PANG!
Lät det när jag cyklade hem från jobbet.
Bakdäcket hade separerat och slangen letat sej ut i friheten. Jag borde stannat redan när jag hörde/kände bakdäcket wobbla.
Leda hem cykeln resten av vägen.
Försöka hitta en kväll när man är ledig från familjelivets alla måsten. Detta innebär att alla andra måste ha somnat redan.
Man inser att det är femtielva triljoner mygg per kvadratmeter utomhus. Dessutom inget ljus att arbeta i. Det blir till att dra in cykeln i förrådet.
Montera loss hjulet, vilket är onödigt svårt med bromsar, stag, kedjor och växelreglage.
Kräng av det gamla däcket.
Inspektera slangen. Inse att hålet är för stort för att lagas. Ny slang således.
Ny slang monteras tillsammans med nytt däck.
De monteras på fälgen och man ser till att vara försiktig, man är jävligt försiktig så inte slangen skadas.
Man pumpar upp trycket.
Man väntar en stund och sysslar med annat. Håller däcket trycket? Det verkar så.
Man leder ut cykeln i stället och går in och somnar. Det är alldeles försent på natten.
Man vaknar när mobilens alarm ringer 0600 på morgonen. Skulle behöva ytterligare 2 timmars sömn.
Man gör morgonens alla måsten. Likförbannat är man försenad när man släpar ut trilskande 2-åring och ska cykla iväg till förskolan innan de slutar servera frukost.
Platt bakdäck på cykeln när man kommer ut. Såklart hade man lyckats klämma slangen mellan fälg och däck när man krängde på, så det blev pyspunka.
Gör om allt igen.