant med andras åsikter.
* Det svenska systemet och dess belöningssystem är inte byggt för att entreprenörer via nya företag kan skapa något som kan växa och blir ett av de stora företagen på lång sikt. Belöningssystemen påverkar givetvis hur människor beter sig. Beskattningen är självklart central, men det finns även andra anledningar. Lånat kapital är tex fördelaktigare än eget kapital (räntor är en avdragsgill kostnad medan utdelningar inte är det) och ett nystartat företag kan inte gå till banken och låna till sina rörelsekostnader som ett stort och stabilt företag som levererat vinst under flera år kan.
* Välfärden vi har medför att antalet entreprenörer blir lågt. Vi behöver inte starta företag om vi inte får jobb eftersom vi blir försörjda ändå. En nackdel är att färre får möjlighet att upptäcka att de är bra på företagande. Det minskar också antalet företag totalt sett. Detta är givetvis en svår avvägning för välfärd är bra så länge det är på en rimlig nivå.
* Innan 1976 var det i stort sätt skattefritt att sälja sitt bolag. Idag måste man betala reavinstskatt vid en försäljning (även vid generationsskifte i ett familjebolag). Tog man ut pengar ur företaget var beskattningen 80-95 procent. Detta gynnade existerande stora företag framför nya eftersom man slapp skatt om man sålde bolaget inkl innehåll till ett existerande storföretag. Drev man det vidare istället blev man hårt beskattad när man plockade ut pengar. Ingen av de stora företag som har växt fram i Sverige under efterkrigstiden, som TetraPak, Hennes & Mauritz eller Ikea hade troligen kunnat göra detta med privata ägare om de inte hade flyttat ifrån Sverige innan reglerna ändrades på 1990-talet.
* Angående riskkapital. I Sverige saknas sparmotiv för privatpersoner, vilket gör det svårt att få tag på riskkapital. Vi behöver inte spara till ålderdom, sjukdom eller barnens utbildning eftersom det fixar staten. Därmed är det mycket få privatpersoner som har någon förmögenhet att tala om. Man bufffrar inte kapital. En genomsnittlig svensk har i dag en negativ nettoförmögenhet. Däremot har vi ett stort indirekt sparande via pensionerna och det är pengar som försvinner bort från individen in i pensionsfonder (och därmed bort från entreprenörsmarknaden). Alla system är gjorda för att skydda individen från att skaffa sig ett kapital som tex det hade gått att starta ett företag med (eller skaffa sig en helt annan utbildning på äldre dar). Det är så eftersom man förutsätter att man ska vara anställd i stora företag. I Sverige har dessutom riskkapitalbolagen svårt att jobba med små projekt. Det lönar sig inte normalt att investera mindre summor. De riktigt stora riskkapitalbolagen betalar inte heller skatt i Sverige eftersom vi har så höga skatter. Alla vinster hamnar istället i Jersey eller Luxemburg där bolagen är skrivna. Hade man sänkt reavinstskatten, så hade fler företag varit ägda av privatpersoner inom landet istället.
* I Sverige har vi en hög skatt på arbete. För många tjänsteföretag är inte den största konkurrenten ett annat litet företag. Det är snarare den tänkta kunden som exempelvis kan välja att måla om själv i stället för att anlita en målerifirma alternativt svart arbetskraft. På senare tid så har just denna situation motverkats med ROT och RUT.
* Som entreprenör i ett litet företag, så är det ett stort grej att anställa någon. Den största tillgången för en person som har arbetat 15 år i ett stort företag är just tjänsteåren. Så länge man inte gör något dumt, så får man det hyfsat bra ekonomiskt. Om företaget vill bli av med en, så blir det väldigt dyrt för dem. Det motverkar att folk hoppar av och blir entreprenörer. Men det gör det också svårare för entreprenörerna att rekrytera personer som redan är framgångsrika i storföretag (då ska ju de hoppa av och kasta iväg sin största tillgång tjänsteåren).