nr12 skrev:
Enklare tävling typ endagars och rena B-tävlingar tror jag att det räcker med en domare för att få tillstånd. Tror de kör så i classic är inte helt säker. Sen måste man ha en besiktings chef
och en funkis chef. Så minst tre pers med utbildning. Så förutom sjukvårdspersonal. En med domar utbildning, en med fuktionärsutbildning(gärna med vidare utbildning) och en med minst besiktning steg 1. Sen tillkommer om man inte har lottar kval ,tidtagnins personal. I detta sammanhang är kanske en lottad startuppställning till kvalet att föredra (allt för att spara folk).
Allting kan nog funka om vi är redo att ställa upp för varandra .
Två bra inlägg på rad från nummer 12. Att vara sina egna funkisar alternativt tillhandahålla en ersättningsfunkis är bra på flera sätt. Att själva göra jobbet istället för att låta någon annan göra det betyder en kostnadsbesparing. Dessutom får man deltagare som som är engagerade på fler sätt än att bara betala avgiften och köra. Vid SM på Sviestad hjäpte jag Torkel och Fredrik (dessa fina människor som avsätter ansenlig del av sin fritid för att vi andra ska kunna träna och tävla) med att stoppa gullfiberbalar i plastsäckar till att användas som skydd runt om på banan. Det känndes både meningsfullt och bra att få hjälpa till. Jag tror att de flesta känner så.
Sen är det en strålande idé att skita i tidtagning och kval. Bättre att alla får köra fri träning och lotta om startuppställningen istället. Vi måste släppa detta prestigetänkande när det kommer till utövandet av vår sport på den nivå vi befinner oss på. Inse fakta. Vi är amatörer på lägsta nivå. Det är inte lilla VM vi deltar i. Vad är viktigast för oss? Att få delta eller att vinna? De som tycker det är viktigast att vara bäst och vinna ska inte gnälla över att bli utkvalade i SM. Även här betyder det mindre kostnader att fördela på de deltagande och framförallt mindre administration. Visst är det häftigt att knalla till sekretariatet efter kvalet och hämta utsktiften över tider och startuppställning se sitt nanm där någonstans på listan (vanligtvis på den nedre hälften), men är det nödvändigt? Vad är det en nybörjare behöver egentligen? Tidtagning eller tid på banan?
Henrik Nordgren har vid flera tillfällen ställt flera relevanta frågor kring Svensk RR. En är; varför lyckas Svensk ridsport och inte Svensk RR? Jag tror att en del av svaret ligger i prestigen. De flesta som börjar med RR har sett för mycket på TV och ställer orimliga krav på sitt deltagande. Däckvärmare, spons, nylackade kåpor (för att inte tala om proffslackade!) oskrapade skinnställ med namn på ryggen, man ska köra avdankade, fullkittade Veidecracers, o s v, o s v. Titta in i ett stall nästa gång ni passerar ett. Använder alla sadlar för 15 tusen, nya ridbyxor för en tusenlapp, har alla en häst för 100 tusen? Knappast. Men det gör inte dem till mindre hästintresserade eller sämre utövare för det. Vem vågar idag rulla ut en sönderskrapad CBR från 1991 på en SM-deltävling? Idag har Svensk RR hamnat i en kostigt dilemma. Man måste redan vara Rookie för att prova på RR och med Rookie menas inte nybörjare, det är man när man kör i snabba gruppen hos Bike Events. Hur sjukt är inte det?
Skit i uppklassningspoäng. De som vill bli A-förare får finna sig i att köra B-race på SM-tävlingar. Det är naturligt att det ska vara så. De som vill någonstans får själva se till att ta sig någonstans. Dessutom denna klassindelning hit och dit. Varför krångla till det så jäkligt. Rookie, Sport Production, Superbike, Superstock, GP, bla, bla, bla. Mera Tyskland! A B C 1 2 3 höger vänster liten stor. Dela upp samtliga i liten och stor debutant. För det är ju det det handlar om, små och stora hojar, alla är vi debutanter. Att underindela i fler klasser är inte meninsfullt. Det ´rikerar bar att skapa halvfulla startfält i en klass och överfulla startfält i en annan klass. Känns det igen? Vad är viktigast, att få köra hoj eller att få tilhöra "rätt" grupp med ett coolt namn?. Allt upp till 400, liten debutant. Allt över 400, stor debutant. Jag har själv kört liten debutant där det varit blandat med både 125 Standard, 125 Racer, 250 Standard och 250 Racer. Det har fungerat hur bra som hellst och inte varit några sura miner.
Ingen återbetalning av startavgifter vid återbud är självklart liksom extra avgift för efteranmälan.
Chrilles resonemang om fritt buller börjar likna 250-racerputtarnas retorik om nödvändigheten av racerklassernas fortlevnad
. Att inte tvinga folk till att underkasta sig bullerkrav är bara att skjuta på det oundvikliga. Fritt buller blir allt mer sällsynt och någon gång i framtiden kommer det vara ett minne blott. Den största orsaken till att folk inte har byggt om till tystare system är att de inte varit tvugna till det. Ju tidigare ett tvång införs destå bättre. Just bullret är ett hinder för utövandet av vår sport. Hur många endagars B-race skull det inte kunna köras om det genomfördes på vanliga bullerfria vardagar? MASSOR, är svaret.
Enkla endags B-race där förarna är sina egna funkisar och stratuppställningen lottas är för mig en dröm. Tänk er startavgift på cirkus en femhundring och en timmes körning totalt. Allt i goda vänners sällskap och med skräpig hårdrock i megafonerna.
I have a dream...