En annan sak, och här passar det att citera Reinfeldt: "Vi har ingen ansvarskultur i Sverige", är att de nu ansvariga läkarna inte verkar anses ens kunna misstänkas för att begått ett allvarligt tjänstefel, vad gör de i tjänst? Eventuellt är de ju direkt olämpliga för sin proffession, om sådan misstanke föreligger ska man inte arbeta tills saken är utredd.
Faktum är att du är inne på ett viktigt tema här, och att jag, givetvis ytterst motvilligt, måste ge dig rätt i en del av detta. Men vi måste samtidigt komma ihåg att det är länstätten, inte läkarna, som tar beslutet och i länsrätten sitter jurister och lekmän som inte kan psykiatri.
Om det sker som vanligt kommer incidenten att leda till en kortare utredning där en läkare kommer att utvärdera vad en annan läkare har gjort och komma fram till att inget fel har begåtts. Jag är väl medveten om att det är omöjligt att få 100% säkerhet i bedömningar, men det är fullt möjligt att fråga exakt VAD läkaren har baserat sin bedömning på och vilka metoder han har använt. Det lite sorgliga är att de flesta bedömningar görs "mellan tummen och pekfingret", detta trots att man vet att träffsäkerhten då ligger under 50%.
För mig är det helt sjukt att det får gå till på det viset!
Så jag gissar att detta kommer att sluta med att läkaren på sin höjd får en liten smäll på fingrarna och resten av våra klienter kommer att nekas permissioner.