Stod vid ett rödljus och bredvid mig står en liten rad med cyklister. På cykeln längst fram, bredvid mig, sitter en man som ser ut att vara lite av en A-lagare som dessutom är lite på lyset.
Han lutar sig fram emot mig och säger, "Fan vad fin cykel du har! Hur många kubik?", varpå jag svarar, "996". "Aha", säger han, "då är det väl en tusenkubikare?" Än en gång säger han att den ser fin ut och låter helt underbart och jag replikerar med att hans egen cykel inte ser så dum ut den heller. Ganska oväntat frågar han då med spjuveraktig blick: "Rejsa?"
Jag skrattar lite inne i hjälmen och då slår det om till grönt. Raden av cyklister trampar iväg med A-lagaren i täten. Jag själv som ska svänga höger rullar sakta framåt och väntar in dem, tills de cyklat förbi. Tio meter längre fram vänder sig då A-lagaren om med ett stort soligt flin i ansiktet, gör en tummen-upp, vinglar till så det ser ut som om han ska stå på näsan, men räddar upp situationen och cyklar glatt vidare.
Kvar står jag, med 1000 kubik, samtidigt som den siste cyklisten passerar mig och jag med ett leende kan köra vidare.