Kära dagbok
Igår åkte jag in tills stan för att kolla på lite kläder efter jobbet. Men av någon anledning är det någon ung08-grej just nu. Att trängas med en massa snorungar var inte riktigt vad jag ville. Tänkte då äta lite, men det var lika illa på resturangerna.
Bestämmer mig för att åka hem, men självklart missar jag pendeln med någon nanosekund, vilket visade sig vara det bästa som hänt mig på hela veckan...kanske hela månaden.
Eftersom jag inte hade fått något att äta åkte jag till sundbyberg istället då det ligger på vägen. Väl där går jag in på McD och sätter mig vid ett fönsterbord. Det regnar och är allmänt trist ute. Så helt plötsligt går en tjej förbi och jag hinner tänka att hon påminner mig om någon innan hon vänder sig om och kollar på mig. Jag kollar tillbaka och hon vänder sig om för att gå igen. Men då händer det, hon vänder sig om ännu en gång och vinkar! Huu?! Jag fattar inget, men så tar hon av sig huvan och jag ser hennes ansikte. Då är det tjejen som jag ångrat i över en månad att jag inte gav mitt nummer till när vi jobbade tillsammans på samma bygge. Vi pratar i över 2timmar, hon får mitt nummer och jag glidder hem på ett sällan skådat lyckorus. Typ